FBU-lägret på Fårö

Gotlands FBU bildades 1951. Man började i liten skala med befälsutbildning vissa kvällar och veckoslut, men någon egen lokal hade man inte. Då var man bättre gynnad på vissa håll på fastlandet där man hade tillgång till några gamla lägerplatser och det hände att även gotlänningar sökte sig till kurser där. På Gotland prövade man olika platser för sina kurser - Tingstäde, Blåhäll i Tofta, I 18 i Visby - men önskemålet om en egen lägerplats skulle för Gotlands FBU så småningom infrias på Fårö.

Förutsättningar för ett FBU-läger på Fårö skapades under den militära beredskapen under andra världskriget. Kvar från den tiden fanns ett antal kronbaracker och när Gotlands FBU bildats, ordnade den förste ordföranden - översten Folke Haqvinius - så att man på sensommaren 1952 fick låna ett par kronbaracker vid Alnäsaudden (Västerrev). Den 10-22 augusti genomfördes här en lägerkurs i skytte-, kulsprute- och granatkastartjänst. Antalet elever var 17, alla gotlänningar. Förplägnad och transporter ombesörjdes av 13 lottor resp. 4 bilkårister. Förbundslottachefen Ulla Melin basade för lottorna och bilkåristen Britta Wiederkrantz för dem son hade hand om transporterna. Kursledningen kom från I 18 och bestod av lägerchefen, kapten Ulf Snöbohm med fanjunkare Åke Sporre som adjutant. Löjtnant Bertil Nelson var instruktör.

Man fann att Fårö erbjöd utmärkt övnings terräng. Dessvärre måste barackerna flyttas från Västerrev. När tyskarna anföll Sovjetunionen i juni 1941 kom inte mindre än 20 000 man till Gotland. Ett kompani från I 18 förlades till Fårö och man byggde några förläggningsbaracker vid Svens. Senare tillkom flera byggnader och man utnyttjade gamla "Folkets Hus" som matsal. 1942 byggdes ny matsal med hjälp av värnpliktiga. Kompaniet hade mest smålänningar och östgötar och därför döptes de första barackerna till "Lislet", "Värend" och" Bjälbo". Det här var början på FBU:s permanenta kursgård på Fårö. Den kom att förläggas intill" Vardabjerge.

Den 1 februari 1953 samlades Gotlands FBU-förbunds styrelse för att göra om det gamla kompanilägret vid Svens till FBU-Iäger. Förbundsordföranden, överste Haqvinius, hade lyckats utverka tillstånd hos militärbefälhavaren att förbundet skulle få disponera lägret. Lägret bestod av matsals-, expeditions- och två förläggnings baracker för 48 man samt garage och förråd. Man passade på att döpa om barackerna och ge dem namn med Fåröanknytning, som "Lansa", "Broa" och "Lambgiftet" Invigningen ägde rum 28 juni 1953. Den första kursen ryckte in 5 juli 1953 och bestod av 34 infanteribefäl, 12 lottor och 4 bilkårister. Kurserna gav inkomster och lägret blev så småningom självförsörjande. En del anläggnings- och köksmateriel köptes in. En barack byggdes för kursdeltagarnas familjer - "Hagalunda".

I dag kan lägret närmast karaktäriseras som ett totalförsvarsläger där såväl FBU som SLK, SRK, Hemvärnet m fl organisationer bedriver utbildning.

(Källor: FBU-Frivillig befälsutbildning, Sissi Jönsson och Osborn Nyström)