Trumslagarpojkens brev hem

Från den förstärkta beredskapen på Gotland 1854 finns några brev bevarade, skrivna av en trumslagarpojke som tillsammans med sin far var förlagda på Gotland detta år.

Grenadjär nr: 13 senare korpral vid Smålands Grenadjärbataljon Carl Johan Danielsson - Wik f. 19/12 1811 i Järsnäs socken i Jönköpings län d. 25/2 1873 i Rogberga Jönköpings län. Gift 17/11 1834 i Svarttorp med Maria Elisabeth Petersdotter f. 17/7 1802 i Lekeryd Jönköpings län d. 10/12 1885 i Rogberga Jönköpings län. Deras barn: Johan f. 5/1 1835 i Svarttorp, Carl Henrik f. 22/4 1838 i Järsnäs, Charlotta f. 7/10 1841 i Malmbäck.

Sonen, trumslagare senare furiren och fanjunkaren vid Södra Westbo kompani vid Jönköpings regemente, Carl Henrik Ljunggren f. 28/4 1838 i Grenadiärtorp Nr.13, Frövik Norrgård, Järsnäs Jönköpings län d. 18/11 1929 i Cedern i Jönköpings Kristina. Gift 23/4 1865 med Kristina Elisabeth Lindblad f. 10/12 1837 i Hakarp Jönköpings län d. 7/8 1929 i Cedern i Jönköpings Kristina. Barn: Karl Anders f. 31/12 1865 i Jönköping, Brita Elisabeth f. 8/6 1868 i Jönköping, Erik Gustaf f. 5/5 1872 i Jönköping, Ture August f. 24/1 1874 i Jönköping, Nils Otto f. 9/5 1877 i Jönköping, Adolf Johan f. 16/9 1879 i Jönköping.

Den lille trumslagarpojken

Bland smålänningarna träffa vi också på korpralen Carl Johan Wik från Järsnäs socken i Jönköpings län samt dennes 16-årige son Carl Henrik Ljunggren. Denne senare var "spel i nummer" och född på Fröviks grenadiertorp 1838. Den unge trumslagaren hade börjat sin militärtjänst vid Smålands grenadierkår redan 1849 och övergick 1852 till Jönköpings regemente. När mobiliseringsordern med anledning av Krimkriget nådde honom, undergick han just konfirmationsundervisning. Denna måste nu avbrytas och han fick ensam före sina kamrater konfirmeras i Malmbäcks kyrka. Han berättar själv härom:

-Kyrkan var fullsatt av folk och vice pastor Jonas Ekedahl, sedermera kyrkoherde i Tolg, höll en predikan på en timme till mig. Jag hade tagit plats framför altaret där jag stod iklädd full uniform med far som var korpral och därför också iförd uniform på min högra sida och min mor på den vänstra.

Ljunggren har också senare berättat, att den predikan, den gamle prosten höll för honom ensam i det fullsatta templet, blev vägledande för hela hans religiösa liv.

Resan till Gotland företogs sedan med fotrnarsch till Karlskrona, 18 mil. Den trupp, vari Ljunggren färdades omfattade 500 man och kom den 1 april till Slite och gick sedan i fältläger i Visby.

Någon känning av kriget hade man inte, men en natt kom det till skärmytsling mellan ryska fiskebåtar och engelska örlogsmän. Hela Visby var den natten på benen. I början av juni månad 1854 skriver han på sin fars och egna vägnar hem till modern, "Kopralshustrun Maria Elisa Wik, Berg".

Hulda Moder samt Syskon. Må väl är min önskan!

Nu får jag skrifva för 3:die gången till eder och Tacka eder för Brefvet Som vi med glädje fick emottaga den 1:sta Dennes. Jag tenkte alldeles att i var döda ty hvarken jag eller far fick något, men nu hörer jag orsaken hvarför detta dröjesmål egde rum. Nu får i Se staden Wisby som vi liggat så länge i, Neml. utsikten från Sjön. Nu är vi flöttade ur staden till lägret en 1/4 mil från staden. Der mår vi möcket illa ty här regnar och blåser kallt utmed hafsstränderna. Den 29 Maij hadde jag den glädjen att få emottaga far ty han kom då från Enholmen då var det bodde fars och min största glädje att få omfamna hvarandra så att vi treffas hvarje dag. Nu har vi kontant 16 s. 6 rst Banko om dagen, det är vist inte mycket men det räcker till ty vi äter ej så möcke. Må tro goda moder att här är alt lite värre att vara än hemma ty ett är det att få ligga på bara marken, några halmstrå får vi hafva under oss och renslarna under hufvudet och kapporna på oss. Ach vad det skulle vara godt att få ligga i en säng med rediga sängkläder, vi har liggat här i 14 dagar men vi får ligga i kläderna så jag har knappast haft byxorna af mig på denna tiden och Gud vet när vi släpper ur denna tvång det kan vi ej säga. Nu är jag mycket skrumsen och henderna ty vi har ingen annan plats att vara på när vi skrifver än i våra tält och här är så kalt så vi kan knapt vara inne. Omkring den 10 Dennes får vi väl den äran att få se konungen ty han skall då besöka vårt Läger. Här håller de nu på att slå upp Läger åt Gotlands beväring. Man kan stå här och se många 100:de tält och alla är de på ett ställe. Det kommer hit så mycket folk eller beväring så det har aldrig varit så många i Wisby på en gång. Jag har just ingenting mer att omtala utan en Onädlig kär hälsning såväl ifrån far som mig eftersom jag har bäst om tid så skrifver jag annars så är det Lika mycket från oss båda två. Hälsa alla bekanta från oss att vi hoppas att komma snart hem men ej till Midsommar. Här är som jag har omnämdt mycket ovanligt kalt men både Jag samt far ha hälsan och Gud gifve att i hadde den äfven.

Önskar en altid kär och lydig son.

C. H. Ljunggren

Under juni förstärktes trupperna på ön ytterligare genom att Gotlands nationalbeväring omkring 3000 man inkallas. Svenske kungen hade, som Ljunggren påpekat i sitt brev, bebådat sin ankomst till Gotland varför såväl gotlänningar som fastlänningar samlats till ett stort tältläger på Visborgsslätt.

Kungen anlände till Visby från Slite och åtföljdes bl a av kronprinsen, sedermera Carl XV. Den 14 juni tog kung Oskar på Visborgsslätt emot samtliga trupper och överlämnade fanor såväl till den gotländska nationalbeväringens trenne landbataljoner som även till Jönköpings regemente.

Det blev en imponerande högtidlighet. Nationalbeväringens jägaruppbåd, formerat på fem övningsbataljoner avlämnades tillsammans med Smålands grenadjärbataljon, I. bat Jönköpings regemente, en skvadron ur Kronprinsens husarregemente, ett batteri ur Göta artilleriregemente jämte Nationalbeväringens egna batterier tillsammans nära 5000 man, till Konungen, som till truppen riktade följande tal: "Vid ovanliga verldshändelser, vid en stor möjligen överhängande fara erhåller hvarje förbindelse en förnyad styrka, hvarje pligt en förnyad helgd. Då krigets åskdigra moln, efter en långvarig fred, sammandraga sig över Norden, känner såväl Gotlands som Fasta Landets innevånare hela vidden av denna sanning. Deras svenska hjärtan klappa varmare och deras händer sträckas till trofast nordiskt handslag. Det är under denna högtidliga sinnesstämning, som Gotlands National Beväring av sin Konungs hand emottager nya Fahnor. Omkring dem skolen I samlas om en fiende ville rycka ur Moderlandets famn denna herrliga ö, en dyrbar perla i Sveriges Krona; I skolen då kämpa med det mod och den fosterlandskärlek, hvilka lifva varje Gotlänning. Måtte segern blifva Eder belöning och dessa Fahnors skönaste prydnad. Men innan jag i Eder vård anförtror dessa fälttecken, frågar jag Eder, Befäl, Under-Befäl och manskap vid Gotlands National-Beväring, lofven I att med liv och blod försvara dessa Fahnor, så sant Eder Gud hjälpa skall», Vid Konungens ord frågar jag Eder. kommenderade brigadchefen "T'ill ed gevärl" och eden besvarades med ett samfällt, rungande "Ja", varefter Konungen medan trupperna skyldrade, artilleriet sköt salut och musiken slog paradmarsch, överlämnade fanorna till bataljonscheferna. Därefter hölls korum och förbimarsch för konungen och avtackning av truppen, varefter högtidligheten var till ända.

Den 4 juli skriver Ljunggren på nytt hem till modern på soldattorpet.

Älskade Moder samt Syskon! Jag får för 4 gången skrifva eder till och låta eder veta att jag har hälsan och mår bra. Och Gud gifve att i hadde den samma goda gåfvan. Som vi nu erhållit den glädjande underrättelsen att vi härifrån kommer att uppbryta den 17 Dennes har jag velat underrätta eder Derom. Den 27 lärer vi skola inträffa i Ekesjö. Här har passerat åtskilligt nytt sedan jag sist skref. Dels H. M. Konungens höga besök den 12 - 13, 14 och 15 sistl. Juni jemte kronprinsens och Prins Oscars närvaro. Wi hadde då flera högtidligheter såsom defileringar mm. hvarförutan Konungen tilldelades vårt Regemente 2:ne nya Fahnor under stor festlighet. Musik och kanonsalut Hördes derunder. Konungen höll ett varmt tal hvari han skildra Fahnornas dyrbara betydelse. Sedan Konungen med prinsarna rest har tjenstgöringen för truppen icke varit serdeles sträng men ändå längta vi alla från detta obehagliga läger. Antingen är det för varmt eller ock en ofantlig storm och blåst från sjön. Midsommarhelgen firades med maijstänger och Dans. En större folksamling hadde infunnit sig och de skiljdes ej från lägret förän långt fram på natten ganska belåtna med musiken och dansen. Wi har mycket trefligt här men ändå vänta vi på den mycket omtalta stora försoningsdagen då vi en gång får taga afsked av gotlands bergiga och sandiga fält det skall allt blifva mycket roligt att få komma hem och hälsa på anförvanter och venner det är nu en betydligt lång tid sedan vi gick hemifrån så att jag kan icke annat än längta efter att få träffa mina gamla vänner ännu har vi 14 dagar att vara här på men jag hoppas att denna lilla tiden går väl för sig. Jag har just ingenting att skrifva om utan om Gud förlänar mig helsan så hoppas jag att vi träffas i slutet av dena månad. Farväl goda moder.

Önskar eder intill döden lydige son

Carl H. Ljunggren