Föregående sidaa

Försvarets tvättanläggning i Visby

Försvarets fabrikverks (FFV) tvättanläggning i Visby var verksam mellan åren 1945 till 1969. Verksamhet bestod främst av tvätt avseende främst vattentvättning samt kemisk tvättning av olika slag av persedlar. I anslutning till tvättningen bedrevs vidare lagning av de behandlade persedlarna. Vid sidan av tvättningen innefattade verksamheten även reparation av skodon och behandling av andra skinnpersedlar dock endast för försvarets räkning. Största delen av tvätteriverksamheten var tvättning m. m. av persedlar i huvudsak för sjukvårdsinrättningar. Övrig tvättning gällde huvudsakligen uniformer och andra persedlar för försvaret.

År 1976 gav regeringen i uppdrag åt statens förhandlingsnämnd att föra förhandlingar med företrädare för bla Gotlands kommun rörande villkoren för ändrat huvudmannaskap för förenade fabriksverkens tvätterier. Förhandlingarna slutade med att FFV:s tvätteriverksamhet lades ner och tvätterierna övertogs av landstingen eller som på Gotland av kommunen, vilket skedde 1978.

 

Tvättanläggningen rivs i januari 1983

 

 

---------------------------------------------------------------------------------------------------

 

”Regementstvätten” centraliseras på Gotland? Kostnaden uppgår till över en halv miljon kr.

(22/7 1944) Försvarets fabriksstyrelse har hos regeringen begärt anslag med sammanlagt 390,000 kr. för uppförande av en central tvätt- och reparationsanstalt på Gotland samt 142,000 kr. för anskaffning av maskiner och annan utrustning för anstalten. Vidare begär ämbetsverket byggnadstillstånd för arbetena. Dessutom anhålles om godkännande av ett med landstinget träffat avtal, enligt vilket landstinget förbinder sig att anlita anstalten för utförande av tvätt för landstingets sjukvårdsinrättningar.

Inom fabriksstyrelsen har utarbetats ett förslag till anstalten, som bygger på förutsättningen av ett samarbete med landstinget. Den årliga arbetskapaciteten skulle bli 480,000 kg. tvätt, därav 300,000 kg. militärtvätt, 150,000 kg. sjukhustvätt och 30,000 kg. tvätt från epidemisjukhuset. För kemisk tvätt har räknats med en kapacitet om 45,000 kg. pr (sic) år. Skomakeriverkstaden har dimensionerats för en reparationskapacitet av 80 par skor pr dag och skrädderiverkstaden för 250 kg. pr dag för uniformer och vattentvättgods, jämte 25 par strumpor pr dag.

Den för den kemisk tvättning avsedda avdelningen och skoreparationsavdelningen har inte dimensionerats för utförande av arbeten åt landstinget. I den mån den kemiska avdelningen inte tas i anspråk för statens räkning har emellertid landstinget berättigats att få kemisk tvätt utförd där. Enligt avtalet med landstinget skall landstinget täcka samtliga självkostnader för de för landstingets räkningar utförda arbetena, innefattande såväl fasta kostnader, bl. a. kapitalförräntning, och avskrivningar, som rörliga kostnader. Om landstinget inte skulle utnyttja anstalten i den omfattning som förutsatts, skall landstinget ändå bära den del av kapitalkostnaderna på och övriga fasta kostnader, som svara mot det minskade utnyttjandet av användningen, i den mån inte staten ökat sin del av utnyttjandet, i motsvarande grad. Beträffande fördelarna av samarbetet med landstinget framhåller styrelsen, att ett samarbete med den omfattning som nu föreslagits, skulle medföra en besparing för styrelsen av 4,9 öre pr kg tvättgods eller för år räknat 14,700 kr. För landstingets del skulle vinsten bli väsentligt större Anstalten skall förläggas till en tomt inom sydligaste delen av Gotlands infanteriregementes övningsområde och invid kvarteret Halsjärnet. Tidigare hade anstalten föreslagits förlagd till ”Trekanten” sydost om regementets kasernområde. Vid jämförelse med ett tidigare utarbetat sakkunnigförslag innebär styrelsens förslag bl. a. den ändringen, att en bostadslägenhet för vaktmästare inredes i anstaltens byggnad.

Vid uppgörandet av sina kalkyler har styrelsen förutsatt, att vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår nu förfintliga tvätt-, skrädderi. och skoreparationsmaskiner, som inte längre erfordras vid dessa förband, sedan den nya anstalten igångsatt driften, få disponeras av styrelsen eller om de inte kunna utnyttjas av styrelsen utbytas mot annan erforderlig maskinutrustning.

Arbetena för anstaltens uppförande avses att pågå under tiden 1 aug.–­31 jan. I augusti skulle sysselsättas 22 arbetare, varefter arbetsstyrkan succesivt ökas till 52 i december för att i januari nedgå till 32 man. (Källa: 1981)

 

 

 

Tre ton tvätt om dagen

(7/2 1955) Tre ton tvätt klarar man av om dagen vid öns största tvättinrättning som är Försvarets fabriksverk i Visby. GF:s skrivande och fotograferande medarbetare har varit på besök där. Fabriksverken tvättar åt ”halva Gotland”. Tre ton tvättat och pressat på en dag. Skor i vagnslaster till raska skomakare.

 

Han som har famnen full av kläder på bilden härovan heter Gustav Palmgren och är chaufför vid fabrikstvätten.

Marianne Gardling hör till dem som sköter tvättmaskinerna.

Inga Nilsson och Elna Karlström har manglingen på sin lott.

  

Närmare tre tusen kilo tvätt passerar varje dag tvättmaskinerna och centrifugerna och torktumlarna och allt det nu heter i maskinväg vid Försvarets fabrik i Visby som på sin uppgift har att ombesörja tvätten åt alla kronans gossar och många fler på statliga verk, lasarettet och ålderdomshem på ön. Det är i år jämnt 10 år sen ”fabrikstvätten” startade sin verksamhet och man planerar att inom en snar framtid med nya maskiner sätta högre rotation på denna vår i särklass största tvättanstalt.

Den som av namnet Försvarets fabriksverk förletts tro att tvättanstalten vid Västerhejdevägen har att klara tvätten åt militärförbanden tas kvickt ur den villfarelsen vid ett besök därute. Kronan är i likhet med övriga statliga verk, post och telegraf, SJ och tygverkstäder jämte lasarett och ålderdomshem m. m. bara kunder vid fabrikstvätten, som i det närmaste drivs som ett företag för sig själv och lyder under försvarets fabriksstyrelse vilken i sin tur sorterar direkt under försvarsdepartementet.

 

3.200 skjortor är en veckoranson för Elsa Nilsson, som liksom för Signe Funck står vid pressmaskinerna.

Tvättförman är fru Marianne Palmgren (t v) som här plockar den färdiga tvätten tillsammans med fru Vivi Flodman.

 

Imponerande maskinpark

Nåväl, här finns också ett skomakeri som enbart ägnar sig åt att laga skor för kronans räkning. Och ger fullt upp. De fyra skomakarna klarar 60-talet par skor om dagen och hinner ibland även sticka emellan med en vagnslast skor från militärförband på fastlandet. Sammanlagt är det 35 personer anställda vid fabriksverken och därav ägnar sig nio åt själva tvätten, och pressningen.
Planer finns som sagt på att modernisera och rationalisera ytterligare fast man som besökande tycker anläggningens maskinpark och kapaciteten vid tvättanstalten är imponerande nog. Sex tvättmaskiner finns i tvätthallen och den största tar 200 kg. På en dag hinner man med drygt 2 ton vattentvätt och därtill c:a 800 kg. kemisk tvätt.

 

Inget fuskjobb!

− En del tror att det vid en så stor tvättinrättning blir mycket slarvjobb, inget kan vara felaktigare, säger chefen på fabrikstvätten ing. Torsten Gustavsson. Tvätten sorteras mycket noga innan den går i maskinerna, så några blåkläder och vitskjortor kommer minsann inte i samma omgång för att nu hugga till med ett grovt exempel. Det tvättmedel vi har skulle vilken husmor som helst avundas oss, och att allt lämnar anstalten rent och snyggt svarar en kunnig stab tvätterskor och tvättare för. (Källa: 597)

 

Mäster Harald Andersson är bas i Skrädderiet, och där arbetar fru Rut Jansson.

60 par skor om dan laga de fyra skomakarna. Här ses Torsten Andersson vid sin maskin. I bakgrunden förman Sven Johansson.

Den som har trådarna i sin hand är ingenjör Torsten Gustavsson, chefen på försvarets fabriksverk.

 

Kemiska tvätten sköts av en man, Sven Nilsson

är namnet.

Strumpstoppningen går med väldig fart vid Elsa

Karlströms maskin 800 par om dan!

Att maskineriet inte klickar svarar

maskinisten Sven Larsson för.

 

 

 

Hur står de ut egentligen?

 Arbetsplatsen är en ”bastu”, 50 grader varmt och fuktigt

(29/6 1973) Klaga inte på värmen. Det finns de som har det värre: Exempelvis de 25-talet anställda vid Förenade fabriksverkens tvätteri i Visby. Där jobbar man i en värme som garanterat är mycket högre än vad vi kan ha ute när det är som varmast.

Dessutom är värmen i det tvätteriet och andra tvätterier en ”elakare” värme. Den är fuktig och gör att de mellan 40- och 50 graderna upplevs som varmare ändå. När man kommer hem efter en dags arbete här, sjunker man ned i närmaste stol och bara sitter där. Man vill inte göra någonting, säger Märta Pettersson som nu arbetat 12 år vid tvätteriet. Det är tur att den här omänskliga värmen som vi nu arbetar i. ”bara” varar över de varmaste sommarmånaderna. Annars skulle man aldrig stå ut.

Runt omkring i lokalerna finns fläktar utplacerade, men de hjälper inte mycket. Lokalerna är omoderna och tungarbetade.
– Det vete tusan vad som är värst, hettan, fukten eller ”trångboddheten”, säger Stefan Larsson en 18-åring som nu varit anställd vid tvätteriet i tre veckor. Innan jag fick klart för mig hur viktigt det är att ta salttabletter tillsammans med vatten i massor för att kompensera det man svettas bort under dagen, kände jag mig alldeles sjuk efter ett par timmars jobb.

Nu tycker Stefan att det går skapligt att klara värmen, men han tycker inte att det är något framtidsjobb att satsa på.

– Efter lumpen tror jag knappast att jag söker mig tillbaka hit.
Förenade fabriksverkets Visby-tvätteri är numera nästan 30 år gammalt. Under årens lopp har en del av maskinerna bytts ut men lokalerna saknar fungerande ventilationssystem. Dessutom är lokalerna mycket trånga.

Tvätteriets kunder än numera kommunen, främst då sjukvården, öns tre militärförband och en del mindre statliga institutioner.

– Visst är det för varmt sommartid, för trångt och allmänt besvärlig arbetsmiljö, vilket vi också får påpekat med jämna mellanrum av yrkesinspektionen, säger fabriksingenjör Stig Gidlöv, chef för anläggningen. Men innan de statliga myndigheterna vet hur kundunderlaget blir i framtiden, kan inte bli några förbättringar. Tyvärr, för naturligtvis skulle man önska helt nya lokaler. Frågan är under utredning.

Nu får man kämpa sig fram med hjälp av kortare raster för att dricka vatten och äta salttabletter. Besvärligast är det som nämnts under sommarmånaderna. Resten av året kan det faktiskt vara lagom varmt, t.o.m. lite för kallt ibland, uppger ”veteranen” Märta Pettersson.

– Men jag tror inte att det går att få bukt med värmeproblemet under somrarna, fortsätter fabriksingenjör Gidlöv. Det har man sett från nybyggda anläggningar att sommarvärmen kommer man ändå inte ifrån.

På liknande tvättinrättningar av samma format på fastlandet har det ibland hänt att personalen vägrat arbeta när det varit som varmast.

Stig Gidlöv:  

– Här i Visby har personalen många gånger talat om att göra samma sak. Men det har aldrig blivit av. Jag förstår precis deras situation. Det är inte underligt att de reagerar så ibland. (Källa: 598)

 

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig