Gotlands fallskärmsklubb

Svenska Fallskärmsklubben bildades år 1955. En av initiativtagarna var föregångsmannen i svensk fallskärmshoppning Olle Falkerheim som var utbildad i England och som år 1951 blivit chefsinstruktör vid fallskärmjägarskolan i Karlsborg. År 1955 kommenderades han och några kamrater till annan militär verksamhet. Att bilda en privat klubb såg de som enda möjlighet att kunna fortsätta hoppa fallskärm.

Fram till 1959 hade klubben lokalavdelningar i Karlsborg och Stockholm. År1955 hade klubben cirka 15 medlemmar. Antalet växte sakta till omkring 80 år 1959, de flesta yrkesmilitärer. Endast enstaka civila medlemmar fanns. I slutet av 1960-talet fick klubben ställning som frivillig försvarsorganisation. Som sådan skall den upprätthålla och utveckla de militära fallskärmhopparnas kunskaper. År 1974 bytte klubben namn till Svenska Fallskärmsförbundet och öppnade sig för civila, inte minst ungdomar, och bildade flera lokalföreningar. År 1968 hade förbundet cirka 400 medlemmar. Fram till år 1992 steg antalet till cirka 3 500 och 1996/97 till drygt 3 700. Sedan följde en viss nedgång. År 1999 finns cirka 2 800 medlemmar.

Svenska Fallskärmsförbundet har till uppgift att främja, leda och administrera fallskärmshoppning i Sverige samt i samarbete med Svenska Flygsportförbundet företräda svensk fallskärmshoppning i utlandet. Förbundet bedriver också nationell och internationell tävlingsverksamhet. Utbildning genomförs på lokal, regional och central nivå. Svenska Fallskärmsförbundet har uppdrag från Försvarsmakten att upprätthålla och utveckla hoppkunskaperna hos krigsplacerade fallskärmsjägare och annan nyckelpersonal, att utbilda instruktörer i fallskärmshoppning, att rekrytera frivilliga till detta samt att bedriva försvarsupplysning. Förbundet hade år 1999 omkring 2 800 medlemmar varav cirka 100 krigsplacerade fallskärmsjägare. Avtalsbehovet år 2000 uppges vara 15 personer. Antalet medlemmar har varierat något sedan mitten av 1980-talet. Förbundet består av 22 lokala fallskärmsklubbar och ett centralt kansli.

Svenska Fallskärmsförbundet ser framtida uppgifter i att kunna tillhandahålla klubbarnas cirka 30 flygplan med piloter som en samhällsresurs, bl.a. för flygfotografering, landsättning av personer eller hundar och flygspaning. Uppdraget med fallskärmsjägarna skulle också kunna utvidgas om förbundet får utökade resurser.

På Gotland representeras detta av Gotlands fallskärmsklubb.