Föregående sidaa

Sjökatastrofen vid Visby 28/7 1566

Epitafium i Visby Domkyrka över borgmästaren och amiralen Bartholomeus Tinnapfel.

Under det nordiska sjuårskriget 1563 - 1570 inträffade en av de största sjökatastroferna i Östersjöns historia. Vid Visby förliste natten mellan den 28 och 29 juli 1566, under nordvästlig storm, 15 krigsfartyg. Av dessa var 12 danska och 3 lybska. Flottan omfattade totalt 36 eller 37 fartyg.

Den förenade dansk - lybska flottan hade vid Ölands norra udde varit i strid med den svenska den 26 juli från kl. 9 fm. till kl. 4 em. Under denna strid miste det lybska amiralsskeppet sin stormast. Bland de stupade befanns sig på dansk sida en hög adelsman, Kristoffer Mogenson.

Den lybske amiralen önskade gå till Danzig för reparation, men den danske amiralen bad honom följa med till Visby för att begrava den ovan nämnde adelsmannen. Den danske amiralen fick sinvilja igenom, och den förenade flottan stävade mot Visby.

Svenska flottan hade förföljt, men måste på grund av hårt väder avbryta och söka sig till "skaeren".

Den dansk - lybska flottan kastade ankar på en mycket utsatt och osäker plats utanför Visby, detta trots enträgna varningar både från den danske länsherren Jens Bille på Visborgs slott och frånbefälhavaren i flottan.

Redan natten mellan den 27 och 28 juli förorsakade hårt väder vissa skador på fartygen, men då befälhavaren önskade söka sig en säkrare ankarplats, menade amiralen, att det inte kunde stormavarje natt. Trots detta lämnade en del fartyg sina platser, vilket synes ha bidragit till att katastrofen ej fick ännu större omfattning.

På eftermiddagen den 28 juli ägde begravningen av Kristoffer Mogenson rum och efteråt gick de flesta som deltagit ombord på sina fartyg.

Kung Fredrik den II:s krönika berättar, att i solnedgången samma dag antog himlen de underligaste färger, havet sjöd under skeppen, trots att det var vindstilla, och plötsligt, "som störtad ur en säck", kom stormen. Den varade i 5 till 6 timmar.

Det var en sorglig scen som morgonsolen den 29 belyste. Femton av flottans fartyg, däribland de största, hade förlist. Stranden var uppfylld av vrak och fartygsrester. Något enstaka skepp red ännu på skären.

Förlorade danska skepp var Samson (amiralsskepp), Hannibal (underamiralsskepp), Merkurius, Akilles, Engelen, Floris, Solen, Kogenhogen, Papegojen, Gribben, Engelske Fortun samt HertugAdolfs Pinke. Av lybska skepp förlorades Morian (amiralsskepp), Josva samt Meerweib. Manskapsförlusterna anges till mellan 6000 och 8000. Detta förefaller dock betydligt överdrivet.

Bland de drunknade återfanns liken av de båda danska amiralerna, Hans Lauritson och Jens Truidson Ulfstrand samt den lybske amiralen, borgmästaren i Lybeck, Bartholomeus Thinnappel. De begrovs i Mariakyrkan i Visby. Numera återfinnes endast Thinnappels gravsten i koret,  där också, på den norra väggen, är uppsatt ett epitafium över Thinnappel med framställning av sjökatastrofen. (Källa: A-105)

 

Sjökatastrofen på Visby redd enligt kopparstick från slutet av 1600-talet i " Kong Fredericks Den Andens Krönicke". Vice amiralsskeppet Hannibals masttoppar syns vid 4 strax t. h. om staden.

 

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig