Fartyg i den svenska marinen med
gotländska namn |
|
|
|
HMS
Gottland |
 |
 |
 |
Fartygsnummer |
|
|
Typ |
Linjeskepp |
Klass |
|
Sjösatt |
1682 |
Byggnadsvarv |
Roth i Kalmar |
Utrangerad |
Sänkt 1730 |
Deplacement |
|
Längd |
990 |
Bredd |
39,33 |
Djupgående |
9,87 |
Fart |
4,89 |
Besättning |
271 man + 40 soldater |
Bestyckning |
4st 18punds, 16st
12punds, 20st 6punds, 16st 3punds kanoner |
|
Fartyget
står första gången upptaget i 1683 års förteckning
över "Skeppsflottan i Karlskrona" och tillhörde den
så kallade 3:e skeppscerten. I en rapport från 1686
av den danske spionen Jens Sörensen angående
Karlskrona omnämnes skeppet Gotland bland 21
därstädes befintliga örlogsskepp i vinterkvarter.
Åren 1689-95 användes skeppet för konvojuppdrag till
Portugal och Medelhavet.
Som ett
kuriosum kan nämnas, att ett bland de äldsta
bevarade tryckta signalbreven, återgivet å följande
sidor, är avsett för kofferdiskepp under konvoj av
skeppet Gottland på 1690-talet. Det innehåller 26
punkter och har följande dagteckning: "Datum
på skeppet GOTTLAND d. 15 Novemb. A:o 1695. Otto
Siööstierna."
Under
hemseglingen från just denna resa 1695 blev fartyget
infruset i Landskrona och nödgades kvarligga där
över vintern. Av nedanstående förteckning över
fartygscheferna och de viktigaste expeditionerna
framgår, att skeppet Gotland deltagit i ej mindre än
18 sjötåg.
1689
Efraim von Schröer (demonstationen mot Danmark).
1695 Otto Siööstierna (konvojtjänst) . 1700 Gustaf
Adolf Maclier (kampanjen i Öresund mot Danmark).
Peter Krook (överförandet av Karl XII:s arme till
Livland) . 1701 Carl Raab (kryssning i Östersjön).
1704 Magnus Bröms (flaggskepp). 1706 Jakob Giers
(expedition till Nyen). 1707 Anders Graan
(expedition till Nyen). 1708 Georg Wilhelm Lejonsten
(expedition till Nyen). 1709 Jacob Krachet
(expedition till Nyen). 1710-11 Corwitz Paulin
(expeditioner i södra Östersjön). 1712 Nils
Siöhjärta (Stenbockska transporten). 1713 Zachris
Aberg (expedition till Nyen). 1714 Aron Sjöstierna
(uppbringade en galär vid Hangöudd) . 1715 Mathias
Nyman (deltog i anfallet å Revals redd och sedermera
som slutare i slaget vid Riigen och var ett av de
allvarligast skadade svenska skeppen). 1716-21
Henrik Umbehaven (samverkade härunder med en engelsk
eskader 1719 och deltog i Stockholms direkta försvar
1720-21). På hösten 1722 återfördes skeppet till
Karlskrona och förekommer veterligen ej i någon
skeppsförteckning efter 1724.
Gotland
sänktes 1730 i den så kallade Artillerimöljen,
vilken anlades för att erhålla en hamn utanför
Artillerigården. De i möljen sänkta skeppsvraken
omgavs av pålverk och användes som stenkistor.
Gotlands sänkning har kunnat fixeras till en plats
20-30 meter in från den nuvarande mobiliseringskajen
och ungefär 60 meter ost östra gaveln på
Inventariekammaren. |
|
|
Gotland |
Enligt Anderson (Naval "Vars in the Baltic, sid. 365) skulle
det anmärkningsvärt nog även ha funnits två ryska
örlogsfartyg med namnet Gotland, av vilka det ena (galär)
förliste 1743 och det andra 1757 nära Memel. |
|
|
HMS
Gotland |
 |
 |
 |
Fartygsnummer |
|
|
Typ |
Kryssare |
Klass |
|
Sjösatt |
1933-09-14 |
Byggnadsvarv |
Lindholmens varv /
Götaverken |
Utrangerad |
1960-07-01 |
Deplacement |
5 550 ton |
Längd |
134,7 m |
Bredd |
15,4 m |
Djupgående |
4,5 m |
Fart |
27,5 knop |
Maskin |
Ångturbiner4 st
ångpannor |
Besättning |
417 man |
Bestyckning |
(1937) 6 x 15,2 cm kanon M/30. 2 x 75mm/60cal Bofors
Lvk M/28. 2 x 75mm/60cal Bofors Lvk M/26. 6 x 25 mm
lvakan M/32. 4 x 8mm/76cal LvKsp M/36. 6 x 53 cm
torpedtuber M/34. 80-100 minor. Spaningsflygplan.
(1944) 6 x 152mm/55cal Bofors M/30. 2 x 75mm/60cal
Bofors Lvk M/28. 2 x 75mm/60cal Bofors Lvk M/26. 8 x
40 mm lvakan m/36. 6 x 25 mm lvakan M/32. 3 x
20mm/66cal Bofors Apjäs M/40. 4 x 8mm/76cal LvKsp
M/36. 6 x 53 cm torpedtuber M/34
100 minor.
(1955) 4 x 152mm/55cal Bofors M/30. 8 x 40mm/56cal
Bofors LvAkan M/36. 4 x 40mm/70cal Bofors LvAkan
M/48. 2 x 25mm/58cal Bofors LvAkan M/32. 3 x
20mm/66cal Bofors Apjäs M/40. 6 x 53 cm torpedtuber
M/34. 100 minor |
Övrigt |
6 st S 9 flygplan (upp till 8 st kunde bäras och 11
st i nödsituation).
Vintern 1943-1944 hade flygets utveckling gjort
Gotlands flygplan omoderna, varför man slopade
flygplansutrustningen och byggde om fartyget till en
kraftig luftvärnskryssare. Både före och efter andra
världskriget användes Gotland som flottans
långresefartyg där hon representerade Sverige och
utbildade kadetter. År 1956 lades fartyget i
materielberedskap där hon förblev till utrangeringen
den 1 juli 1960. År 1962 såldes fartyget för
skrotning. |
|
|
|
HMS
Gotland |
 |
 |
 |
Fartygsnummer |
Gtd |
|
Typ |
Ubåt |
Klass |
Gotlandsklass |
Sjösatt |
1995-02-02 |
Byggnadsvarv |
Kockums AB Sverige |
Deplacement |
1 380 ton |
Längd |
60,4 m |
Bredd |
6,2 m |
Djupgående |
5,6 m i ytläge |
Fart |
11 knop i ytläge. 20
knop i undervattensläge |
Maskin |
Två dieselmotorer och
två Stirlingmotorer |
Besättning |
18-22 officerare + 6-10
värnpliktiga |
Bestyckning |
Tunga torpeder Typ 613
Lätta torpeder Typ 431/451
Minor |
Övrigt |
Ubåten bygger i allt väsentligt på ubåt av
Västergötlandsklass, men med en hel del
förbättringar. Ubåtstypen har två dieselmotorer och
två Stirlingmotorer vilket ger luftoberoende och
fördubblad uthållighet jämfört med tidigare
ubåtstyper. En gascykel driver en
generator som laddar upp båtens batteri som är
kopplad till propellermotorn. För passiv spaning är
hon utrustad med cirkulär sonar och FAS.
Från juni 2005 till augusti 2007 hyrde USA HMS
Gotland för ett övningssamarbete med den amerikanska
ubåtsflottan i San Diego. Huvudsyftet med samarbetet
var att underlätta för deltagare i internationella
fredsfrämjande insatser och utveckla de båda
ländernas ubåtsvapen. HMS Gotland anpassades inför
USA-resan med bland annat ett nytt periskop som fått
en infraröd kamera och en bildförstärkarfunktion. |
|
|
|
HMS Fårösund |
 |
 |
 |
Fartygsnummer |
Mul 16 |
|
Typ |
Minutläggare |
Klass |
|
Sjösatt |
1956 |
Byggnadsvarv |
Oskarshamnsvarvet |
Utrangerad |
1992 |
Deplacement |
230 ton |
Längd |
32.2 m |
Bredd |
7.4 m |
Djupgående |
2.3 m |
Fart |
10.5 knop |
Maskin |
2 st Volvo Penta disel |
Besättning |
6
officerare, 6 - 10 värnpliktiga |
Bestyckning |
1 st. 40 mm
fältallmålspjäs m/36
|
Övrigt |
I tjänst vid Gotlands
kustartilleri. |
|
|
|
HMS Fårösund |
 |
 |
 |
Fartygsnummer |
Mul 18 |
|
Typ |
Minutläggare |
Klass |
|
Sjösatt |
1956 (togs i tjänst
1957-02-01) |
Byggnadsvarv |
Oskarshamns varv |
Utrangerad |
|
Deplacement |
245 ton |
Längd |
31.2 m |
Bredd |
7.4 m |
Djupgående |
3.1 m |
Fart |
10 knop |
Maskin |
|
Besättning |
|
Bestyckning |
1 st. 40 mm
fältallmålspjäs m/36
|
Övrigt |
1992 omdöptes "Öresund"
till "Fårösund". I tjänst vid Gotlands
kustartilleri. |
|
|
|
HMS Karlsö |
 |
 |
 |
Fartygsnummer |
M59 |
|
Typ |
Minsvepare |
Klass |
Arköklass |
Sjösatt |
1957-12-20 |
Byggnadsvarv |
Oskarshamns varv /
Fisksätra varv |
Utrangerad |
1984-07-01 |
Deplacement |
312 ton |
Längd |
44 m |
Bredd |
7,5 m |
Djupgående |
2,7 m |
Fart |
16 knop |
Maskin |
2 x Dieselmotor
Mercedes-Benz. MB 820 Gb-1, 1600 hk.
KaMeWa-propellrar |
Besättning |
23 man |
Bestyckning |
1 x 40 mm kanon |
Övrigt |
Fartyget såldes 1986 |
|
|
|
HMS
Slite |
 |
 |
 |
Fartygsnummer |
V06 |
|
Typ |
Vedettbåt |
Sjösatt |
1958 |
Byggnadsvarv |
Kockums |
Utrangerad |
1993-94 |
Deplacement |
37 ton |
Längd |
23 m |
Bredd |
5.9 m |
Djupgående |
1.5 m |
Fart |
30
knop |
Maskin |
2 Daimler
Benz dislar |
Bestyckning |
40 mm
akan M/48 (utbytt senare till en 20 mm M/40) |
Övrigt |
Slite var en ombyggd
motortorpedbåt (T 48). Kom till KA 3 1984. Såldes
1995 och såldes vidare 1997 till Filippinerna.
|
|
|
|
HMS Visby |
 |
 |
 |
Fartygsnummer |
J 11 / F 11 |
|
Typ |
Jagare / Fregatt |
Klass |
Visbyklass |
Sjösatt |
1942-10-16 |
Byggnadsvarv |
Götaverken |
Utrangerad |
Tagen ur tjänst
1982-07-01 |
Deplacement |
1135 / 1320 ton |
Längd |
94,5 m / 97,5 m |
Bredd |
9,2 m |
Djupgående |
3,8 m |
Fart |
39 knop |
Maskin |
|
Besättning |
155 man |
Bestyckning |
3 x 120mm/46cal. Bofors kan. M/24C. 4 x 40mm/56cal.
Bofors lvk M/36. 4 x 20mm/60cal. Bofors lvakan M/40.
2 x 8mm/75,8cal. lvksp M/36. 6 x 53,3 cm torpedtuber
M/30. 2 x sjunkbombskastare M/33. 2 x
sjunkbombsfällare M/24. 40-46 minor
(Som fregatt) 2 x 57 mm lvakan m/50 D. 1 x 37,5 cm
aurakpjäs M/50. 2 x sjunkbombfällare m/33. |
Övrigt |
Visby byggdes om till
fregatter mellan 1964-1966. Spaningsradar och
radareldledning installerades samt en
helikopterplatta akterut. Fartyget såldes 1984
för skrotning i Spanien. |
|
|
|
HMS Visby |
 |
 |
 |
Fartygsnummer |
K31 |
|
Typ |
Korvett |
Klass |
Visby |
Sjösatt |
2000-06-08 |
Byggnadsvarv |
Kockums AB Sverige |
Utrangerad |
|
Deplacement |
600 ton |
Längd |
72,8 m |
Bredd |
10,4 m |
Djupgående |
2,4 m |
Fart |
40 knop |
Maskin |
2 st vattenjetaggregat
som drivs av ett CODAG-arrangemang (kombinerat
diesel- och gasturbinmaskineri): I högfart: 4
gasturbiner (16 000 kW). I lågfart: 2 dieselmotorer
(2 600 kW) |
Besättning |
28 officerare + 16
värnpliktiga |
Bestyckning |
1 x 57 mm allmålspjäs
Mk3
4 x 40 cm ubåtsjakttorpeder
8 x sjömålsrobot RBS 15 MkII |
Övrigt |
Landningsmöjlighet för
helikopter |
|
|
|
HMS Visborg |
 |
 |
 |
Fartygsnummer |
M03 (1978-1998). A265
(1998-) |
|
Typ |
Minfartyg (1978-1998).
Lag- och ledningsfartyg (1998-) |
Klass |
Älvsborgsklass |
Sjösatt |
1974-01-22 |
Byggnadsvarv |
Karlskronavarvet AB |
Deplacement |
2590 ton |
Längd |
92,4 m |
Bredd |
14,7 m |
Djupgående |
4,5 m |
Fart |
16 knop |
Maskin |
2 st NOHAB V12-dieslar
om 1545 kW vardera (2 x 2100 hk) |
Besättning |
25 officerare + 44
värnpliktiga |
Bestyckning |
3 x 40 mm Lvakan m/48. 4
x kulsprutegrupper |
Övrigt |
Visborgs huvuduppgift var att snabbt kunna lägga ut
sjömineringar som skulle skydda Sverige mot invasion
från havet. Utöver detta fungerade fartyget också
som flaggskepp för Chefen för kustflottan och dennes
stab.
Från 1998 byggdes fartyget om till underhållsfartyg
till dåvarande 2.Ytstridsflottiljen och
mineringsförmågan utgick till förmån för en
anpassning till de nya uppgifterna.
Tagen ur tjänst 25/11 2010.. Skrotad och upphuggen i
Landskrona 2014. |
|