Linjeofficersläroverket på Gotland 1839 - 1866 - Gotlands Nationalbeväring

Informationsverket för linjeofficerare inrättades på Kungl. Maj:ts befallning. Orsaken var att Nationalbeväringens officerskår var långt i från komplett och man ansåg att kåren inte skulle erhålla tillräckligt antal ynglingar, varken från Gotland eller fastlandet, som skulle söka som officer till den gotländska beväringen. Officersyrket var inte längre så attraktivt då lönerna inte ansågs motsvara yrkesrollen. Tidigare hade även befordran till högre grader oftast skett genom rekommendationer från regementschefen vilket inte alltid ansågs rättvist. Senare hade möjligheten till befordran förbättrats genom avlagda examens- och uppförandebetyg (conduitebetyg).

För att underlätta antagningen till öns officerskår inrättades därför detta läroverk. Där skulle de som tjänstgjorde som befäl vid beväringen och underofficerare från andra regementen som hade en önskan att få en officersplats, kostnadsfritt undervisas i ämnen som behövdes för att bli officer. Även ynglingar som ännu inte tjänstgjorde som befäl kunde efter erläggande av 60 riksdaler per termin antas till detta läroverk.

Chef för läroverket var öns militärbefälhavare som under sig hade en major, en föreståndare samt för varje klass en ordningsman. Till en början fanns två lärare, en för humaniora och en för militärämnena.

Det fanns ett reglemente upprättat där det föreskrivs befälets uppgift, vilka kunskaper som fordrades för att bli antagen till läroverket samt hur eleverna skulle uppföra sig.

"Eleverna få icke utan särskilt tillstånd besöka källare, kondotori eller värdshus, så vida de icke där äro inackorderade till spisning, i vilket fall de få vistas där endast under middag- och aftonmåltiderna. De få icke vistas utom sine kvarter efter klockan 10 på aftonen utan särskilt tillstånd därtill. Skulder, som eleverna utan styrelsens begivande till äventyrs åsamka sig, bliva icke gottgjord."

Reglementet kungjordes årligen vid terminens början. Brott mot reglementet eller allmän lag bestraffades antingen vid läroverket extrajudiciellt eller av krigs- eller civil domstol.

I reglementet upptas även vilka kunskaper eleven minst borde ha innan han antogs. För de med sämre kunskaper ansågs att det skulle åtgå två terminer för att klara sin officersexamen. För de som hade en bättre underbyggnad räckte det oftast med en termin.

Hur lektionerna genomfördes bestämdes av militärbefälhavaren. De ämnen som skulle läsas var:

Författandet av krior på modersmålet, franska och tyska språken, historia, geografi, matematik, artilleri, fortifikation, praktik, topografi och kartritning.

Vid examen i språken fordrades: Explication av lättare författare, utan lexikons begagnande.

Vid examen i historia fordrades: Eklunds Historia - den utförligaste.

Vid examen i geografi fordrades: Palmblads eller Hartmans läroböcker.

Vid examen i matematik fordrades: 6 böcker av Euclides samt Forsells Artmetik jämte 2:a gradens algebra.

Vid examen i artilleri och fortifikation fordrades: Kapten Hazelii kurs i dessa ämnen.

Vid examen i praktiken fordrades: Tjänstgöringsreglementets 4:e del.

Vid examen i topografi fordrades: Kapten Ståls kurs.

Vid varje månadsslut skulle föreståndaren inlämna en skriftlig rapport om vad eleverna åstadkommit vad gällde flit och uppförande.

Inför examen och de föregående tentorna där militärbefälhavaren presiderade, tillsattes en examenskommission som bestod av tre personer. Vid tentorna genomgicks ämnena med mycket större noggrannhet än vid examenstillfället där det oftast var mer kortfattat.

Åt varje elev som undervisats på läroverket utfärdade militärbefälhavaren ett "conduitebetyg" som oftast grundades på majorens rekommendationer från varje tentamenstillfälle samt föreståndarens månadsrapporter.

Den 1 maj 1866 upphörde Linjeofficersläroverket i Visby.

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper