Gotlands distrikt av FRO

Sveriges Sändaramatörer (SSA) beslutade år 1945 att bilda en försvars-sektion. Det skedde år 1946. Dess medlemmar utbildades så att de var användbara i militär signaltjänst. Vidare skulle ett för militär radiotrafik lämpligt amatörnät byggas upp. Redan i fredstid skulle organisationens medlemmar och utrustning kunna ställas till det militära försvarets förfogande. Organisationen utbildade fr.o.m. år 1957 även kvinnor och byggde senare upp en ungdomsverksamhet. Dess medlemmar blev krigsplacerade inom alla försvarsgrenar och inte minst i hemvärnet. År 1952 lämnade Frivilliga radioorganisationen Sveriges Sändaramatörer och bildade en självständig förening. År 1966 började organisationen åta sig uppgifter inom civilförsvaret, framför allt inom räddningstjänsten.

Organisationen hade 1949 450 medlemmar. Antalet steg fram till år 1998 till drygt 8 000.

Frivilliga radioorganisationen har bl.a. till uppgift att bedriva försvarsupplysning, rekrytera och utbilda frivilliga för avtalstecknande och krigsplacering, ställa personal och sambandsmateriel till samhällets förfogande och bedriva ungdomsverksamhet. Frivilliga radioorganisationen genomför uppdragsutbildning åt Försvarsmakten (Armén, Flygvapnet och Marinen, sambandspersonal och -befäl i hemvärnet) samt åt Överstyrelsen för civil beredskap och Socialstyrelsen (personal för samband inom länsstyrelser och landsting). Organisationen verkar också i Lettland och Litauen. Frivilliga radioorganisationen är organiserat i 27 regionala förbund och cirka 120 lokala föreningar. År 2000 har organisationen omkring 7 700 medlemmar, varav cirka 2 900 med avtal. Antalet medlemmar har varit i princip oförändrat under lång tid.

Frivilliga radioorganisationen ser framtida uppgifter i att upprätthålla kunskaper i telegrafi inom Försvarsmakten, att repetitionsutbilda personal för Försvarsmaktens ledningssystem och att vid behov förstärka ledningssystem inom kommuner, länsstyrelser och landsting, att vara en ledande frivilligorganisation även inom IT-området och att tillsammans med myndigheter arbeta för ett mindre sårbart samhälle.