Sista ”Tunnan” lämnade ön

”Den fula ankungen” vrålar ut sin svanesång. I går (14/6 1974) försvann en välkänd profil ut i luftrummet över den gotländska kusten.
− Det är som att ta adjö av en kompis. Visst är hon en ful ankunge på marken men jisses så fin hon är i luften.

Hela F 13 G och kapten Hans Hagman i synnerhet sörjde när Gotlands sista ”Flygande Tunna” lämnade ön. Kapten Hagman har 1 400 flygtimmar bakom sig med ”tunnorna”. Sedan slutet av 60-talet har han bogserat mål.
Nästa anhalt för kapten Hagmans ”kompis” blir antagligen något museum på fastlandet. Under förutsättning att man inte föredrar att plocka ner planet bit för bit.

Huggs i bitar eller hamnar på museum:

Sista ”Tunnan” lämnade ön

 Av SAM BJÖRK

Cesar 55, Kom hem! Cesar 55, Kom hem!
Riktigt så gick det kanske inte till när kapten Hans Hagman tog emot ordern att flyga hem Gotlands sista ”Flygande Tunna” till Malmslätts flygflottilj 1) utanför Linköping.
Cesar 55. Det är namnet på en trotjänare och ett stycke flyghistoria. ”Tunnan” har varit en välkänd profil på Visbyfältet sedan slutet av 60-talet. Redan innan den kom hit var den skrotningshotad. Det var tills man kom underfund med dess fina egenskaper som målflygplan. Lättmanövrerad och kan hålla låg fart. Men nu är det slut med det också. Ingen mer målbogsering.

I går strax före kl. 11 gick den sista Tunnan definitivt i pension. Då stack planet i väg på sin jordafärd ut över den gotländska kusten. Mot vad? Vart bär det hän?
− Antingen hugger de henne i småbitar eller också blir det raka spåret till ett museum någonstans. Ibland frågar folk om det om det är där jag hämtat henne. Annars har jag hört rykten som säger att den här kärran ska till Göteborg och ställas upp utanför Torslanda.
Det märks att planet inte är ett dött ting när kapten Hagman pratar om det. Det är en ”hon” och en kompis som försvinner. Men så har han flugit ”tunnor” sedan 1957. Då hade plantypen existerat i närmare tio år. Det blir åtskilliga flygtimmar som kapten Hagman fått bakom sig under åren. Drygt 1 400 timmar i sittbrunnen.

Men alla vackra sagor måste få ett slut en gång.
− Ja men visst. Den är en ful ankunge, den här. Men vänta tills hon kommer upp i luften och fått in landningsställen. Det är någonting helt annat.
− När J 29:orna, ”tunnornas” egentliga beteckning, togs i bruk i slutet av 40-talet var de nog de vassaste planen i Europa. Mycket lättmanövrerade.
Efter ”tunnorna” kom J 32:orna som döptes till ”Lansen”. Det är ett Lansenplan som ska ersätta Cesar 55 som målflygplan.
− Använder vi samma typ av mål, vingmål, när vi bogserar med Lansen så blir det säkert besvärligare. Lansens flygegenskaper är inte alls lika bra med en målatrapp hängande och slängande efter. (Källa: 944)

 
1) F 3 Kungl. Östgöta flygflottilj till den 30/6 1974 då den lades ned, fortsatte som ett detachement under F 13 Kungl. Bråvalla flygflottilj, F 13 M, fram till 1994. Efter detta fortsatte den som ett detachement under F 16 Kungl. Upplands flygflottilj, F 16 M tills den lades ned den 31/12 2003.