Föregående sida

Enholmens fästning

 

I början av 1800-talet upptogs den gamla tanken på att anlägga en frihamn i Slite. Redan 1806 infordrade konung Gustav IV Adolf yttrande från länsstyrelsen på Gotland beträffande anläggande av en frihamn på ön och år 1823 förlades riksdagen en motion om frihandelsrättigheter för Slite. Det var emellertid klart, att en frihamn i Slite skulle kräva befästningar och det framhölls, att en befäst hamn på Gotland skulle locka en fiende att ockupera denna. Förslaget avslogs av riksdagen.

Frihamnsförslaget väckte emellertid internationellt intresse. England önskade att en sådan hamn kom till stånd under det att Ryssland fruktade ökat engelskt inflytande i Östersjön och att en befäst hamn vid Slite skulle kunna utnyttjas av engelsmännen. Slite stod sålunda i slutet av 1830-talet i brännpunkten för ryskt och engelskt intresse och från båda sidor undersöktes farvattnen utanför Slite vid talrika besök av eskadrar och fartyg.

Vid 1840 års riksdag togs frihamnsfrågan upp, men med hänsyn till de invecklade politiska förhållandena fattades intet beslut.

Landhövdingen och militärbefälhavaren på Gotland, von Hohenhausen, hade redan år 1834 i anledning av i diskussionerna om frihamn i Slite låtit utarbeta en plan för en befästning på Enholmen och 1839 års befästningskommission hade förordat en sådan.

Vid 1848 års riksdag togs ånyo frågan om Slite som frihamn upp och blev då definitivt avslagen, vilket även medförde att befästningsfrågan fick vila.

Då Krimkriget började år 1853 förklarades Slite som krigshamn i samband med att den svensk-norska neutralitetsförklaringen utfärdades den 14 december. En krigshamn måste ha befästningar och befästningsarbeten igångsattes också omedelbart på Enholmen.

Den 8 mars 1854 hade arbetet fortskridit så långt, att den första bestyckningen, 8 st 12-pundiga kanoner, kunde uppställas och för deras betjänande utbeordrades 1 officer, 1 underofficer och 16 man. Några dagar senare sammandrogs till Slite en strandpostering om 1 kapten, 2 subalternofficerare, 2 underofficerare, 1 spel och 100 jägare ur Nationalbeväringen och den 7 april stängdes hamnen.

Under tiden anlände från fastlandet förstärkningar, som bl a avlöste strandposteringen i Slite och till Slite hamn förlades en sjöstyrka bestående av örlogsbriggen Nordenskiöld, ångskonerten von Sydow och en kanonslupsbataljon om 8 bombkanonslupar.

Den 12 juni 1854 kom konungen, Oscar I jämte kronprinsen samt cheferna för lant- och sjöförsvarsdepartementen till Slite för att inspektera befästningsarbetena på Enholmen.

Krimkriget slutade i början av år 1856, men redan dessförinnan hade beredskapen sänkts på Gotland.

Arbetena på Enholmen fortsatte dock och år 1858 var batterierna färdiga. De var inrymda i två kasematterade verk, som vart och ett hade 8 st 24-pundiga granatkanoner och 4 st 7-tums bombkanoner. Anläggningarna bevakades av militär, men år 1876 drogs denna bevakning in och en civil tillsyningsman anställdes.

Fästningen hade snart blivit omodern och förlorat sitt värde och endast då och då avbröts törnrosasömnen av det gotländska artilleriet, som ibland övade med kanonerna.

När Sverige år 1885 utfärdade neutralitetsförklaring med anledning av det väntade kriget mellan England och Ryssland förklarades Slite och Fårösund som krigshamnar. Förberedelser för organiserande av två fältkompanier ur Nationalbeväringen för försvaret av Slite vidtogs, Enholmen rustades och artilleri ur Nationalbeväringen förlades till befästningen. Den 24 april 1885 anlände 100 man ur Göta artilleriregemente, av vilka 65 man avlöste gotlandsartilleristerna på Enholmen. Redan i maj skingrades krigsmolnen och man återgick till fredsförhållanden.

Befästningarna på Enholmen ansågs utan värde för riksförsvaret och moderniserades inte.

Kungl. Gotlands artillerikår bestod sedan 1886 av två batterier och ett fästningskompani. Fästningskompaniet var huvudsakligen avsett för Enholmens batterier. Då de omoderna befästningarna på Enholmen inte längre var något att räkna med, erfordrades inte längre fästningskompaniet, varför artillerikåren år 1901 organiserades på tre fältbatterier och ett positionsbatteri.

Då rysk-japanska kriget utbröt år 1904 fick Gotland ånyo under några månader neutralitetsvakt. Till Slite förlades ett linjeinfanterikompani och ett 12 cm positionsbatteri, för vilket ett batterivärn byggdes söder om Sju strömmar i närheten av den plats, där ett batteri hade uppförts år 1712. Genom Kungl. beslut den 27 juni 1905 upphörde Slite att vara krigshamn och den 15 december samma år föreskrevs, att Enholmens befästning, som nu spelat ut sin roll, skulle nedläggas som fästning.

Både under första och andra världskriget fanns dock bevakningspersonal stationerad på ön. Karlsvärd byggnadsminnesförklarades 1935. (Källa: Kustförsvaret på norra Gotland. Sixten Gråberg)

 
 

7 tums Bombkanon m/1840 slätborrad

Släplavett m/1854 tillverkad i Finspång. Pjästypen, 16 st, ingick i Karlswärds fästning på Enholmen. Pjäsen till vänster har varitt uppställda framför gamla artillerikasernen i Visby hamn.

 

7 tums Bombkanon m/1840 slätborrad med Släplavett m/1854

   
   

   
   
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig