Kort historik
|
1886 |
Upphör
nationalbeväringarnas övningar ute på hedarna. From.
1887 sker utbildningen på visborgsslätt. Länsstyrelsen
fastställer 18 mars 1885 stadgar för 23 skyttegillen
vilka 1886 utökas till trettio. I huvudsak bär dom de
gamla kompaninamnen, Visby skyttegille utvecklas alltså
ur Visby nationalbeväring. |
1904 |
I 27:s
skyttar önskar representera sitt regemente varför den 6
maj 1904 bildas Visborgs skyttegille med majoren
Linderdahl, Pontus som stiftare.
1:a styrelsen
bestod av ordf. övlt. Séherstén, Otto E, kn.Sundvallson,
Esten, serg. Eilertz, P E, ditinktionskorpral Nohren,
volontär 12 Johansson, suppleanter lt. Mohtberg, Harald
samt dist.korp. Löwin Carl. From. 26 sept. invaldes i
styrelsen som ordförande mj.Sahlin, Gustaf samt som
sekreterare lt.Ulkmark, Axel. |
1906 |
Aktiva
medlemmar 428 (passiva 2). |
1907 |
Ordförande
Gustaf Sahlin (mj.) Sekr. Bernhard Fahlström (Lt.)
Lt.Runeberg, Kungl. Maj:t ombud äskar 150 kr.av Visborgs
för ordnande av kammarskjutningskurs för länets
skollärare. 5 skyttar från visborgs deltar i
uttagning till OS i London (hemmabanor) |
1909 |
Ordf. G
Sahlin, sekr T Ytterberg. Ny skjutbana (dagens B-bana).
Skjutriktning söderut. Skjutvallar tom. 600 m. 12
tavelställ, 2 skjutbodar, Jordvall (blindering) den
gamla i SV. Riktning, 57 sm. 12 tavlor, 1 bod +
jordvall. Officersfruarnas syförening skänker 300 kr.
som en grundplåt till fanfond, ev standar. (lotterier av
handarbeten) |
1911 |
Ordf. P
Lundblad (auditör !) sekr. B Fahlström (lt). Uttagning
till OS i Stockholm 1912. |
1914 |
Visborgs
firar 10. Årsjubileum med enkel fest på stadshotellet.
70 skyttar från gillen runt om på ön deltog. Ordföranden
framförde gångna årens historik. Angenäm stämmning till
midnatt. Flera tal framfördes. Telegram från
landshövding Roos upplästes. Pga. Mobiliseringen (1/8)
hade verksamheten en stark tillbakagång andrs halvåret.
398 aktiva redovisades dock. |
1922 |
Ordf. Lt.
Kuylenstierna sekr. lt. Hjalmar Jeppsson. Stockholms
läns skyttar företaga lustresa till visby vid midsommar
och deltager i gemensam tävlan med gotl. Skytteförbund.
Visby och visborgs skg. Ordnar insars och skolskjutning
på I 27:s båda banor (Ö o V). Extra tävlan på visby
bana. |
1925 |
Ordf. W
Kuylenstierna sekr. serg. K R Karlsson. Gotlands
skytteförbunds styrelse skriver: Gotlands skytteförbund
och Gotlands landsstormsförbund bildar en frivillig
”skytte och landsstormsbataljon” vid HM. Konungens besök
i visby den 26. Juli. ”helst böra landsstormsmän och
överåriga ingå i denna bataljon emedan HM. Konungen, som
utryckt önskan att få samtala med allmogen vid sitt
besök då kunde träffa ansvarskännande och erfarna män.
Det kan ju vara bra om konungen får se även minderåriga
skyttar deltaga. Dock bör de hava lärt sig marschera
samt några enkla handgrepp med gevär. Förövning hölls
under Schongs ledning under vår-skjutningarna. En
ståtlig skara beväpnade män, omkring 600 samlades på
visborgsslätt den 26. Juli med skytteförbundets fana
framför fronten och avlämnades till HM. Konungen av Carl
Schong, för att därefter deltaga i förbimarschen. |
1926 |
Mj. C E
Berggren ordf. sekr fanj. J E Söderberg. Visborgs
inbjuder till tävlan 16. Maj. Kombinerad orientering,
förflyttning velicoped och fältskjutning. Grupp om 8 man
med en befälhavare. Samling roma järnvägsstation, där
förutsättning utlämnas. Visborgs deltar med tre lag. |
1936 |
Ordf. Ivar
Sellergren. Sekr. O V Andersson. Man noterar att
”skytterörelsen numera vunnit alltmer erkännande från de
beslutandes sida i och med att skytteanslaget medtagits
i riksdagspropositionen. Vidare noteras att en
modernisering av skjutprogrammet genomförts såsom ett
steg i rätt försvarsinriktning vilket säkerligen kommer
att öka skytterörelsens popularitet.” |
1938 |
Ordf. J
Sellergren, sekr. O V Andersson. Stor träningsflit,
mycket beroende på den isolering som drabbat regementet
under försommaren och frampå senhösten
(scharlakansfeberepedemi). |
1939 |
Ordf. J
Sellergren sekr O V Andersson. Särskilda
beredskapsskjutningar under nov. månad avbröts av
mobiliseringen. Visborgs ordnade en tävlingsskjutning
för kamratföreningen när den var samlad på
visborgsslätt. Gotl. Skytteförbund anordnar för 1:a
gången fältskyttemästerskap.
Särskilt
genom det ryska angreppet på Finland, har på senare tid
allt större skaror av svenska medborgare, även sådana
som för helt kort tid sedan togo avstånd från
skytterörelsen, börjat ansluta sig till den samma,
varför den sent omsider fått det erkännande i stort –
särskilt i de nu planerade Hemvärnsområderrna, vilken
försvarsform synes lämpa sig särskilt väl för Gotland.
|
1941 |
Ordf. kn.
John Gårdman sekr. fj. O V Andersson. Ny skyttebod har
uppförts mellan A och B-banan. |
1942 |
John Gårdman
sekr O V Andersson. Under kriget har en flora
skyttemärken poppat upp, landet behöver skyttar!
Skidskyttemärke, elitvintersoldat, musketör, fallskärms
– samt skyttemarsch märken. Allt för att stimulera de
beredskapsinkallade till skjutträning. |
1944 |
Ordf. Erik
Källström sekr O V Andersson. Polemik mellan
komp.cheferna C Heil samt E Utterling. Heil misstror
handräckningskompaniets mängd erövrade märken. Regch.
Gunnar Berggren anser ärendet bör tillmätas överdriven
betydelse, varför ingen åtgärd vidtages.
Visborgs
skyttegille byter namn till Visborgs skytte förening.
Medaljen (samma som tidigare) byter namn. Bandet får
färgerna rött och vitt. |
1954 |
Ordf. Folke
Haqvinius sekr K A Fontell. 1:a gången civila skyttar
medges inträde i visborgs. Efter styrelsesammanträde
8/3 där ändring av stadgarnas § 3 togs till behandling.
Visborgs begär hjälp med renovering av
sportskyttehallarna på B och K-banorna. |
1959 |
Ordf mj. Stig
Runeborg som återkommit till ön som major sekr Karl
Hoas. Årsredogörelsen redovisar noterar att intresset
för gevärsskyttet är mycket lågt inom befälskårerna.
Däremot är
pistolskyttet mycket livaktigt. |
1965 |
Ordf Stig
Runeborg sekr K A Fontell. Styrelsen ser ytterst
allvarligt på bristande rekrytering till gevärsskyttet
(Gevär ej med i organisationen) Samtidigt är pistol och
luftgevärsskyttet stora glädjeämnen. |
1979 |
Ordf Hodder
Stjernsvärd sekr K A Fontell. Föreningen fyllde under
året 75 år. ”Visborgs dag” firades lördagen den 18:e
augusti i underbart sommarväder förutom ”alla”
visborgare (både på ön och fastlandet) hade hedersgäster
inbjudits från förbundsstyrelsen samt fårö skyttegille.
Vid samling i
exhuset 0930 presenterades alla närvarande.
Ungdomssektionen genomförde luftgevästävlan.
Bricklunch-förevisning av skjutbanor-guidning per buss,
även av gamla lägret. Visning av soldathem med
kaffestund. Middag i matsalen samt samkväm på
off.mässen. Äldste närvarande Otto Wallin 93 år (provade
luftgevär ! ) Nils söderberg 90 år, Erik Hammarström 85
år sköt C-G på 300 m-avståndet. Flera tal hölls. H
Stjernswärd, Stig Runeborg, Nils Söderberg, K A Fontell,
Erik Källström tacktalade. Jubileumskomitté var Eva
Johansson, K A Fontell o P Å Wallin. |
1985
|
Visborgs
anordnade svenska mästerskap på luftgevär i ishallen
29-31 mars vilket renderade föreningen stort beröm. |
1988 |
Ordf Henry
Larsson sekr K A Fontell. Styrelsen klagar över beslut
från länsstyrelsen som kraftigt minskar
träningstillfällen på skjutbanorna. Militära
engagemanget minskar allt mer. Rekryteringen har därav
nästan helt stagnerat. |
1992 |
Ordf. A
Sifvertsson (tom 1992-07-01) sekr Eva Nordgren. Det
gamla visborgs blir mer och mer en utpräglad
pistolklubb. |
1994 |
Ordf Per
Lindqvist sekr Eva Nordgren. Visborgs har under året
tackat nej till tilldelning av arméns gamla gevär M/96.
Varken visborgsskyttar eller ens gamla M/96 räcker till
längre! |
 |
 |