Föregående sida

Frivilligbyrån i Visby

Utdrag ur boken "Till bröders hjälp"

Under Finlandskommittén fanns den s k Centrala Personalbyrån organiserad. Byråns uppgift var att samordna och hjälpa till med att organisera alla de frivilligbyråer som bildades runt om i Sverige samt ta emot anmälningar från dessa.

Den första Frivilligbyrån öppnade den 30 november 1939 i Stockholm. Under första kvartalet 1940 hade omkring 125 frivilligbyråer organiserats runt om i Sverige.

I slutet av december 1939 fick den finske konsuln i Visby, bankdirektör H. Ihre en förfrågan från Centrala Personalbyrån i Stockholm om möjligheterna att öppna en frivilligbyrå i Visby. Ihre svarade att han personligen nog skulle ha svårt att stå som ansvarig för en sådan byrå men att förmedla anmälningar och skicka ut information till de sökande kunde han dock åta sig.

Den 5 januari hade 20 frivilliga anmält sig vid förmedlingsbyrån i Visby och ansökningshandlingar till ytterligare 30 personer hade sänts ut.

Den 24 februari 1940 fick förmedlingsbyrån i Visby status som en fullvärdig gotländsk Frivilligbyrå. Byrån hade sina lokaler i det s.k Rethwischska huset vid Klosterplan. Till en början höll man öppet för anmälningar på vardagar mellan klockan 11-14 och 18-20 men efter önskemål från Centrala Personalbyrån hölls även öppet under helgdagarna. Den 26 februari  fick Frivilligbyrån i Visby sina befogenheter fastställda.

   

1

Byrån i Visby skulle per telefon eller telegram meddela när de frivilliga lämnade Gotland

2

Byrån i Visby skulle köpa biljetter endast till Stockholm

3

Byrån skulle inte utfärda transportorder

4

Genom Centrala Personalbyråns försorg köps biljetter till Haparanda

5

Centrala Personalbyrån utfärdar de frivilligas transportorder

 

För att bättre kunna serva de intresserade på landet hade frivilligbyrån i Visby tillgång till s k "upplysningsmän" runt om på ön. I Katthammarsvik var det kyrkoherden C. J. Björkander, i Burgsvik köpmannen Victor Hansén, i Fårösund handelsbiträdet Erik Sundell, i Hemse landsfiskalen Rolf Seved Tigerhielm, i Klintehamn landsfiskalen Justus Jakobsson, i Lärbro skräddarmästare John Ahnqvist samt i Slite kommunalkamreraren E. Jacobsson.

Deras huvuduppgift var att lämna information till de sökande om frivilligrörelsen och tillhandahålla bl a anmälningskort och läkarkort. Själva anmälningarna om inträde i Svenska Frivilligkåren handhades emellertid enbart av frivilligbyrån i Visby.

                     

För att genomföra de läkarundersökningar som var obligatoriska hade avtal ingåtts med olika läkare runt om på ön. Det var i huvudsak läkare i Visby men även de läkare som arbetade vid de krigssjukhus som fanns i Lärbro, Hemse, Klintehamn och Fårösund.

Registreringen skedde på fastställda anmälningskort där det skulle anges på vilken byrån anmälningen skett. Kortet skulle upprättas i tre exemplar varav två skulle insändas till Personalbyrån i Stockholm, det tredje skulle finnas kvar på det lokala frivilligkontoret. På kortet skulle finnas den frivilliges nummer inom byråns egna nummerserie, hans civila yrke samt uppgifter om personlig lämplighet såsom skidkunnighet, skjutskicklighet, körkort, språkkunskaper mm. Om den sökande var under 21 år var målsmans tillstånd ett måste. Det var viktigt att frivilligbyråns föreståndare undersökte den "anmäldes allmänna karaktärsegenskaper och särskilda lämplighet för uppgiften. Detta är av synnerlig vikt, då avsikten är att en verklig elittrupp skall kunna uppsättas". Godkändes den sökande skickades hans ansökan in till Kungl. Majt. för beslut om hemförlovning, uppskov, rätt att vistas utom landet mm.

De frivilliga anställdes genom kontrakt vilket upprättas mellan den frivillige soldaten och den finska regeringen. Där förband sig den frivillige att tjänstgöra i den Svenska Frivilligkåren och att underkastade sig de finska krigslagarna.

Själva utrustningen skulle ske i Finland. Önskvärt var emellertid om den frivillige vid sin resa från hemorten medförde persedlar enligt en speciell utrustningsplan. I den mån den frivillige inte kunde framskaffa de anbefallna persedlarna kunde frivilligbyrån hjälpa till. Utrustning som skulle medföras var bl a kniv, nål och tråd, tandborste, kam, tvål, rakdon. Utrustning som borde medföras var bl a 2 par yllekalsonger, 2 st ylleskjortor, 1 st ylletröja, 2 par skidkängor, 3 par strumpor, 1 par raggsockor, 1 par solglasögon, klocka, kartfodral, kompass, ficklampa, skrivmaterial, matbestick. Högst 1/6 liter spirituosa fick medtas.

                     

Efter krigsslutet började frivilligbyråerna avvecklas efterhand. Den 14 mars anlände till Frivilligbyrån i Visby följande telegram:

   

1

Frivilligbyråerna skola ej vidare antaga eller avsända frivilliga.

2

Byråerna skola avveckla den del av sin verksamhet som varit inriktad på rekrytering

3

Byråerna skola i övrigt bibehållas för att fullgöra uppgifter i samband med de frivilligas hemtransport genom Sverige

4

Vidare instruktioner beträffande möjligheter till beredande av civilanställning i Sverige eller Finland genom frivilligbyråerna komma att utgå inom närmaste iden.

     

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig