Intendenturen på Gotland

Intendenturen hade hand om förbandens beklädnad, förplägning och allt som hade med den allmänna hushållningen att göra. Personalen organiserades av Intendenturkåren som upprättades 1880. Den bestod av civilmilitär personal anställda på respektive förbands stat inom armén. 1914 fick kåren egen stat då all personal blev militär. De fanns dels på aktiv stat, dels på övergångsstat, reservstat och i reserven. Främst var det intendenter och förvaltare vid staber, förband och förråd. Rekryteringen skedde från arméns olika truppslag och efter genomgången utbildning vid Intendentur-förvaltningsskolan (IntS) erhöll de sin placering. Vid IntS utbildades från och med 1942 officerare och underofficerare i intendentur-förvaltningstjänst, som erfordrades för att få anställning på aktiv stat som officerare respektive förvaltare i förrådstjänst, dels underofficerare som förvaltare i kassatjänst vid försvaret.

Den centrala ledningen av intendenturkåren utövades 1907 - 1914 av Generalintendent-expeditionen, 1914 - 1937 av Intendenturstaben och 1937 - 1966 av Intendenturkåren, Chefexpeditionen. Intendenturkåren uppgick tillsammans med Marinintendenturkåren och flygvapnets intendenturpersonal 1966 i Försvarets intendenturkår. Denna sammanslogs i sin tur 1973 med fälttygkåren till Försvarets intendentkår.

1903 - 1942 fanns en Intendenturavdelning organiserad av Militärbefälet på Gotland. Vid Gotlands regemente fanns en Intendenturavdelning med en regements-intendentexpedition från 1895. Vid Gotlands artillerikår fanns även en Intendenturavdelning dock organiserad något senare.

1966 organiserades i varje militärområde en Intendenturförvaltning med ansvar för förrådshållningen av intendenturförnödenheter inom militärområdet. På Gotland benämndes den Gotlands militärkommandos intendenturförvaltning (IFG) med placering i Visby.

1976 sammanslogs Intendenturförvaltningarna med Tygförvaltningarna i respektive militärområde och bildade Materielförvaltningar. På Gotland behölls organisationen fram till 1982.