Frivilliga Flygkåren på Gotland (FFK)

Redan under Första världskriget hade Svenska Aeronautiska Sällskapet planer på att bilda en frivillig flygkår för att stärka luftförsvaret. Liknande planer fanns år 1937 och igen år 1945. I brist på flygförare och flygplan men också till följd av oklarhet vad en sådan kår skulle ha för uppgifter föll tanken. På chefen av försvarsstabens begäran utreddes frågan på nytt år 1952. När utredningens förslag bearbetades framstod, delvis efter förebild från amerikanska Civil Air Patrol, tre uppgifter som kåren kunde tänkas kunna lösa: rekognoscering (bl. a. Skogsbrandbevakning), indikering av radioaktivitet och transporter. Med dessa målsättningar byggdes kåren upp fram till år 1962, dvs. den var inriktad på att stärka civilförsvaret. Detta är fortfarande dess huvudinriktning, även om sedan efter hand vissa uppgifter för det militära försvaret tillkom. Kårens uppgifter inom civilförsvaret är rekognoscering, trafikövervakning, person- och materieltransporter, övervakning av kraftledningar, hav och skogar. Inom det militära försvaret är uppgifterna målflygning och fällning av minifallskärmar för att simulera luftlandsättning. Sedan år 1993 ställer den också inom de olika försvarsområdena flyggrupper till hemvärnets förfogande. Trots att kåren sedan 1960-talet spelat en viktig roll inom civilförsvaret fick den först på 1970-talet officiell status som frivillig försvarsorganisation.

Frivilliga Flygkåren (FFK) har till uppgift att rekrytera och utbildamedlemmar, och att genom frivilligavtal ställa dem till räddningstjänstens, civila försvarsmyndigheters och Försvarsmaktens förfogande såväl i fred som i krig. I krig lyder den civila delen (CFgrupperna) av FFK under länsstyrelserna och den militära delen (MD-flyggrupperna) utgör en del av hemvärnet inom Försvarsmakten. Därutöver bedriver FFK totalförsvarsupplysning och medverkar i flygsäkerhetsarbete. Cirka 50 procent av verksamheten utgörs under fredstid av uppdragsflyg där FFK regelbundet (flera gånger per vecka) sedan mer än tio år flyger på uppdrag åt myndigheter och andra aktörer. Uppdragsflyget får inte vara kommersiellt. Resterande 50 procent av verksamheten är uppdrag från huvudmyndigheten Statens räddningsverk, Överstyrelsen för civil beredskap och Försvarsmakten för utbildning, krigsplacering och övningar. FFK samverkar med ett flertal andra frivilligorganisationer samt med kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter. FFK har år 2000 omkring 2 200 medlemmar, varav drygt 1 000 med avtal. Medlemmarna har ökat i antal sedan mitten av 1980-talet. Kåren består av 23 flygavdelningar och en central kårstab.Organisationen äger inga egna flygplan. I stället hyrs flygplan infrån, i första hand, de flygklubbar där medlemmarna bedriver annan ideell flygverksamhet. FFK ser positivt på framtiden eftersom det finns ett ökande behov av flygresurser inom ett flertalområden, bl.a. flygräddning, skogs- och  havsövervakning, flygfotografering m.m. för räddningstjänst och andra myndigheter.FFK är ett etablerat och växande komplement i många olika samhällsfunktioner.

FÖRSÖKSVERKSAMHET MED FRIVILLIGA FLYGKÅREN

Frivilliga flygkåren, FFK, på Gotland har under en försöksperiod 1989 utfört flyguppdrag för MKG. Gotland är unikt vad gäller FFK kontra Gotlands Fk (flygklubb). Vi är alltså en FFK länsflygavdelning och en flygklubb. Detta har ju underlättat fördelning av flygtid mellan olika förare som vi tror känts som rättvis. För Lv2, där målgångvarit de dominerande uppdragen, har vi flugit ca 170 timmar sedan 1989-03-14. För sjöbevakningscentralen på MKG började vi flyga 1989-07-10 och har utfört uppdrag 1-3 ggr i veckan om 1,5-3,5 timmar per pass. Uppdragen har varit att identifiera och fotografera fartyg runt Gotlands kuster. Två man besättning, överlevnadsdräkter Normalt utförs uppdragen med två mans besättning, förare och spanare, där spanaren sköter radio, kamera och identifiering. I vissa fall medföljer någon av assistenterna på sjöbevakningen som f n genomgår utbildning till spanare för att kunna ingå i besättningen vid behov. Förutom kamera är besättningen utrustad med kikare, överlevnadsdräkter, flytvästar och livflotte. Överlevnadsdräkterna är av typ torrdräkt som isolerar mot kyla under fem timmar i vattnet. Identifiering på låg höjd För uppdragen gäller att dubbelriktad radioförbindelse alltid skall vara upprättad samt att flygplanet skall vara radarövervakat från land.

Väderbetingelserna är molnundersida lägst 300 meter, sikt 5 km och max sjöhävning 3 meter. Radiosamverkan sker enligt militär signaleringsmetod B, stridsledning. Flygplanet går normalt på 300 meters höjd mellan identifieringar. Efter optisk kontakt med målet, före identifiering, meddelar flygplanet: "Jag sjunker för identifiering". Vid denna manöver är det normalt att flygplanet är på så låg höjd att radarkontakten förloras, varför sjöbevakningscentralen ger kurs och distans till nästa mål innan flygplanet sjunker. Omfattande flygsäkerhetsårgärder FFK har det operativa ansvaret för flygningen och att flygningen genomförs inom ramen för luftfartsinspektionens bestämmelser och FFK:s säkerhetsföreskrifter varvid gruppchefen svarar för att avdelad pilot har: - tillstånd för avsedd flygning - tillstånd att flyga i restriktionsområde (Norra Gotland) - erforderlig utbildning - erforderlig utrustning Därtill kommer att sjöbevakningen har följande åligganden för flygsäkerheten bl a: - att beställa flygräddningshelikopter - avlyssna tornfrekvensen eller på annat sätt få vetskap om att flygplanet har startat - tillse att flygplanets läge kontinuerligt följs upp från start till landning - orientera om och ev stoppa skjutningar i området - att lämna flygplanet lägesbestämning, väderuppgifter, flygtidsuppgifter m m - lämna information om annat flyg i området till flygplanet samt - att vid inträffat haveri biträda vid ledning av räddningstjänsten. Flygövningarna, för detta är ren övning för FFK, har bidragit till att de gotländska flygarna har fått en värdefull flygträning och samtidigt bidragit med en insats som Lv 2 och MKG hittills varit nöjda med. Flygtiden för sjöbevakningscentralen uppgår vid januari månads utgång till ca 135timmar och det är vår förhoppning att vi framöver får förnyat förtroende av MKG så att vi även i fortsättningen kan hålla en hög förarstandard och en hyfsad ekonomi i både FFK och Gotlands flygklubb. VB-utbildning Den 13. och 14. februari genomfördes VB-utbildning vid MKG. Jag fick då möjlighet att torgföra flygkåren inför en lyhörd skara VB-personal. Det är verkligen trevligt och bra att vi fått igång detta fina samarbete med MKG. Vi inom FFK känner att vi på detta sätt gör en insats. "Putte" Åman (Källa: 1192)