Föregående sidaa

Luftbevakningscentralen i Visby (Lc Vb)

Fältpostnr: 18522 / 18602

Gotlands infanteriregemente

Fältpostnumret var från och med 7/12 1939 18522 men ändrades redan 17/5 1940 till 18602.

Enligt den luftförsvarsplan som förelåg i mars 1922 skulle det gotländska luftförsvaret organiseras kring en luftbevakningscentral (Lc) i Tingstäde organiserad av A 7 med luftbevakningsstationer (Ls) längs kusterna. Flottans 11 kustsignalstationer kunde infogas i systemet. 1925 var antalet luftbevakningsstationer 15 stycken och organiserades av I 27 (senare I 18) i Visby. Bemanningen utgjordes av landstormsmän, under skollovet utnyttjades även skolungdomar. Detta ansågs dock som en svaghet eftersom landstormen inte hade någon tjänstgöringsskyldighet under fredstid och därför inte kunde övas i luftbevakning. Man hoppades därför att stambefälets kunskaper skulle räcka för att snabbutbilda landstormen i händelse av mobilisering. 1936 flyttade luftbevakningscentralen från Tingstäde till Donnerska husets källare i Visby.
Donnerska husets 1941
 

Stormakternas flygvapen hade vid andra världskrigets utbrott utvecklats mycket och utgjorde ett stort hot mot vårt land. Eget luftvärn och flygvapen var föga utvecklat och kunde inte göra något skydd om ett eventuellt anfall skulle göras. I huvudsak var man hänvisad till optisk information för att via telefonnätet förvarna om förestående angrepp från luften. Vid krigsutbrottet, den 3 september, fanns 16 luftbevakningsstationer färdigställda på Gotland. Redan ett par år innan kriget hade man gjort prov man flygalarmering från tyfoner i Visby. Luftskyddscentralen låg då placerad i en källare vid S:t Hansgatan 34.

Vid mobiliseringen 1939 byggdes en bunker i direkt anslutning till Donnerska husets källaren. Eftersom luftbevakningscentralen ansågs vara mycket oskyddad och för liten och trång för ändamålet fanns planer 1941 att projektera en berganläggning 500 meter nordväst om den nuvarande centralen.

1943 hade i Tingstäde färdigställts en krigsluftbevakningscentral som var avsedd att i krig överta verksamheten från Visbycentralen.

Svårigheten med att erhålla frivillig personal, signallottor, på andra orter än Visby var en av orsakerna till att någon förflyttning av luftbevakningscentralen i Visby till Tingstäde aldrig skedde under kriget. I händelse av krig var emellertid alla förberedelser vidtagna för en sådan omflyttning.

För att säkerställa att luftbevakningscentralen i Tingstäde fungerade som den skulle anordnades vid ett flertal tillfällen kortare övninga. Under dessa övningar överflyttades all verksamhet vid luftbevakningscentralen i Visby till Tingstäde.

Det fanns även, om centralen i Visby av någon anledning skulle bli utslagen, från och med 1944 reservcentraler i Fårösund och Hemse.

 

Till luftbevakningscentralen inkom rapporter från luftbevakningsstationerna runt om på ön. Där sammanställdes informationen som sedan låg som underlag för beslut om vilka åtgärder som skulle beordras. I luftbevakningscentralen fanns förbindelseofficerare från luftvärnet och jaktflyget. I flera fall var luftbevakningscentraler och luftvärnscentraler grupperade intill varandra, ibland till och med samgrupperade. Från luftbevakningscentralen skulle bland annat order utgå till luftvärnsförband så att de hann bli eldberedda, jaktflyget så att de hann starta, ge flyglarm till tätorterna mm.

För att telefonrapporteringen från luftvevakningsstationerna skulle nå direkt och omedelbart fram till luftbevakningscentralen hade det konstruerats en så kallad "överbryggningsanordning" som hade satts upp på de telefonstationer där förbindelsen till luftbevakningscentralen skulle passera. Vid en signal från luftbevakningsstationen förbikopplades mellanliggande telefonväxlar och man fick därför en direkt förbindelse med luftbevakningscentralen.

Militär chef för Lc i Visby var reservkaptenen Gustaf Söderberg. Han hade sin expedition på Birgersgränd 1, ca 300 meter från Lc. Arbetet sköttes emellertid i huvudsak av gotländska lottor. Redan i början av 1938 började de gotländska lottorna utbildas i luftbevakningssignaltjänst eller telefontjänst, som man oftast kallade den. Fru Lola Jacobsson fick sin utbildning på fastlandet och fick där besöka luftförsvarscentraler för att sedan återvända till Gotland och sköta utbildningen där. Den påbörjades redan vid krigsutbrottet den 1 september 1939. De färdigutbildade lottorna arbetade sedan i Donnerska husets källare i sex pass per dygn hela beredskapstiden ut. Arbetet leddes av Lola Jacobsson och hennes ställföreträdare Blenda Lindström.

 
 

Personal vid Lc Vb

Kompanichef

1939 - 1945

Kapten

Söderberg, Gustaf

 

1940 -

Lst-löjtnant

Walman, Nils Åke Bertil

 

1943 - 1945

Löjtnant

Sundqvist, Lars Krister

 

1940 - 1945

Lst-löjtnant

Kolmodin, Karl Olof

 

1941 - 1945

Fänrik / Löjtnant

Ridderstolpe, Sten Gustav

 

1942

Fänrik / Löjtnant

Gustafsson, Ernst Tryggve

 

1942 - 1943

Fänrik

Johnsson, John Paul

Lottachef 1939 - 1945

Lotta / Fänrik

Jacobsson, Viola (Lola) Nathalia Hjalmar

Expeditionsunderofficer

1939 - 1945

Sergeant

Jakobsson, Anselm

Telefonist 1940 - 1945

Lotta / Sergeant

Bergqvist, Anny Linnea Fransson

Telefonist 1939 - 1945

Lotta / Sergeant

Hemström, Tora Maria

Telefonist 1940 - 1945

Lotta / Sergeant

Borgström, Lilly Sigrid Constance

Telefonist 1940 - 1945

Lotta / Sergeant

Ek, Anna-Greta Siltberg

Telefonist 1940 - 1945

Lotta / Sergeant

Samlén, Gertrud Elisabet Peterson

Expeditionsunderofficer 1939 - 1943

Furir

Ahrling, Robert Hjalmar Hilton

Telefonist 1939 - 1945

Lotta / Furir

Nelson, Berta Sofia

Telefonist 1939 - 1945

Lotta / Furir

Nilsson, Margit Hermanna Elisabet

Telefonist 1941 - 1945

Lotta / Furir

Hesselgren, Inga Britta Rockström

Telefonist 1942 - 1944

Lotta / Furir

Fredriksson, Maria Elisabet Carlsson

Telefonist 1939 - 1945

Lotta / Furir

Ekström, Ulla Stina Emilie Runsten

Telefonist 1941 - 1945

Lotta / Furir

Josephson, Anna-Lisa Johanna Nilsson

Telefonist 1942 - 1945

Lotta / Furir

Jansevik, Märta Ingegerd Johanna Karlsson

 

1940 - 1944

Lst-korpral

Alyhr, Ivar Henrik

 

1941 - 1945

Lst-korpral

Kahlbom, Gustaf Tyko Hilmer

   

Lotta

Berthow, Birgit

   

Lotta

Skoog, Gull

   

Lotta

?, Elin

   

Lotta

Norberg, Barbro

   

Lotta

Stenbom, Gerd

   

Lotta

Öhman, Inga-Britt

   

Lotta

Pettersson, Elsa

   

Lotta

Svensson, Greta

   

Lotta

Englund, ?

   

Lotta

Döbeln von, ?

   

Lotta

Hemström, Anna

   

Lotta

Cedergren, Birgit

   

Lotta

Bolin, Dagmar

   

Lotta

Odin, Karin

   

Lotta

Ihre, ?

   

Lotta

Ihre, Gunilla

   

Lotta

Lindström, ?

   

Lotta

Förlander, ?

   

Lotta

Malmgren, Elin

   

Lotta

Pettersson, Elly

   

Vpl

Jakobsson, ?

   

Vpl

Hammarström, ?

   

Vpl

Bergkvist, ?

   

Vpl

Tengberg, ?

   

Vpl

Lantz, ?

   

Vpl

Vesterling, Karl Tore

   

Vpl

Stenström, ?

   

Vpl

Jakobsson, ?

   

Vpl

Jakobsson, ?

   

Vpl

Andersson, ?

   

Vpl

Hellström, ?

   

Vpl

Olsson, ?

 

1944

Vpl

Hjelm, Nils Oskar August

   

Vpl

Gustavsson, Klas Bertil

   

Vpl

Johansson, Bertil

Krigsfrivillige

1944

Vpl

Sellerholm, Sven Olof

Krigsfrivillige

1944

Vpl

Andersson, Nils Elmer

 

1941

Vpl

Fransson, Gustav Vilhelm

Kock

1940

Vpl

Johansson, Erik Harald

 

1942

Vpl

Samuelsson, Gösta Konstantin

 

1944

Vpl

Lundqvist, Arne Josef

 

1944

Vpl

Jansson, Helge Gustav Ragnar

 

1942

Vpl

Pettersson, Per Ture

       
Luftbevakningsstaben i Visby Luftbevakningskompaniet
 
 

Personalen vid Lc i Visby oktober 1940

Stående fr v: Birgit Berthow, Stenström, Jakobsson, Jakobsson, Andersson, Hellström, Vesterling, Olsson. Stående 2:a raden fr v: Odin, Gull Skoog, Ehlin, Barbro Norberg, Gerd Stenbom, Hallberg, Inga-Britta Öhman, Elsa Pettersson, Ulla Stina Runsten, Ahrling, Jakobsson, Greta Svensson, Hammarström, fru Englund, Siltberg, Margit Nilsson, fru von Döbeln, Anna Hemström, Anny Bergkvist, Birgit Cedergren, Dagmar Bolin, Berta Nelson. Sittande fr v: Karin Odin, Lilly Borgström, fru Ihre, Lola, Chefen Gustaf Söderberg, fru Lindström, fru Förlander. Sittande främre raden: Bergkvist, Tengberg, Elin Malmgren, Lantz, Elly Pettersson, Kolmodin, Gunilla Ihre.

 

Fest februari 1941

 

Julafton 1939

Lc hade egen Lucia 1940

   
Julafton 1940 Julafton 1941
   
Kontakten med Ls upprättshölls bl a av lottorna Anna-Greta och Mia På permission
   
   

En kamratfest

(1940) LcVb firade för någon tid sedan med en lyckad fest det första året av sin verksamhet. Hela personalen var med utom de stackars syndare, som för tillfället hade pass, och alla hade hjärtans roligt.

Festen inleddes av kvällens värd, lst-fänrik Bergqvist, som i ett strålande anförande på klingande hexameter hälsade alla välkomna med eleganta hangeringar åt några, roliga inpass åt andra. Som detta gjordes framför ett väldigt smörgåsbord, vilket dignade under rätternas mångfald, kan förstås, att det började bra, och fortsatte ännu bättre. Jämte prat om gemensamma minnen m m utfylldes kvällen med dans, och att denna var livlig utan att utsocknes behövde anlitas, kan den förstå, som till äventyrs vet, att LcVb gömmer lika många damer som herrar i sin underjord.

Festen gick förstås inte av stapeln där utan någon annanstans, där välvilliga fältlottor med sin högsta chef i spetsen ställt sig till förfogande för tillredningen av den förut omnämnda supén.

Befäl och manskap om varandra svängde om med alla lottatelefonisterna.

Hela den lyckade festen var ett lysande bevis på den trivsel och goda kamratanda, som råder inom detta militära förband, ett förhållande som till icke ringa del beror på den älskvärde och urbane och därför mycket populäre lc-chefen. Luftbevakningen (Källa: 1159)

 

 
Vid S/S Hansas torpedering omkom guldsmeden Ragnar Johan Arvid Thimgren. Han var värnpliktig furir 67-75-27 vid fältpost 18602. Han hade varit i Eksjö och träffat avtal med juvelerare Ernst Westerberg, ägare till guldsmedsfirma Svedboms Eftr. i Eksjö om anställning och övertagande av hans firma. Thimgren hade beviljats permission från den 23/11-24/11 av fp. 18602 chef G. Söderberg. Den 24/11 väntade hans son vid hamnen i Visby, hans far hade lovat honom att ha med en leksaksbil. Thimgren skulle ha flyttat till Eksjö den 15/12 1944.
   
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Kjell Olsson / Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig