Tidningsklipp 2018

Byggandet av öns nya totalförsvar har börjat

Gotlands Allehanda 5/1 2018

Det pilotprojekt som nu inletts på Gotland med civil och militär samverkan mellan länsstyrelsen och Försvarsmakten pågår 2018–2020. Före utgången av 2020 ska Gotlands nya totalförsvarsorganisation första övning ha skett.

Regeringen har beviljat 30 miljoner kronor för de tre åren fördelat på åtta miljoner kronor årligen till länsstyrelsen och två miljoner till Försvarsmakten. Länsstyrelsen fick uppdraget den 20 december i fjol. Det ska genomföras i nära samarbete även med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

- Vi har hittills haft möte med Försvarsmakten och kommer nu att ha en uppdragsdialog i slutet av januari med företrädare för regeringskansliet som då kommer till Gotland, säger länsrådet Peter Molin.

- Vi startar en förstudie i början av våren, den har till uppgift att svara på hur vi ska rigga projektet.

Projektet ska utgå från befintliga strukturer och medföra att totalförsvarets förmåga i länet har stärkts inför och vid ett väpnat angrepp. Det kan också komma att fungera som förebild vid uppbyggnaden av totalförsvarssamverkan i andra delar av landet.

Planeringen av totalförsvaret har i princip legat nere sedan början av 2000-talet men återupptogs efter försvarsbeslutet 2015. Men det går förstås inte att bara ta vid där det slutade, samhället har förändrats. Inte minst på företagssidan för i sammanhanget viktiga företag har det hänt mycket under senare år. Peter Molin:

- Skillnaden är att i dag finns det inte så många statliga bolag som exempelvis Televerket. Och åkeribranschen har många utlandsägda företag. Vi funderar på hur vi knyter till oss företagande på ön, det blir en väldigt omfattande del. Det är cirka 25 lagar man sätter fart på när vi går upp i höjd beredskap.

Enligt Försvarsberedningen ska exempelvis krav kunna ställas på privata drivmedelsaktörer att utöka lagerhållningen av drivmedel på regional och till del lokal nivå. Kommunikationerna till fastlandet är givetvis en viktig del och därför är Gotlandsbolaget en trolig partner.

Erfarenheterna från Gotsam ska tas tillvara, det är också till en del utgångspunkten för uppdraget. I dag ingår länsstyrelsen, försvarsmakten, regionen, polisen och kustbevakningen i Gotsam.

- Men det blir mycket större än det är i dag. Vi knyter nu på övriga delar av försvaret och privata företag.

Totalförsvaret handlar inte enbart om militära aktiviteter utan även om andra krissituationer som elavbrott. Såväl beroendet som behovet av el har ökat för exempelvis elektronisk kommunikation varför elransonering kan bli aktuellt i ett krisläge. Enligt Försvarsberedningen bör omställningen till förnybar el även kunna ge fördelar ur ett totalförsvarsperspektiv.

Något som också diskuteras är att återinföra befattningen civilbefälhavare.

- Det är lite spännande att slå ihop tre-sex län till ett civilområde med vanliga landshövdingar samt en civilbefälhavare i varje område.

Hur indelningen i så fall blir är inte färdigt så det är inte självklart att Gotland skulle hamna under Stockholm.

- Det beror på hur Försvaret tänker sig indelningen i landet. Vi tillhörde Milo mitt förut men hade ändå MKG (Gotlands Militärkommando) så man tänkte sig att vi blir en egen militärregion. Det är också tänkbart med ett beredskapssjukhus på Gotland, konstaterar Peter Molin.

- Friheten i uppdraget är att vi kan ge resurser till berörda. Länsstyrelsen kommer att göra sin samverkansförberedelse och Försvarsmakten sin och sedan lyfter vi in övriga.

För länsstyrelsen har uppdraget redan medfört förändringar där enheter delas. Kicki Scheller, tidigare enhetschef för samhällsplanering och kulturmiljö, har utsetts till chef för enheten för social hållbarhet och beredskap.

Lars Schill

Länsstyrelsen och totalförsvaret

·Länsstyrelsen är enligt författningsreglering geografiskt områdesansvarig myndighet för krisberedskap och höjd beredskap och den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet.

·Vid höjd beredskap ska länsstyrelsen verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås och ska bland annat samordna de civila försvarsåtgärderna, i samråd med Försvarsmakten verka för att det civila och militära försvaret samordnas och verka för att länets tillgångar fördelas och utnyttjas så att försvarsansträngningarna främjas.

Källa:  Regeringsbeslut 2017-12-18 om totalförsvaret på Gotland.

Regementschef – ett jobb med guldkant

Gotlands Allehanda 11/1 2018

”Krigsplacering låter väldigt dramatiskt”

Gotlands Tidningar 15/1 2018

Det gotländska totalförsvaret ska stärkas. Därför kommer i år nyckelpersonal vid regionen och länsstyrelsen att krigsplaceras.

Det svenska totalförsvaret har legat för fäfot under en lång period, men det försämrade säkerhetspolitiska läget tvingar politiker och myndigheter att tänka om. I regeringens nationella säkerhetsstrategi, presenterad för ett år sedan, fastslås att den samlade förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och krig måste stärkas. Det handlar om att ha en beredskap så att viktiga samhällsfunktioner kan fungera även i svåra tider.

− Vi är bara i startblocken. Det skulle ta fem-tio år att hämta hem den kompetens vi förlorat sedan det kalla krigets dagar. Den bedömningen gör Christer Stoltz, beredskapschef vid Region Gotland, som har närmare 7000 anställda.

Men det är ännu oklart hur omfattande det nya totalförsvaret ska vara. Statens vilja är att länsstyrelser och kommuner ska krigsplacera så kallade nyckelpersoner innan 2018 är slut. För regionens del gäller det i ett första skede omkring 50-100 personer. Det handlar om ledningskompetens inom olika förvaltningar, främst regionens kris- och katastrofledning.

− Men om samhället ska fungera någorlunda och kunna stödja Försvarsmakten behöver vi i princip alla i vår organisation. Då måste man titta på yrkesgrupper som läkare, sjuksköterskor och förskolelärare för att nämna några, säger Christer Stoltz.

Under början av året ska personalen inventeras, för att kontrollera vilka som redan ingår i andra myndigheters organisationer, som exempelvis Försvarsmakten.

− Ordet krigsplacering låter ju väldigt dramatiskt, med det handlar om att säkra vissa personer för vår verksamhet så att vi vet att de finns tillgängliga om det behövs, säger Christer Stoltz.

Länsstyrelsen har omkring 130 anställda, och liksom vid regionen ska inledningsvis vissa utvalda personer placeras.

− Men hur många det handlar om är inte offentligt, säger Frida Blixt, handläggare för civilt försvar och civil-militär samverkan vid myndigheten.

Innan dess ska länsstyrelsen kartlägga vilka personer man inte klarar sig utan vid höjd beredskap.

I förberedelserna för kris och krig ingår även totalförsvarsövningar. En större sådan planeras av försvaret samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, till 2020.

Frida Blixt räknar även med att samarbetet mellan civila myndigheter och Försvarsmakten kommer att breddas och fördjupas, när Gotlands nya regemente P18 etableras på ön.

Polisen har en viktig uppgift i händelse i händelse av höjd beredskap, och tidigare i år beslutade rikspolischefen Dan Eliasson att över 28 000 anställda inom myndigheten omedelbart skulle få sin krigsplacering.

Mikael Carlson

Marinhamnen har köpts tillbaka

Gotlands Tidningar 18/1 2018

Den gamla ubåtshamnen i Fårösund har köpts tillbaka av Fortifikationsverket. Enligt uppgift köpte den Hongkongbaserade ägaren Ming Wai Lau hamnen våren 2017 för 62 miljoner kronor, nu säljs den för mindre än en tredjedel av priset.

Försvaret köper tillbaka marinhamnen i Fårösund. Ägaren Ming Wai Lau, som genom bolaget Artmax AB förvärvade hamnen i fjol för 62 miljoner kronor, säljer den nu vidare till Fortifikationsverket för 20 miljoner kronor.

− Vi har nått en uppgörelse och hamnen förvärvas av Fortifikationsverket, säger Fredrik Lundström som är styrelsesuppleant i säljande Artmax AB.

Han bekräftar den, i sammanhanget, förvånansvärt låga köpeskillingen.

− 20 miljoner kronor. Det viktigaste för oss, och framför allt för Ming Wai Lau som är ensam ägare till Artmax, har varit att den här anläggningen hamnar hos försvarsmakten, säger Fredrik Lundström till P4 Gotland.

Avtalet stipulerar att affären ska godkännas av regeringen innan köpet går igenom.

− Vi köper hamnen för 20 miljoner kronor under förutsättning att regeringen godkänner det, vilket inte bör vara något problem. Säger Fortifikationsverkets pressekreterare Johan Danielson.

I så fall överförs hamnen till köparen den 30 april.

Fortifikationsverket har konsekvent stått fast vid sin värdering på 20 miljoner kronor. Artmax AB förvärvade hamnen för mindre än ett år sedan, enligt uppgift för tre gånger det priset. En till synes mycket god affär för myndigheten.

− Ja, det är självklart så. Vår uppgift är att hushålla med statens och skattebetalarnas pengar. Det är en bra affär skattebetalarna att vi köper hamnen för 20 miljoner kronor, i stället för att betala den tidigare begärda summan som offentligt var 60 miljoner kronor, säger Johan Danielson.

Jonas Bäckström

”Ming Wai Lau borde tackas”

Gotlands Tidningar 19/1 2018

Joachim Kuylenstierna, tidigare ägare till marinhamnen i Fårösund, menar att Försvarsmakten borde tacka Ming Wai Lau för vad han gjort för dem.

Hong Kong-kinesen Ming Wai Lau, ägare till bolaget Artmax, köpte under fjolåret marinhamnen i Fårösund av Joachim Kuylenstierna för 62 miljoner kronor. Då spekulerades det i att personer med anknytning till den ryska statsledningen varit med och budat på hamnen.

I stället blev det Ming Wai Lau som köpte hamnen, man han var via sina representanter tydlig med att hans avsikt var att sälja hamnen vidare till Försvarsmakten. I veckan blev det officiellt att Fortifikationsverket köpt hamnen för 20 miljoner kronor.

− Jag hade en annan köpare som ville köpa hamnen för närmare 100 miljoner kronor. Men jag tyckte inte att den köparen var bra och då lät jag Ming köpa. Jag sålde den för mindre än vad jag kunde ha fått. Jag gav den billigare till Ming och nu ger han staten pengarna, säger Joachim Kuylenstierna.

Han menar att det är Ming Wai Lau som borde hyllas i samband med att hamnen nu sålts till den svenska staten.

Joachim Kuylenstierna menar att Ming Wai Lau borde få ett ännu större tack för det han gjort för Sverige.

− Han har faktiskt skänkt 42 miljoner kronor till försvaret. De borde gå ut och tacka honom och säga att det är schysst att han gör det här för oss, säger Joachim Kuylenstierna.

Varför tror du att han gör på det här sättet?

− Han har tidigare gjort en donation på 400 miljoner kronor till Karolinska. Det ligger i hans kultur och i andra länder är det ganska vanligt att man donerar och sedan får ett tack. Det kan vara så att man blir bjuden på någon stor middag eller liknande. Då har man i alla fall gjort något för samhället. Men det här är så urtypiskt svenskt att inte säga någonting som nu. Det hade kunnat skötas på ett bättre sätt från försvarets sida, säger Joachim Kuylenstierna.

Simon Frid.

Militära affärer i elva socknar

Gotlands Tidningar 23/1 2018

Två hamnar och fyra fastigheter med gamla försvarsbyggnader ingår bland de affärer Fortifikationsverket har gjort de senaste tre åren. För försvarets räkning har man köpt fastigheter i Visby och i elva socknar för drygt 40 miljoner kronor.

Under flera år var det vanligare att Fortifikationsverket sålde mark än att myndigheten stod som köpare. Bland annat såldes en stor del av Tingstäde träsk och mark kring Tingstäde fästning 2013 och 2014.

De senaste åren har det varit tvärtom.

- I och med återmilitariseringen har vi köpt mer mark på Gotland än vi gjort i andra delar av landet, bekräftar Johan Danielson som är pressekreterare vid Fortifikationsverket.

Den genomgång GA gjort av de senaste tre åren visar att Fortifikationsverket för Försvarsmaktens räkning gjort fler fastighetsaffärer i Visby, men även köpt mark i elva socknar. Två affärer har blivit särskilt uppmärksammade. Båda har gällt hamnar. 2016 köpte Fortifikationsverket Kappelshamns hamn av Region Gotland för 2,1 miljoner kronor. Nyligen blev en uppgörelse om Marinvarvet i Fårösund klar, en affär på 20 miljoner kronor som ännu ska godkännas av regeringen.

Köpen tog fart 2015, då Fortifikationsverket köpte tre fastigheter på Furillen av Gaitlunden AB. För tre miljoner kronor blev Fortifikationsverket ägare till 30 000 kvadratmeter som staten ägt tidigare.

2016 gjorde Fortifikationsverket fem köp. Det året fick 15 fastighetsägare med mark intill Tofta skjutfält erbjudande om att sälja. Det slutade med att Fortifikationsverket köpte fyra fastigheter för sammanlagt 4,95 miljoner kronor.

- När vi har behov av specifika objekt händer dat att vi söker upp fastighetsägare. Är det intresserade görs en oberoende värdering, berättar Karl-Martin Svärd vid Fortifikationsverket som inte vill avslöja hur många som fått erbjudande men som tackat nej.

2016 köpte Fortifikationsverket även tillbaka en försvarsbyggnad på Sysneudd. För fastigheten, som ägdes av en privatperson, betalade staten 2,3 miljoner.

Förra året gjordes tio affärer. Fyra av dem gällde mark vid Visby flygplats, i området där F 17 G är stationerat. Två fastigheter med 30 000 kvadratmeter mark som region Gotland arrenderat ut i över 40 år köptes för 300 000 kronor.

Betydligt mer betalades för två intilliggande fastigheter som Fortifikationsverket köpte av privatpersoner. Båda är bebyggda småhusenheter med en sammanlagd yta på 3700 kvadratmeter. Marken köptes för 3,45 miljoner kronor.

- Det är exempel på läglighetsaffärer. Det är bra med lite mer luft kring Försvarsmaktens verksamheter för att undvika störningar, säger Karl-Martin Svärd.

Under förra året återköpte Fortifikationsverket även mark som tidigare ägt i Endre. 2017 köpte Fortifikationsverket dessutom en lantbruksfastighet i Vänge för 1,6 miljoner kronor.

I och med militärens återkomst har behovet av lagerbyggnader ökat. Förra året köpte Fortifikationsverket en lagerbyggnad i Follingbo av Gotlands Turistbyrå AB för 2,35 miljoner kronor. Man köpte även en industrifastighet i Väskinde för 100 000 kronor.

Sammanlagt uppgår markaffärerna till 40 miljoner kronor, varvid hamnen i Fårösund utgör halva summan. För flera av köpen är syftet klart. Marken kring Tofta skjutfält för att minska påverkan på kringboende. Tre av hastigheterna har byggnader som har rivits, eller kommer att rivas. För flera av de övriga affärerna är syftet mer oklart.

- En del ska användas för verksamhet som Försvarsmakten inte berättar offentligt om, säger Johan Danielson.

Enligt Karl-Martin Svärd kommer Fortifikationsverket att göra fler affärer under 2018.

Per Leino

Gotlands försvar behöver förstärkas

Gotlands Allehanda 26/1 2018

Gotland är inte bara en vacker ö och semesterparadis utan också en av Östersjöområdets viktigaste områden ur militärstrategisk synvinkel.

För Sveriges del är det just Gotland som utgör ett av de mest uppenbara områden där en eventuell konflikt som involverar stormakterna kan ha sin början.

Samtidigt har det under en period av flera år varit så att Gotland har lämnats närapå helt oförsvarat, med undantag för Hemvärnet. Sverigedemokraterna har blivit ensamma om att kräva att Gotland skall ha en fast militär närvaro i flera år.

Det är därför glädjande att regeringen till slut lät påbörja uppsättandet av ett nytt regemente på Gotland. I somras besökte vi Tofta för att med egna ögon se början till det nya regemente som nu har etablerats där.

 Men frågan som måste ställas är om denna utökning av Gotlands försvar är tillräcklig. Vi menar att det inte är det. Förbandsvolymen måste utökas så att förmågan att avvisa ett allvarligt menat angrepp upprättas. Det omedelbara behovet är bataljonsartilleri för den befintliga stridsgruppen.

Sverigedemokraterna har ända sedan vi kom in i riksdagen 2010 lagt fram förslag om att återuppta utbildningen av amfibieförband i Fårösund samt att skapa en komplett mekaniserad brigad för Gotlands försvar.

Vid en konflikt så kommer det vara mycket svårt att få fram förstärkningar till Gotland. Det innebär att förband och materiel avsedda för försvaret av Gotland bör vara baserade på ön.

En angripare som försöker att etablera sig på Gotland kommer näppeligen att göra ett halvdant försök. Tvärtom kommer det i så fall vara ett kraftfullt och överraskande genomförande. Då krävs att tröskeleffekten som ska få angriparen att avstå likaså är hög och kraftfull. Det finns ett antal nyckelkomponenter för att nå en hög tröskeleffekt:

JAS 38 Gripen med modern beväpning, robotluftvärn på korvetterna, ubåtsjakt, minröjning, komplett brigadförmåga med bland annat artilleri och brigadluftvärn, amfibieförband inklusive rörlig kustrobot är exempel på avgörande delar av ett trovärdigt försvarssystem.

Mikael Jansson (SD)

försvarspolitisk talesperson

Roger Richtoff (SD)

försvarsutskottet

Joakim Larsson (SD)

försvarspolitisk sekreterare

Försvarsanställda prisade

Gotlands Allehanda 27/1 2018

Två Försvarsmaktsanställda på Gotland har tilldelats utmärkelsen ”För nit och redlighet i samhällets tjänst, NOR”, av chefen för Blekinge flygflottilj, överste Lars Bergström, Tomas Nilsson har tidigare varit anställd vid F 17:s sidobas på Gotland men arbetar i dag vid Gotlands regemente. Genom åren har han bland annat gjort internationell tjänstgöring i Afghanistan, Liberia och Mellanöstern. Fredrik Munthe är i dag anställd på Blekinge flygflottiljs sidobas på Gotland (F 17G). Han började i Försvarsmakten som praktikant på F 13 på Gotland redan 1986 och hade då en lön på 5802 kronor. Under åren har bland annat typ- och/eller klargöringsutbildat sig på flygplan såsom Sk60, Lansen, Draken, Viggen och Gripen. Utmärkelsen tilldelas de som varit anställda i svenska statens tjänst i 30 år. Som gåva går det att välja mellan att tilldelas en medalj, ett armbandsur eller en kristallskål. Som synes på kavajslagen valde båda i detta fall medalj.

Besök av USA:s arméchef

Försvarets Forum nr 1 2018

Under två dagar i början på februari besökte USA:s arméchef, den fyrstjärnige generalen Mark A. Milley, Stockholm och Gotland för att fördjupa de samarbeten som redan idag finns mellan Sverige och USA. Besöket inleddes med både formella och informella samtal på Karlberg mellan överbefälhavare Micael Bydén, arméchef Karl Engelbrektson, försvarsminister Peter Hultqvist och den amerikanska arméchefen Mark A. Milley med flera och det var en god och vänskaplig stämning. Efter eget önskemål besökte även general Mark A. Milley Gotland, som av USA anses ha stor militärstrategisk betydelse i Östersjöområdet. Förutom en helikoptertur över den gotländska terrängen fick general Milley även provåka en av 18:e stridsgruppens stridsfordon 90 när en pansarskyttepluton och en stridsvagnspluton genomförde ett anfall med pilprojektiler, spränggranater, kulsprutor och eldhandvapen. – Ni har ett av Europas viktigaste militära jobb, och ni löser det med både skicklighet och precision, sa en märkbart nöjd amerikansk arméchef som samtalade och skojade friskt med soldaterna efteråt. Sverige har bara haft besök av en sittande amerikansk arméchef två gånger tidigare, 1945 av general Patton och 1996 av general Denis Reimer. Text Therése Fagerstedt/ Gotlands regemente

Ytterligare ett bakslag för militärens bygge

Gotlands Tidningar 3/2 2018

Arbetena på Tofta skjutfält försenas på nytt efter kammarrättens senaste dom. ”Jag är lite chockad. Det här är extremt”, säger Fortifikationsverkets pressekreterare Johan Danielson.

I oktober 2016 inledde Fortifikationsverket upphandlingen av etapp ett på skjutfältet, arbeten som ska lägga grunden för den fortsatta etableringen i Tofta. I december 2016 utsågs Skanska till vinnare med ett anbud värt nära 220 miljoner kronor.

Byggstart var planerad till januari 2017, men försenades av att Fastec överklagat tilldelningen. Bolagets anbud hade förkastats i utvärderingen. I februari kom domen – en kalldusch för Fortifikationsverket. Förvaltningsrätten kom fram till att inga anbud levde upp till alla krav i upphandlingen. Fortifikationsverket tvingades därför att börja om från början.

Även andra gången utsågs Skanska till vinnare. Fastecs anbud förkastades igen, vilket gjorde att bolaget överklagade på nytt. I september gav Förvaltningsrätten i Linköping Fortifikationsverket rätt.

Fastec valde att gå vidare, den här gången till Kammarrätten i Jönköping som i september beviljade prövningstillståndet. Domen som avkunnades i torsdags (1/2 2018) blev ett nytt bakslag för Fortifikationsverket. Kammarrätten avvisar de flesta av Fastecs invändningar, men anser ändå att det finns delar som förvaltningsdomstolen inte beaktat. Därför krävs det förnyad handläggning i första instans.

− Nej, vad säger du, är ärendet återförvisat? Jag blir lite chockad. Det här är extremt, säger Fortifikationsverkets pressekreterare Johan Danielson när han får höra om domstolens beslut.

Förvaltningsrätten måste nu pröva ett av Fastecs krav, att undersöka om även de andra anbudsgivarna bör underkännas. Förutom Fastec och Skanska lämnade även Peab in anbud. Underkänns även deras anbud måste upphandlingen göras om en tredje gång.

Kammarrättens beslut innebär ytterligare förseningar för etapp1.

− Vi hoppades på en byggstart i början av 2018. Nu kan jag inte säga när vi kommer igång, säger Johan Danielson och fortsätter:

− Av det vi hört så fungerar alla tillfälliga åtgärder mycket bra. På så sätt är det ingen fara om byggstarten försenas men det är trist för alla inblandade parter.

Den rättsliga processen har pågått i över ett år. När den andra upphandlingen överklagades tog det åtta månader innan kammarrätten avkunnade sin dom.

Trots de juridiska problemen byggs det på Tofta skjutfält, bland annat den vaktbyggnad som ingår i etapp 2. Ett problem är dock att viktig infrastruktur som vatten, avlopp och el ingår i den första etappen.

Per Leino

Etapperna

Etapp 1: Omfattar bland annat vägar, beläggningsarbeten, vatten och avlopp, el och värme, repövningsläger, spolhall och 7 500 kvadratmeter skärmtak.

Planen var byggstart i januari. Den 19 december 2016 fick Skanska besked att bolaget vunnit upphandlingen med ett anbud på 219 750 000 kronor.

Etapp 2: Ett multifunktionshus med kontor, liten mäss och vapenförvaring. Ett gym och motionshall samt en vaktbyggnad. Klart i slutet av 2019.

Etapp 3: Stridsfordonsgarage och verkstad. Klart under 2020.

Klart för byggstart på Tofta skjutfält

Gotlands Tidningar 17/2 2018

Fastec ger upp striden om Tofta skjutfält. Bolaget återkallar sina överklaganden, vilket innebär klartecken för en byggstart nästa månad.

Redo. Byggstarten för första etappen har försenats över ett år. Nu kan den komma i gång nästa månad sedan den juridiska processen avslutats.

Skanska, som vann upphandlingen av etapp 1, har väntat i över ett år på att få sätta spaden i jorden.

− Det senaste beslutet måste först vinna laga kraft, sedan ska vi teckna avtal med Fortifikationsverket och få en beställning, efter det räknar jag med att vi kan komma igång ganska snabbt säger Skanskas distriktschef Mattias Andersson.

Fortifikationsverkets pressekreterare Johan Danielson är också hoppfull:

− Det här är en oerhörd lättnad. Nu räknar vi med att arbetena kommer igång under mars.

Den första etappen omfattar infrastruktur. Entreprenadsumman är på 200 miljoner kronor och Skanska vann upphandlingen.

Fastec har i över ett års tid tagit strid för att få entreprenaderna på skjutfältet. Upphandlingen av etapp 1 överklagades. För ett år sedan beslutade förvaltningsrätten att den måste göras om. Fastec överklagade även andra gången, både till förvaltningsrätten och till kammarrätten.

Nu i februari vann Fastec framgång i kammarrätten, som återförvisade prövningen till förvaltningsrätten. Men bara fem dagar efter kammarrättens beslut meddelade Fastec att man drar tillbaka sina överklaganden. Förvaltningsrätten beslutade omedelbart att lägga ner målen.

I sitt brev till domstolen hänvisar Fastec till att Fortifikationsverket gjort omfattande förändringar av innehållet i upphandlingen. Bolaget hänvisar även till Fortifikationsverkets inställning som framkommit i målen, samt att Fastec inte längre har möjlighet att uppfylla kraven i upphandlingen när allt dragit ut på tiden.

− Fastec har förändrat organisationen och ändrat inriktning. Detta gör att resurser saknas för att driva processen och senare även att genomföra projektet. I och med riktningsförändringen hamnar projektet utanför vår nisch, säger fastecs vd Johan Grahn.

Både han och Johan Danielson förnekar att Fastec och Fortifikationsverket träffat en överenskommelse.

− Nej, nej. Inte en chans. Det kan vi som myndighet aldrig göra, säger han.

Fastecs återkallande gäller även överklagandet av etapperna 2 och 3, som Fortifikationsverket slagit ihop. Upphandlingen har därmed blivit större. I den ingår husbyggen på totalt cirka 18 000 kvadratmeter.

Upphandlingen görs i två steg. I första steget skulle bolagen, efter att ha accepterat de krav Fortifikationsverket ställt, lämna in en intresseanmälan. Fastec lämnade inte in en intresseanmälan. I stället överklagade bolaget till förvaltningsrätten eftersom man ansåg att Fortifikationsverket ställt orimliga krav.

Andra steget i upphandlingen pågår. Tilldelningen är inte avgjord.

Fortifikationsverket begärde i december hos regeringen att få ökat anslag från 780 miljoner till 900 miljoner kronor för satsningarna i Tofta. Den begäran har regeringen godkänt.

Per Leino

Upphandlingar i Tofta

Etapp 1 omfattar vägar, vatten och avlopp, men även repövningsläger, spolhall och 7500 kvadratmeter skärmtak. Skanska vann upphandlingen.

Etapp 2-3 (hus) innehåller en multifunktionsbyggnad med kontor, matsal och omklädnadshus, samt en verkstad för Försvarets materielverk, ett stridsfordonsgarage, gym- och motionshall, samt förråd. Tilldelning är inte klar.

Projektledning. En upphandling av projektledning av etapp 2-3 pågår.

Fakta: Fortifikationsverket.

Större försvar krävs mot framtidens hot

Gotlands Tidningar 23/2 2018

Försvaret behöver fler krigsförband och mer materiel för att kunna försvara Sverige på lång sikt. Det framgår av Försvarsmaktens framtidsstudie med sikte på 2035.

I den så kallade perspektivstudien bedömer Försvarsmakten försvarets behov och vilka försvarsförmågor som kommer att krävas på lång sikt. Den tar sikte på tiden efter 2020 och fram till 2035.

Slutsatsen är att dagens försvar inte hänger med i den förändrade omvärldsutvecklingen. För att med rimlig risk kunna möta framtidens utmaningar bedömer Försvarsmakten att försvarsorganisationen behöver växa med fler krigsförband, ny materiel och nya förmågor.

Exempelvis behövs fler armébrigader än dagens två, fler korvetter, ubåtar och stridsflygplan samt utökade resurser för ledning och logistik, uppger Försvarsmakten i ett pressmeddelande.

Därtill behövs även ökade satsningar inom cyber- och underrättelseförmåga, obemannade system och precisionsbekämpning med lång räckvidd.

Detaljer och siffror, till exempel på personalbehovet, presenteras vid en pressträff på fredagen.

Studien, som formellt kallas perspektivstudien, kommer vart femte år och är ett viktigt underlag för riksdagens nästa försvarsbeslut 2020 om den försvarspolitiska inriktningen för 2021-2025.

Tidigare i veckan kom ett annat tungt underlag, materielutredningens betänkande. Enligt den skulle försvarsmaterielsatsningar på sammanlagt 168 miljarder kronor utöver dagens nivå, ge ett avskräckande försvar 2030.

Den utredningen tar dock bara hänsyn till materielkostnader, inte kostnader för den personal som ska sköta till exempel ett utökat artilleri, fler ubåtar och fler fartyg.

I dag består Försvarsmakten av 50 00 män och kvinnor inklusive civilanställda och hemvärnets avtalspersonal.

På Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tror man att materielutredningens 168 miljarder redan kan vara överspelade.

− För att få upp Försvarsmakten i krigsdugligt skick med nuvarande organisation kanske det räcker. Men Försvarsmakten har tidigare sagt att den har behov en långt större organisation när det gäller personal och då även ett långt större materielbehov, säger Peter Nordlund, överingenjör på FOI.

Bakgrunden är de kraftiga neddragningar Sverige gjorde efter kalla kriget.

− Sverige nedrustade med råge efter murens fall. Vi gjorde långt mer än de flesta andra länder, säger Nordlund.

Till det kommer den ständiga problematik som omger svensk försvarsekonomi: Priserna på militär materiel stiger betydligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen.

−Man måste ändra principerna för prisuppräkning. Annars kommer det ständigt att dyka upp nya hål i försvarsbudgeten, säger Nordlund.

Olle Nygårds

Peter Wallberg

Regeringen godkänner köp av marinhamnen

Gotlands Allehanda 24/2 2018

Regeringen säger ja till Fortifikationsverkets begäran om att få köpa marinhamnen i Fårösund. Dessutom väntar stora investeringar i hamnen. ”Det är utmärkt att man nu köper tillbaka den här strategiska hamnanläggningen”, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

När det stod klart att Fortifikationsverket erbjöds att köpa den omdiskuterade marinhamnen i Fårösund för 20 miljoner, vände sig myndigheten till regeringen för ett godkännande av affären och på torsdagen (22/2 2018) gick beslutet igenom.

− Försvarsmakten ser att hamnen har ett strategiskt värde och för att vi ska klara av de totalförsvarsuppgifter vi har, behöver vi ha tillgång till hamnanläggningen, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

− Vi ser ett behov av att kunna säkerställa att marinstridskrafterna har tillgång tillbra lokaler. Vi tycker att det är utmärkt att man ni köper tillbaka den här strategiska hamnanläggningen så att den kan vara säkerställd för framtiden.

Regeringen godkände köpet om 20 miljoner och godkände även anslag för en ännu inte känd summa för renovering och tillbyggnader av hamnen.

− Vi bedömer att investeringskostnaden och kostnaderna för reparationer överstiger 40 miljoner kronor totalt sett. Men det måste vi ha bättre kunskaper om och det får vi när vi får tillgång till hamnområdet, säger Per Bolund.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ser köpet av marinhamnen som strategiskt viktigt:

− Det här är en marinhamn som funnits sedan 30-talet. Det var ett skyddsobjekt under hela kalla kriget. Den ingår i den totala bedömningen av läget på Gotland som vi anser är ur säkerhetspolitisk synpunkt strategiskt, säger han.

Vad Försvarsmakten ska använda hamnen till är ännu inte klart. Men försvarsminister Peter Hultqvist (S) ser flera användningsområden.

− Senast när Kustbevakningen och Försvarsmakten hyrde en mindre del av hamnen i Slite, så använde man den till bevakningsbåtar som genomförde sjöbevakning öster om Gotland, säger Peter Hultqvist.

Kommer det att finnas någon slags fast bemanning i Fårösund?

− Försvarsmakten är de som ansvarar för fördelning av personal och vad man ska göra i olika delar så det är myndigheten som måste svara på din frågan.

Fortifikationsverket får tillträde till hamnen i månadsskiftet i april/maj i år och därefter vidtar om- och tillbyggnader.

Eva Buskas

Hamnen

FÅRÖSUNDS MARINHAMN

2004 köpte Joachim Kuylenstierna marinhamnen från försvaret.

2017 ville försvaret köpa tillbaka hamnen, men förlorade budgivningen till det Hongkongägda bolaget Artmax som köpte hamnen för 62 miljoner. I januari 2018 blev Artmax och Fortifikationsverket överens om en köpeskilling på 20 miljoner.

Bygget av garnisonen är igång

Gotlands Tidningar 17/3 2018

Det första symboliska spadtaget inför bygget på Tofta skjutfält är taget.

Den långdragna överklagandeprocessen inför bygget av Försvarsmaktens nya garnison på Tofta skjutfält är till ända och på fredagen (16/3 2018) kunde det första spadtaget tas för att markera arr bygget nu är igång med dess första etapp.

Från Toftavägen ser man redan det som ska bli vakten vid infarten till skjutfältet och några hundra meter innanför den startar nu garnisonsbygget. Bland annat anläggs en stor garageplan med betongplatta där man gör plats för ett antal förråd, drivmedelsanläggning och spolhall. Framöver ska det också byggas kontorslokaler, motionshall och verkstäder.

Med trumpetfanfar och hela den 18:e stridsgruppen samlad togs fredagens spadtag av representanter från försvaret, Fortifikationsverket samt byggherrarna Peab och Skanska.

Urban Karlström, Fortifikationsverket generaldirektör, var på plats i Tofta.

− Den här gången blir ordet ”äntligen” extra angeläget och viktigt att använda. Äntligen är vi igång med bygget av den långsiktiga lösningen för den permanenta militära närvaron som vi ska ha här på Tofta, säger han.

Stridsgruppens chef Stefan Pettersson tycker det är skönt att man nu är igång.

− Det är en milstolpe som vi har gått och väntat på på grund av den här förseningen. Nu kan vi lägga det bakom oss och se fram mot nästa steg och veta att processen rullar på.

Bygget på skjutfältet beräknas vara färdigt under 2020 och har en total budget på cirka 900 miljoner kronor.

Dennis Pettersson

Övningar på Toft skjutfält

Gotlands Tidningar 22/3 2018

Försvarsmakten kommer att genomföra flera skjutövningar på Tofta skjutfält med start i går (21/3 2018) och farm till söndag. (25/3 2018) Under onsdagen och torsdagen kommer man att genomföra skjutningar även på kvällstid, dock ej efter klockan 22 rapporterar Försvarsmakten i sociala medier.

Man räknar dock med måttligt buller, även om man varnar för enstaka högre smällar.

Under skjutövningarna är skjutfältet helt avstängt för allmänheten och försvaret varnar för att det kan vara förenat med livsfara att passera stängda bommar eller hinder.

FRA

Gotlands Tidningar 24/3 2018

Intensivt för FRA att övervaka rysk övning

Gotlands Tidningar 6/4 2018

Den ryska militärövningen i södra Östersjön följs noga av försvaret och de svenska underrättelsetjänsterna. Försvarets radioanstalt, FRA, har intensiva dagar med att hämta information från fartyg, flyg och fasta stationer.

Fredrik Wallin, talesperson på FRA, är noga med att framhålla att myndigheten varken kan eller bör uttala sig om specifika övningar och inte heller göra säkerhetspolitiska bedömningar.

− Vi samlar uppgifter till underlag för Försvarsmakten och regeringskansliet. Självklart är större militära övningar viktigt för oss att hålla koll på. Det gör vi från mobila plattformar, men också från fasta inhämtningsstationer, som bland annat finns på Gotland, säger Fredrik Wallin till Gotlands Tidningar.

De mobila stationerna är fartyg och flygplan som tillhör Försvarsmakten, men också bemannas med personal från FRA. De fasta stationerna är skyddsobjekt vars belägenhet normalt sätt inte avslöjas, men så mycket kan FRA uppge som att Visby flygplats är aktuell.

Sedan ett par dagar övar ryska marinen på internationellt vatten öster och sydväst om Gotland. Det handlar bland annat om provskjutning av robotar, med övningar strax söder om Karlskrona, mellan Bornholm och Ölands södra udde och norr om polska Gdańsk.

Att Ryssland valt just detta område är medvetet, hävdar Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

− Det är ytterligare ett tecken på att Ryssland försöker flytta fram sina positioner, säger han till TT.

Ryssland har egentligen övningsområden utanför Kaliningrad, på eget territorialvatten.

− Främsta skälet är sannolikt signalpolitik. Man vill visa att man har den här förmågan, bedömer Niklas Granholm. FRA studerar rörelser från fartyg och flyg under militära övningar, som den nu pågående.

Vad kan man lära av att studera andra länders övningsverksamhet?

− Det man övar är att man förväntas genomföra i en kris- eller krigssituation, svarar Fredrik Wallin.

Är det ett sunt förnuftsmässigt resonemang, eller baserat på forskningsresultat?

− Man kan säg att det handlar om sunt förnuft.

Det handlar inte om vilseledande övningar?

− Det skulle bli för konspiratoriskt och kostsamt att öva sådant man inte planerar att använda, fortsätter han.

Fredrik Wallin svara ja på frågan om FRA har den utrustning och bemanning som krävs för att övervaka militära rörelser i Östersjön.

− Vi har generellt sett fått mer att göra under 2000-talet, men detaljer kan jag inte gå in på, säger han.

Han lyfter fram betydelsen av den tekniska signalspaning som FRA bedriver.

− Det ger underlag för varningssystem och skyddssystem för Försvarsmaktens enheter. Vi lär oss känna igen de unika parametrar från olika radarsignaler och på så sätt kan till exempel en svensk pilot som blir belyst med radar få information om varifrån den kommer, om det är flygledning eller en ”farlig” radar.

Sten Sandberg är frontperson i den gotländska delen av organisationen Nej till Nato. I höstas var han en av dem som kritiserade den svenska övningen Aurora 17, där styrkor från flera Natoanslutna länder deltog. Han tycker det är bra att det svenska försvaret nu noga följer den ryska övningen.

− Rysslands övningar ska, liksom Natos, övervakas så långt vi har en svensk gräns som vi hävdar, skriver han i ett mejl till GT.

Niklas Granholm på FOI menar att det korta varsel som den pågående övningen aviserades med också kan ses som en signal. När Sverige genomförde den stora militärövningen Aurora 17 i september förra året hade den varit planerad i flera år.

Lasse Linusson/GT

Mikael Carlson/GT TT

LARMKLOCKA

Att vara ”larmklocka” åt det svenska försvaret har historiskt sett varit en av FRA:s viktigaste uppgifter och är fortsatt ett grundläggande uppdrag.

Signalspaning görs på uppdrag av regeringen. Regeringskansliet, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och/eller NOA. Nationella operativa avdelningen inom Polismyndigheten. FRA:s signalspaning kräver tillstånd från Försvarsunderrättelsedomstolen och granskas löpande av Siun, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten. När både avsändare och mottagare befinner sig i Sverige får FRA inte inhämta signaler. Källa: FRA

Sockengemenskap kan bli tillgång i krig

Gotlands Tidningar 3/5 2018

I händelse av kris eller krig kan sockengemenskapen bli gotlänningarnas hemliga vapen. ”Utan socialt sammanhang står man sig slätt om något händer”, säger MSB:s överdirektör Nils Svartz.

Att Försvarsmakten rustar upp har inte undgått någon. Att även totalförsvaret ska återuppbyggas är inte lika känt, men också här får Gotland extra tilldelning för att stå rustad om det blir krig. Eller kris. I samband med den totalförsvarskonferens som hölls i Visby i går fick regiondirektör Peter Lindvall redogöra för några av de mardrömsscenarier som inte får hända, men som Gotland ändå måste förbereda sig för:

− Att någon stänger av hamnen, att någon förstör vår vattenförsörjning, eller att det händer något som gör att vi inte kan använda vårt sjukhus.

På Gotland är det länsstyrelsen som har det högsta ansvaret för att totalförsvaret fungerar. Det finns utmaningar när det nu sak återuppbyggas.

Samhället har förändrats. De lager som fanns på Gotland förr är historia.

Och även om det finns varor att köpa är det ändå inte säkert att det går att handla:

− För hur många har mer än tusen kronor i plånboken i dag? Vi har byggt ett sårbart system, säger länsrådet Peter Molin.

En plan för krig är något som ön kan ha nytta av även i andra krissituationer, menar Peter Molin.

− Om vi bygger för det värsta kan vi bara skala ned det så att det också fungerar i vardagens krisberedskap.

Även om myndigheterna står inför nya problem så finns det delar av det gamla totalförsvaret som kan återbrukas. Nils Svartz, överdirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, berättar att ”klassikern” ”Om kriget kommer” ska distribueras i ett nytryck med namnet ”Om kriget eller krisen kommer”.

Det är viktig läsning, understryker Nils Svartz:

− Det är viktigt att veta vad man ska göra för att förbereda sig så att man inte blir utslagen om något händer. Då går samhällets resurser till dem som inte klarar sig själva – inte till oss som har möjlighet att klara oss ett tag med lite förberedelser.

Ska alla bli ”preppers”?

− Man behöver inte överdriva. Preppers tänker ofta att de ska klara sig på egen hand, men som individ står man sig slätt.

Nils Svartz tror mer på den gotländska modellen av sockengemenskap.

− I kris behöver vi ett socialt sammanhang. Här fungerar fortfarande sockensystemet och ni organiserar er ofta sockenvis, till exempel vid bredbandsutbyggnaden.

Eva Klint Langland

Totalförsvaret på Gotland

 l Totalförsvaret är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för ett krig. Länsstyrelsen i Gotlands län och Försvarsmakten har fått regeringens uppdrag att stärka totalförsvarets förmåga i länet genom ett projekt som pågår 2018-2020.

- Syftet med regeringens uppdrag är att skapa en permanent samverkansorganisation på Gotland. Det genomförs i nära dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och i samverkan med andra berörda aktörer inom totalförsvaret.

- Resultatet av arbetet med civil och militär samverkan på Gotland kan komma att fungera som förebild för totalförsvarssamverkan i andra delar av landet.

- För genomförandet av projektet skjuter regeringen till sammanlagt 10 miljoner kronor per år fram till och med 2020.

Källa: Länsstyrelsen

Vill öva på distans

Gotlands Tidningar 4/5 2018

Buller blir den stora miljöpåverkan när övningarna på Tofta skjutfält utökas, och det kommer inte bara att låta i Tofta. Försvarsmakten vill avfyra tungt artilleri från fyra socknar.

För att kunna öva med artillerisystemet Archer på Gotland behöver Försvarsmakten skjuta från platser utanför Tofta med nedslagsplats på skjutfältet. I ansökan om miljötillstånd för skjutfältet anses sex platser. Längst skjutavstånd blir det från Säggeby i Källunge, 23 kilometer. Övriga platser är Bjärs i Vall och Glammunds i Akebäck, samt Allvide i Hogrän. I de områdena får man räkna med ljudnivåer över 100 decibel inom en radie på upp till tre kilometer.

Försvarsmakten ansöker om att få använda områdena utanför skjutfältet max 65 gånger per år, med upp emot 100 skott per plats. Vid varje skjuttillfälle ska kringboende informeras.

Verksamheten i Tofta utökas kraftigt. Nuvarande tillstånd från 2010 anpassades främst för Hemvärnets behov, och gäller inte hela skjutfältet. Nu vill Försvarsmakten använda hela skjutfältet, och även sex fastigheter i Västerhejde och Stenkumla som köpts in på senare tid.

Försvarsmaktyen vill utöka antalet skjutdagar från 125 till 220, tredubbla antalet finkalibriga skarpa skott som avlossas i fält, och dubblera antalet skott med grovkalibriga vapen. Skjutning nattetid och på helger begränsas. Av det totala antalet skjutdagar ska bar 40 vara efter klockan 22.00 på vardagar, och skjutning på helger begränsas till 50 dagar.

Där påverkan på kringboende blir störst, i norra och södra delen, ska Försvarsmakten skjuta max 170 dagar per år. Helt skjutfria dagar blir påskhelgen, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, pingstdagen, midsommarhelgen, alla helgons dag, julhelgen och nyårsafton. Något totalstopp under sommaren blir det inte, men Försvarsmakten är villig att begränsa antalet skjutdagar från måndagen i midsommarveckan till och med första veckan i augusti.

Eftersom bullret är det stora problemet har miljöprövningsdelegationen begärt att Försvarsmakten lämnar en skiss som visar hur en övningsfri zon på 800 meter i öppen terräng och 500 meter i skog skulle påverka verksamheten på skjutfältet. Försvarsmakten har ritat in en sådan zon, men säger att ansökan inte är anpassad för de inskränkningar som en zon innebär. Ett minskat övningsområde skulle innebära att man inte kan samöva olika vapenslag vid samma tillfälle, vilket skulle få direkt påverkan på Försvarsmaktens operativa effekt på Gotland.

Under samrådet har Region Gotland klagat över bristen på informationen om hur kringboende påverkas och vilken inverkan den utökade verksamheten får för möjligheterna att bygga nytt närs skjutfältet. Det gäller främst Ygne och södra delarna av Västerhejde.

Försvarsmakten har inte något att erinra mot befintliga byggrätter ii fastställda detaljplaner. Däremot kommer man att bevaka hur eventuellt tillkommande störningskänslig betydelse bebyggelse kan påverka försvarsmaktens riksintresse.

Försvarsmakten vill bilda ett skjutfältsråd, där region Gotland, länsstyrelsen och andra berörda organisationer ska ingå. Rådet ska sammanträda minst en gång per år.

Förra miljötillståndet, anpassat efter Hemvärnet, överklagades av regionen 2010. Frågan hann aldrig avgöras av regeringen. Regionen återkallade sitt klagomål 2016.

− Region Gotland har fram till den 31 maj att yttra sig. Sedan ska Försvarsmakten kommentera inkomna synpunkter. Vi hade hoppats kunna fatta ett beslut för sommaren, men som det ser ut kommer det i september, säger Anders Wasell vid miljöprövningsdelegationen.

Per Leino

Snart öppnar Visbys nya soldathem

Gotlands Allehanda 9/5 2018

I Försvarsmaktens satsning på Gotland behövs även ett soldathem. Nu rustas det för fullt vid Klinttorget i Visby innerstad.

Under ett sekel hade de värnpliktiga i Visby tillgång till olika soldathem vid visborg där de kunde fördriva ledig tid. 2000 såldes det sista och när regementet lades ned upphörde verksamheten.

Nu återuppstår soldathemmet. Verksamheten startade redan i mindre skala när de tre månader långa grundläggande militärutbildningen (GMU) fick utbildningsplats på Gotland. Svenska soldathemsförbundet gav David Svensson, då brandman, i uppdrag att på deltid arrangera fritidsaktiviteter för GMU-eleverna.

− Då hade vi inget soldathem. Jag satsade mycket på uteaktiviteter som cykling och klättring, berättar han.

Den 15 september 2016 meddelade ÖB Micael Bydén att Gotland från och med den dagen skulle få fast bemanning. Några månader senare beslutade även Svenska soldathemsförbundet att satsa på Gotland. David Svensson anställdes på heltid, med en första uppgift att hitta en lämplig fastighet för verksamheten.

Att åter söka sig till Visby, eller etablera sig i Tofta, var inte aktuellt.

− Det bästa var att hitta något i Visby. Vi letade efter en fastighet med flera funktioner, för vi ska ha flera ben att stå på, säger David Svensson.

I februari förra året blev köpet av fastigheten Östermur 20 klart. På fastigheten finns tre hus, ett rosa mot Klinttornet, ett grått mot Norra murgatan och inne på gården ett gammalt magasin.

I det rosa huset finns fyra rum, som hyrs ut till soldater anställda vid regementet.

− Vi kallar det för instegsboende. De får hjälp att hitta boende medan de känner efter hur de trivs med jobbet på regementet och med Gotland. De har tidsbegränsade kontrakt, berättar David Svensson.

I det grå huset finns tre lägenheter, två enrummare och en trea. Två av lägenheterna hyrs ut till soldater anställda vid regementet.

Själva soldathemmet ska inrymmas i det över hundra år gamla magasinet. Det renoveras nu för fullt.

− Allt görs om. Det var i princip fyra väggar när vi övertog fastigheten. Nu blir det själva hjärtat i verksamheten. Här ska soldater, veteraner och anhöriga få möjlighet att mötas, säger David Svensson som dock inte tänker släppa uteaktiviteterna:

− Nej, vi har både cyklar och klätterutrustning kvar.

Den 14 juni invigs lokalerna i Visby. Svenska soldathemsförbundet kommer då att ha 18 soldathem i landet.

− Många av dem har en slogan, som ”Ditt andra vardagsrum”. Vi ska försöka hitta en slogan till vårt soldathem också. Nåt med att det är ett litet och mysigt soldathem med en aktiv utomhusverksamhet, funderar David Svensson.

Per Leino

Soldathemsförbundet

Verksamheten med soldathem har sitt ursprung i nykterhetsrörelsens och väckelsens tid. 1876 började makarna Carl August Andersson och Natalie von Meijerheim samla soldater på lördagskvällarna i en gammal kroglokal i Stockholms fattigkvarter. 1877 bildades föreningen Soldaternas Vänner i Stockholm, som kom att en samordnande roll när liknande föreningar bildades runt om i landet.

1922 öppnades det första soldathemmet på Visborgsslätt. 1975 invigde ett nybyggt soldathem på Visborg. Det såldes 2000 och inrymmer idag Uncle Joes.

Soldathem har även funnits vid KA 3 i Fårösund.

Den 13 februari 2016 fick Svenska soldathemsförbundet tillträde till fastigheten Östermur 20, som man köpte för 16 miljoner kronor.

14 juni invigs Soldathemmet som nummer 18 i landet.

Återser platsen där livet vände

Gotlands Tidningar 11/5 2018

En smal väg på bosniska landsbygden, här förändrades livet för gotländske FN-soldaten Peter Enström. 25 år senare återser han platsen tillsammans med sina räddare.

Våren 1993 sattes den första av totalt fem svenska Bosnienbataljoner upp för att verka för fred.

Som en följd av upplösningen av Jugoslavien hade hela Balkan tagit eld i början av 1990-talet, blodiga strider rasade, miljoner sattes på flykt och omkring 150 000 människor dödades.

Gotlänningen Peter Enström var FN-veteran med fem uppdrag i Libanon bakom sig, nu gjorde han sin sjätte mission i svenska bataljonen BA01, ingående tillsammans med norska och danska styrkor i förbandet Nordbat 2.

Den var verksam i området från september 1993 till mars 1994 då den avlöstes av BA02.

För Peter tog dock tiden i Bosnien slut tidigare än så:

Den 3 november hade Peter tillsammans med kollegor givit sig ut för att hämta en civilanställd som låg skadad i området. Men plötsligt blev allt svart.

En mina hade briserat under pansarvagnen, Peters fötter krossades av den våldsamma explosionen och han fördes först till ett militärsjukhus i Bosnien och därefter med ambulansflyg till Sverige.

Sedan dess har 25 år gått, år av ständig värk men trots det ett liv så mycket enklare än före olyckan.

Det är så här han ser det, Peter Enström. Optimismen är obändig och klagar gör han bara när han blir förkyld.

− jag har fötterna kvar även om de gör ont och jag är glad att jag lever. När man gått igenom något sådant finns inte mycket att bekymra sig för, säger han.

När GT når honom per telefon i Bosnien under tisdagen befinner han sig på grillfest hos den lilla staden Vares borgmästare som avslutning på en dag full av känslor.

Sammanlagt 14 av de som en gång bildade BA01 har tagit sig till den lilla staden Vares, fem mil norr om huvudstaden Sarajevo, för att ”knyta ihop säcken”.

Det var där Camp Valhall låg, där låg svenskarna förlagda vid ett gammalt sågverk medan kriget rasade omkring dem.

Tillsammans har de nu samlat in pengar för att resa en minnessten över Nordbats närvaro i trakten under krigsåren, vilket tagits emot med öppna armar av lokalbefolkningen.

− Vi har till och med fått en liten bit mark av borgmästaren som stenen står på, berättar Peter Enström.

Under dagen har han besökt den plats där livet förändrades, längs en slingrig väg i det bergiga landskapet.

Sommargrönt nu, helt annat då, den 3 november 1993.

Det är lite speciellt att vara tillbaka, säger han.

− Jag var där tre år senare, men det var en annan tid, då pågick ännu kriget. Nu stod jag här, på en väg i skogen där allt förändrades.

Det låter starkt.

− Ja. Även ett par av dem som räddade mig var med, det knöt liksom ihop allt. Nu kan jag lämna det bakom mig.

Det lades också ner blommor under en minnesceremoni i den lilla byn Stupni Do, vilken blev känd för omvärlden genom den blodiga massaker där merparten av befolkningen mördades och husen stacks i brand.

I dag är även det ett fungerande lokalsamhälle, där de tidigare FN-soldaterna nu åt lunch tillsammans med bybefolkningen.

Livet har gått vidare som det är tvunget att göra.

Minnesstenen över Nordbat har tillverkats i Malmö och fraktades i bil från Sverige. Nu står stenen där i Vares, för evig tid, med texten översatt: ”Vi kom i fred, vi kämpade för fred, låt det alltid vara fred”.

− Mottagandet var jättepositivt, skolan i staden heter numera Nordbat vilket tyder på att de har goda minnen av vår närvaro, säger Peter Enström.

Dina egna känslor över att vara tillbaka?

− Det har varit jättefint, framför allt är det fint att se att livet återgått till det normala, allt är återuppbyggt och folket har hopp och framtidstro, precis som jag alltid haft.

Magnus Ihreskog

BOSNIEN

lSvenska Bosnienbataljonerna var bataljoner av svenska soldater som verkade i olika fredsbevarande styrkor i Bosnien under perioden 1993-2000.

lUnder insatsen omkom totalt sex svenska soldater i olyckor vid sex tillfällen.

lBA01, där Peter Enström ingick, byggdes upp av tre pansarförband. 8:e kompaniet i Hässleholm, 9:e i Skövde och 10:e i Strängnäs.

lBosnien och Hercegovina är en av de sju stater Jugoslavien delades i efter kriget. Huvudstaden heter Sarajevo.

Försvaret river inköpta hus

Gotlands Allehanda 21/5 2018

Tre gamla gårdar rivs nu och ytterligare byggnader har rivits inne på Tofta skjutfält. ”Vi bygger betydligt mer än vi river”, säger Fortifikationsverkets projektledare.

Byggnader som inte längre fyller en funktion för försvaret ska inte heller stå kvar, menar Fortifikationsverket som under vintern och våren låtit riva flera byggnader inne på Tofta skjutfält.

− Det är byggnader som gått ur tiden som försvarsobjekt, de har stått tomma och börjat rasa ihop. När fältet är öppet för allmänheten är det ju spännande för ungdomar att gå in i dessa hus och då blir de till sist farliga för tredje man, säger Sara Svärd, projektledare på Fortifikationsverket

De senaste veckorna har man också inlett arbetet med att riva de tre privatfastigheter längs Toftavägen som köptes in av Fortifikationsverket våren 2016.

− I grund och botten handlar det om att verksamheten som bedrivs på skjutfältet inte har något behov av byggnaderna, och man vill skapa en skyddszon runt sin verksamhet. Den är svår att kombinera med att ha boende för nåra fältet, säger Sara Svärd.

Det gamla fiskeläger vid Blåhäll på skjutfältet är inte aktuellt att på något sätt förändra, utan där har man istället gjort förbättringar, enligt Sara Svärd.

− Alla hus som på något vis är K-märkt sparas. Finns det möjlighet att bevara något är det av vikt för oss. Fortifikationsverket är ju en fastighetsförvaltare, och vi har inget intresse av att förstöra byggnader bara för att det är effektivt.

Bygget av den nya garnisonen å sin sida pågår nu för fullt på skjutfältet.

− Vi bygger betydligt mer än vi river, säger Sara Svärd.

Dennis Pettersson

Historisk dag för nytt regemente

Gotlands Tidningar 22/5 2018

Vid en historisk ceremoni i Visby i går (21/5 2018) fick Sverige sitt första nya regemente sedan andra världskriget. Gotlands regemente P 18 fick samtidigt tillbaka den fana som tidigare tillhört gamla P 18. 

Invigningen av Gotlands regemente P 18 i går förmiddag var historisk. Men försvarsdebattören och tidigare brigadchefen Karlis Neretnieks tror att detta bara är början.

Invigningen av Gotlands regemente var den stora riksnyheten i går, med direktsändningar i SVT och TV4 redan från tidig morgon. För första gången sedan andra världskriget sattes ett nytt regemente upp i Sverige.

Hundratals gotlänningar, många av dem med en bakgrund vid de gamla förbanden på Gotland, hade slutit upp för att se kungen, statsministern och överbefälhavaren formellt återupprätta P 18. Därmed återinfördes samtidigt namnet på det sista av öns regementen, då gamla P 18 lades ned i december 2004.

Dystra miner för 13 år sedan, men inte i går.

− Gud bevare Konungen! Ropade den uppställda truppen som hälsning till Carl XVI Gustaf, innan hans tal.

− Det kommer att vara er uppgift att utveckla försvaret på Gotland, samt att stärka totalförsvaret tillsammans med de civila myndigheterna, påminde kungen.

Klockan 10.51 inträffade det historiska ögonblicket när P 18 fick tillbaka sin fana. Inför stora skaror av civilpersoner och militärer lämnades den över från kungen till överste Mattias Ardin, chefen för Gotlands regemente.

− Det är med stor stolthet och ödmjukhet jag står här i dag. Det gör mig extra glad att så många tagit sig hit för att hedra den här dagen, sade han efter att tagit emot den för försvaret så viktiga symbolen.

Bakgrunden är vid det här laget känd av de flesta. Under drygt ett decennium bestod Gotlands fasta försvar av hemvärnsförband sedan bland annat pansar, luftvärn, artilleri och kustartilleri avvecklats under åren kring millennieskiftet.

Men det försämrade omvärldsläget lyfte åter upp landets försvarsförmåga på den politiska dagordningen, och Gotland hamnade på nytt i rampljuset.

Gotlands regemente P 18 blir alltså ramen för den militära verksamheten, och omfattar tillsammans med stridsgruppen omkring 150 personer. Av dessa är runt 150 fast anställda, resten har tidvis tjänstgöring eller är värnpliktiga.

Statsminister Stefan Löfven (S) talade om politikernas arbete at stärka det militära samarbetet med andra länder och stärka totalförsvaret, med att kunna ”möta ett allt aggressivare beteende i vår omvärld”, och vände sig sedan mot soldaterna:

− Jag vill att ni ska känn hela Sveriges tacksamhet. Fortsätt att göra oss stolta över era insatser. Ett helt land tackar er.

Försvarsdebattören Karlis Neretnieks var tidigare chef för Gotlandsbrigaden och därefter rektor för Försvarshögskolan. Han reste över till ön i går för att vara med vid Oscarsstenen:

− Det var en mycket fin ceremoni med ett stort symbolvärde. Kungen, statsministern, försvarsministern och överbefälhavaren deltog, en klar markering såväl inåt som mot utlandet att Sverige tar försvaret på allvar, sade han till GT efteråt.

Han ser gårdagens etablering av Gotlands regemente P 18 som en början.

− Det var bara inledningen på återuppbyggnaden av Gotlands försvar. Jag är övertygad om att vi de närmaste åren kommer att se en kraftig utökning av verksamheten på P 18. Det är tämligen självklart med den utveckling vi ser i Ryssland och den ökade spänning det innebär i Östersjöområdet.

Mikael Carlson

ÅTERTÅGET

Återuppbyggnaden av försvaret på Gotland sker stegvis. Hösten 2013 fördes ett mindre antal stridsvagnar över till ön. Våren 2015 gjorde fem riksdagspartier upp om mer pengar till försvaret. För Gotland blev det ett kompani tidvis anställda soldater till stridsvagnarna, och ett kompani stamanställda i ett mekaniserat kompani med stridsfordon, tillsammans kallade Stridsgrupp Gotland. Senare kom besked om att ett mindre luftvärnsförband liksom stabsfunktion skulle sättas upp på ön.

200 år av värnpliktsutbildning

Den 28 maj 2005 hölls nedläggningsceremonin för Gotlands regemente, P 18, och därmed gick en epok i graven. Samtidigt miste 600 personer jobbet.

450 personer deltog i ceremonin på Visborgs kaserngård och bland dem som gick till talarstolen ”med varmt men tungt hjärta” fanns arméinspektören generalmajor Sverker Göransson:

”Vi tror att det här är rätt väg men först efter några år vet vi bestämt om det var rätt eller fel beslut” sade han bland annat.

Rubriken på GT:s förstasida: ”Sorgens dag när P 18 gick i graven”.

Med nedläggningen bröts en nära 200-årig tradition av utbildning av värnpliktiga på Gotland. 1811 skapades ”Gotlands nationalbeväring” genom ett avtal mellan gotlänningarna och kung Karl XIII vilket kan ses som Sveriges första värnplikt. Det innebar tolv dagars tjänst med exercis och grundläggande skytteutbildning.

Gotlands infanteriregemente bildades 1887, 1963 fick det namnet P 18 och överfördes från infanteri- till pansartrupperna. 1982 uppgick det, tillsammans med A 7 och Lv2, i armémyndigheten MKG för att slutligen, 1994, bli det fristående Gotlands regemente.

Nedläggningen av P 18 var en följd av det försvarsbeslut som fattades i Sveriges riksdag den 16 december 2004 (167 ja, 139 nej, 1 avstod, 43 frånvarande), vilket innebar avveckling av ett stort antal förband runt om i landet.

Fem år tidigare, i samband med försvarsbeslutet år 2000, hade förbanden A7, Lv2 och KA3 avvecklats. När nedläggningen av Gotlands regemente blev aktuell var aktionerna därför flera.

Bland annat arrangerades en manifestation då tusen personer med trummor och fackeltåg protesterade.

Ingenting hjälpte dock och ett halvår senare halades den tretungade örlogsflaggan för sista gången.

I går var ännu en militärhistorisk dag då det nya Gotlands regemente invigdes, det första nyupprättade regementet sedan andra världskriget.

Magnus Ihreskog

LEDARE. Efter 13 års väntan

Gotlands Allehanda 22/5 2018

Invigningen av återuppståndna regementet P18 drog ut på tiden. Vi stod där, alla som kommit dit, och väntade utan att riktigt veta varför. Det var en känsla jag kände igen från min egen militärtjänstgöring. Men jag var inte otålig. Har man fått vänta tretton år, sedan 2005, på den här dagen, då kan man vänta några minuter till. Lätt.

Det var fler som tyckte som jag, tror jag. Det var stor uppslutning från allmänheten och vad jag såg var det ingen som valde att gå med oförrättat ärende. Det här ville man vara med om. Militärens återetablering har också tagits positivt av gotlänningarna och hälsats med glädje.

Det var dignitärer vi väntade på, visade det sig. Det är svårt att förrätta en invigning utan dem som ska hålla talen. Först och främst Hans Majestät konungen. Statsminister Stefan Löfven. Överbefälhavaren Micael Bydén. Bland andra.

I talen, inklusive statsministerns, framstod försvaret av Gotland som en så självklar och nödvändig åtgärd att det i dag är svårt att föreställa sig hur man fattade beslutet att avveckla försvarets permanenta närvaro på Gotland 2005, på Göran Perssons tid.

Göran Persson skrev i sina memoarer att:

”Processen tog tolv år, det vill säga hela min tid som finansminister och statsminister. I grova drag resulterade den i en halvering av svenska försvaret.”

Och:

”Den här utvecklingen leder naturligt till att försvarsfrågorna i framtiden behandlas samordnat med utrikes- och säkerhetspolitiken… Därmed kan de så kallade försvarsberedningarna tas bort.”

Så totalt marginaliserades som tur är  inte försvaret och försvarsfrågorna, men de borgerliga regeringarna mellan 2006 och 2014 behandlade tyvärr försvaret som ett otidsenligt särintresse och en budgetregulator. Försvarsminister Mikael Odenberg (M) avgick i protest mot hur hans departement behandlades av finansministern – redan i augusti 2007 – och fogligare krafter fick fortsätta hans gärning. Inte ens Rysslands anfall på Georgien 2008 fick den borgerliga regeringen att i grund ompröva en försvarspolitik som fått nya förutsättningar.

Jag tillhör dem som anser att försvarets återuppbyggnad går för långsamt och med för små resurser. Sveriges försvarsuppgifter behöver fördubblas för att åstadkomma något, som liknar en återuppbyggnad efter decennier av demolering. Men det rör sig åtminstone åt rätt håll nu – även om rörelsen hittills är större i samhällsdebatten än i stadsbudgeten. Och strategiskt utsatta Gotland har på nytt ett regemente.

Mats Linder

LEDARE. Dagen då alla var efterkloka

Gotlands Tidningar 22/5 2018

”Vi tror att det här är rätt väg men först efter några år vet bestämt om det var rätt eller fel beslut”.

Så sa dåvarande arméinspektören, generalmajor Sverker Göransson, vid nedläggningsceremonin av P18 för ganska precis 13 år sedan.

Och nu vet vi att det var fel beslut. Det hade många på känn redan då. Beslutet var osäkert in i det sista. Innan propositionen lades i riksdagen fanns förhoppningar om att Gotland skulle bli en övningsplats för de internationella styrkor som hade en ny prioriterad plats i försvarsberedningen rapport ”Försvar för en ny tid” som låg till grund för förslaget.

Men senare avslöjades det att P18 fanns med på nedläggningslistan och Gotland skulle därmed bli av med sin sista fasta militära närvaro och utbildning av värnpliktiga.

Vänsterpartisterna i riksdagen hade aviserat att de tänkte rösta på den borgerliga oppositionens återremissyrkande vilket skulle betyda att förslaget föll och regeringskrisen skulle vara ett faktum.

Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade till slut för S-regeringens förslag.

Socialdemokraterna hade vid den här tiden båda riksdagsmandaten för Gotland. Lilian Virgin och Carina Grönhagen sa sig jobba för att P18 skulle räddas men tryckte på ja-knappen när det var dags att rösta.

Inför försvarets återuppbyggnad på Gotland är de flesta plötsligt helt överens om att det var fel beslut som fattades den 16 december 2004.

Även alla borgerliga partier som kraftigt minskade anslaget till Försvarsmakten under sin tid i regering.

I går återinvigdes Gotlands regemente vid en ceremoni vid Oscarsstenen på Visborgsslätt i Visby. Det skedde med en tung inramning av syrendoft och pigg marschmusik av Arméns musikkår.

Chefen för det nyupprättade Gotlands regemente, Mattias Ardin, var uppenbart rörd av stundens högtidliga prägel. Kungen var där, överbefälhavaren var där, statsministern och försvarsministern likaså.

Och en hel massa glada gotlänningar.

Mattias Ardin påtalade det självklara. Nu måste Gotland ha långsiktiga villkor för återuppbyggandet av försvaret. ”Att åter bygga upp en militär förmåga tar tid. Det kräver långsiktiga förutsättningar, goda relationer till det gotländska samhället och gotlänningarna är ett måste”.

Det låter som en god ambition med tanke på att Försvaret överklagade bygglovet för hotellet Kransborren lite för säkerhets skull innan de drog tillbaka sitt överklagande då de först i efterhand konstaterat att bygget inte påverkade försvarets intressen.

Man kan också hoppas att politikerna nu inser att Gotland behöver försvaras, att det inte handlar bara om Gotlands försvar utan försvaret av Sverige.

Nu behövs inga fler politiska beslut som river upp, nu behövs tid att bygga.

”Det här är stort. Det här är rätt.” slog överbefälhavaren Micael Bydén fast och det är bara att instämma. Statsministern tackade alla kvinnor och män som i sitt arbete ”gör grovjobbet” för att värna vårt demokratiska styrelseskick, vårt oberoende, vår trygghet och vår frihet.

Viktiga ord i en tid då många vill framställa det svenska försvaret som ett hot snarare än ett skydd för just dessa värden.

Eva Bofride

Försvaret köpte lokaler för 18 miljoner

Gotlands Allehanda 29/5 2018

Fortifikationsverket har förvärvat en stor fastighet i Vibble till ett pris av 18 miljoner kronor.

Flyttfirman Ilexpressen flyttade den 1 maj från sina lokaler i Vibble för att öppna nytt i gamla båtfabriken på Skarphäll i Visby. De gamla lokalerna köptes då - av Fortifikationsverket. Köpeskillingen är nu känd; 18, 25 miljoner blev priset för förrådsbyggnaderna på cirka 1800 kvadratmeter, som ligger ett stenkast öster om Toftavägen i Vibble. I fastighetsköpet ingår totalt 12.000 kvadratmeter mark mellan byggnaderna och Toftavägen.

− Vi kommer att använda det som förråd för fordon, utrustning och materiel av olika slag. Vi har tittat på lite olika möjligheter runtom på Gotland där vi kan förvara grejer nu när vi ökar vår verksamhet. Nu fanns den här byggnaden tillgänglig, och den ligger ju bra till mellan Visby och Tofta skjutfält. Berättar Therese Fagerstedt, kommunikationsansvarig vid Försvarsmakten på Gotland.

Enligt henne kommer man inte att förvara någon ammunition i förrådet, men eventuellt kommer det inom kort sättas upp stängsel kring anläggningen.

Att försvaret valde att köpa en befintlig förrådslokal och inte bygga en ny på till exempel Tofta skjutfält handlar om att man hade bråttom med att få tag i ett nytt förråd.

− Det tar ju tid att bygga. Och vi hade behovet nu, sedan får vi se vad som händer på Tofta när allt med den nya garnisonen står klart där år 2020, säger Therese Fagerstedt.

Enligt Ilexpressen var det de själva som hörde av sig till Fortifikationsverket.

− Vi ringde och frågade om de var intresserade av lokalen. Det var ungefär ett år sedan som vi började diskussionen, säger Niclas Malmqvist, vd.

Dennis Pettersson

Försvarsmakten skapar muller över Gotland

Gotlands Allehanda 29/5 2018

Det har dånat en hel del de senaste dagarna. Anledningen är att Försvarsmakten har pågående övningar både i luften och till havs runt ön.

I ”Flygvapenövning 18” som startade den 25 maj är syftet att öva taktisk ledning av luftstridskrafterna och uppträdande från flottiljer och baser i att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Övningen bygger på ett nationellt högkonfliktscenario mot en högteknologisk motståndare, enligt försvaret. Flygning med stridsflyg, helikoptrar samt transport- och specialflyg sker med start och landning från Visby, men också Uppsala, Såtenäs, Ronneby, Linköping, Västervik och Kalmar. Även andra flygplatser kan komma att användas.

− Östersjön är ett bra område att öva i. Det är ett stort område och inte lika mycket lufttrafik som på västkusten där vi har både Kastrup och Landvetter och andra stora flygplatser, säger Jan Lidman, kommunikationschef på Skaraborgs flygflottilj.

− Övningsområdet sträcker sig en bit inåt Blekinge. Över Öland, Gotland och en bit ut i Östersjön. Övningarna sker dygnet runt. Vi på förbandet vet inte när vi ska flyga, vi vet inte när fienden kommer in och vi vet inte vilka flygplan som flygtekniska chefen kommer att använda. Det är en del av övningen, förklarar Jan Lidman.

Vilka typer av flygplan använder ni?

− I första hand är det Jas 39 Gripen. Sedan har vi också transportflyget Hercules, Asken som är ett radar- och ledningsflygplan och så används attackflygplanet Sk60. Vi använder även helikoptrar i Uppsala och Västervik.

− När har jakt i luften eller när vi har sjömål har vi olika flygbeteenden och olika flyghöjder. Övningen samordnas med den civila luften för att säkerställa flygsäkerhet och för att inte störa de vanliga civila flygplanen.

Kommer ni att öva överljudshastigheter?

− Svårt att säga eftersom övningarna inom Flygvapenövning 18 inte är planerade på det sättet. Piloterna vet inte vad, när och vart de ska åka. Normalt gör vi inte överljudshastighet över land.

Jan Lidman förklarar att de flesta har stor förståelse för att militären övar och att bullerklagomålen har minskat med åren.

− Vi har ett uppdrag från riksdag och regering och det är att försvara Sverige. Jag hoppas att de flesta har förståelse för att vi övar. Det kan bli intensiva övningar, särskilt på Gotland men när vi planerar våra flyguppdrag så ingår det att försöka låta så lite som möjligt.

Flygövningen FVÖ 18 pågår fram till onsdag den 30 maj klockan 12.00 och innefattar över 25000 personer som övar totalt i ett samarbete mellan Sverige och Finland.

Andrei Ronström

Regionen är redo för ny strid om skjutfältet

Gotlands Allehanda 13/6 2018

Region Gotland sågar Försvarsmaktens ansökan om miljötillstånd för Tofta skjutfält. Den planerade verksamheten är så omfattande att den inte ryms på skjutfältet.

De som bor kring skjutfältet måste garanteras ostörd nattsömn, och den militära verksamheten får inte inkräkta på byggplaner eller enskildas egendomsrätt i intilliggande områden. Det är utgångspunkten i förslaget till yttrande som regionstyrelsen tar ställning till i dag.

  Förslaget till politikerna är att avstyrka hela ansökan. Försvarsmaktens ansökan aom miljötillstånd är så omfattande att Tofta skjutfält inte räcker till. Yttrandet slår fast att ”den ansökta verksamhetens omfattning är inte proportionell mot omfattningen av de negativa konsekvenserna för motstående allmänna och enskilda intressen”.

Om miljöprövningsdelegationen ändå beviljar tillstånd så har Region Gotland 15 yrkanden. Flera av dem handlar om att begränsa bullret. Regionen kräver att antalet skjutdagar begränsas kraftigt, att bullret från skjutning med tunga vapen följer riktvärdet som gäller vid nyanläggning av skjutfält (90 dB).

Förutom garantier om ostörd nattsömn kräver regionen att Försvarsmakten kontinuerligt vidtar bullerdämpande åtgärder. Om någon trots det blir störd blir störd ska Försvarsmakten åläggas att kompensera de boende.

Region Gotland oroas över att bullret från skjutfältet begränsar eller helt stoppar byggplaner i exempelvis Ygne och Västerhejde. Regionen begär därför att redan beviljade byggrätter inte ska påverkas, att antagna planprogram och påbörjade detaljplaner får fullföljas. Även utanför detaljplanelagda områden bör det kunna ske en bebyggelseutveckling.

Utöver det vill regionen stoppa all skjutning med blyammunition. Man tycker dessutom att kemikaliehanteringen och påverkan på vattnet är brisfälligt redovisad i ansökan. Regionen vill även att den indirekta skjutningen mot fältet, med avfyringsplatser i Akebäck, Vall, Hogrän och Källunge, inte ska ingå i miljötillståndet.

Det har varit strid om tidigare miljötillstånd för skjutfältet. Det som gäller i dag beviljades 2009 och det var anpassat till den mindre verksamhet som skulle bedrivas efter avvecklingen av regementena. Redan då ansåg Region Gotland att skjutfältet var för litet för den övningsverksamhet Försvarsmakten sökte tillstånd för. Miljötillståndet överklagades och hamnade på regeringens bord. Regionen drog dock tillbaka sitt överklagande 2016, då det stod klart att återmilitariseringen av ön krävde ett nytt tillstånd.

I det yttrande som regionstyrelsen ska besluta om i dag påpekas att regionen inte ändrat ståndpunkt, utan återkallandet av överklagandet gjordes enbart för att underlätta den tillståndsprocess som nu pågår.

Per Leino

Flottans män till Villa Manhem

Gotlands Allehanda 16/6 2018

Flottans män och Sjövärnskåren har fört en osäker tillvaro i flera år och sedan de tvingats lämna Marinstugan har de varit husvilla. Men i dag inviger de sina nya lokaler i Villa Manhem – med stora planer för framtiden.

Efter en lång kamp för att få stanna, tvingades Flottans män och Sjövärnskåren under våren lämna Marinstugan vid Söderväg. De har ägt själva stugan, men marken har tillhört Region Gotland.

− Vi har haft problem i många år för att vi bara fått ettårskontrakt. Sedan kommer vi till en punkt med hotellbygget som gjorde att vi var tvungna att lämna, säger Lars Danielsson i Flottans män.

  Men så uppenbarade sig lösningen i form av Gotlandsbolagets nestor Eric D. Nilsson, som själv varit medlem i både Sjövärnskåren och Flottans män. På samma villkor som föreningarna tidigare hade i Marinstugan, får de nu disponera bottenvåningen i Villa Manhem på Gotlandsbolagsägda Scandic Hotel i hamnen. Motbudet är att lokalerna får hyras ut när föreningarna inte är där.

− Vi har tecknat ett avtal till att börja med på 15 år, med klausuler om förlängning. Så länge det finns ett intresse så kommer Marinstugan att leva vidare i Villa Manhem, konstaterar Lars Danielsson nöjt.

Med inventarier från bland annat Marinmuséet i Karlskrona och Sjöhistoriska museet i Stockholm ska bottenvåningen på villan bli ett maritimt centrum på Gotland. Dit hoppas man även locka yngre besökare genom utbildningar och rekryteringsmässor.

− Förhoppningen är att få ungdomar att nappa på sjöfartsnäringen, allt från Kustbevakningen, Gotlandsbolaget, Flottan till fyr- och lotsväsende. Vi ska bli vassare än Åland på sjöfartsnäringen! Men framför allt kan vi koppla av och veta att här kan vi vara, säger Lars Danielsson.

Eva Buskas

Nytt soldathem slår upp portarna

Gotlands Tidningar 16/6 2018

Nu har det nya soldathemmet vid Klinttorget invigts. Det skedde på torsdagen. Verksamheten drar i gång först till hösten. Men lägenheterna i ett av de tre hus som ingår i fastigheten, nyttjas redan av anställda vid Försvarsmakten.

Soldathemmet innanför ringmuren är ingen liten satsning. Soldathemsförbundet betalade 16 miljoner för fastigheten, som inrymmer tre hus. Ett av dem, det rosa huset, används redan som bostad av fem anställda vid Försvarsmakten. Det fungerar som ett ”instegsboende”. Man kan alltså inte bo kvar på sin innerstadsadress med normalt besittningsskydd hur länge som helst:

− Det är förstås väldigt trevligt att kunna på så här, säger Axel Boberg, som är ställföreträdande gruppchef på Gotlands stridsgrupp och en av hyresgästerna.

Han kommer från Göteborg och erbjudandet om en hyreslägenhet centralt i Visby var ett gyllene tillfälle, som inte fick missas.

− Nu ser jag fram emot att de andra byggnaderna ska bli en mötesplats för samtal., kanske biljard, fotbollsspel och annat att umgås till. Så att man kan träffas utan att behöva gå ut på krogen, säger han.

Förberedelserna för att hans önskan ska bli verklighet har kommit långt, även om en del utrustning ännu står kvar i emballage och även om putsen på fasaden till soldathemmets större hus återstår. David Svensson, som tidigare arbetat inom räddningstjänsten i Visby, är heltidsanställd som föreståndare för soldathemmet och visar runt i lokalerna, inte utan stolthet.

− Samlingslokalerna är snart färdigställda. Aktiviteterna kommer igång i höst. Det mesta blir knutet hit till lokalerna, men det kommer också att erbjudas arrangemang ute i naturen. Till exempel cykling och bergsklättring, säger han.

I torsdags eftermiddag var det officiell invigning av soldathemmet, i stor skala. Evenemanget besöktes bland annat av den gotländska stridsgruppens chef Stefan Pettersson och hans kvartersmästare Olle Román. Region Gotland var representerat och från riksdagens försvarsutskott kom Peter Jeppsson (S) med hälsning från hela utskottet. Svenska kyrkan var företrädd av en hel delegation med Visby stifts nye biskop Thomas Petersson i spetsen. Hans välkomstgåva, som överräcktes av David Svensson, bestod av ett gårdskors, typiskt för Gotland.

Kyrkans engagemang i soldathemmat har med den historiska bakgrunden att göra. Både dåvarande statskyrkan och flera frikyrkor på Gotland var med och drog i gång det första soldathemmet på Visborg för drygt 100 år sedan. Det senaste, innan den nu aktuella satsningen på Klinttorget, avvecklades 2005. I dess lokaler på Visborgsslätt finns i dag en restaurang och en bowlinghall.

Från Svenska sportdykarförbundet kom Henrik Johansson, före detta militär, med ett grafiskt blad signerad körledaren Kjell Lönnå som gåva.

− Jag ville visa stöd och uppskattning för soldathemmet, framhöll Henrik Johansson.

− Soldathemsförbundets ordförande Johan Rydén höll tal och klippte bandet.

− Vår huvuduppgift är att stödja soldater, veteraner och anhöriga. I princip finns vi där Försvarsmakten finns, konstaterade han.

Olle Román är kvartersmästare för stridsgruppen på Gotland, med erfarenhet från utlandstjänstgöring i både Liberia och Afghanistan.

− Sen gick vi från ett värnpliktsförsvar till yrkesarbetande i Försvarsmakten kom soldathemmen att förändras. De har fyllt uppgifter både för en meningsfull fritid och för stöd till bland annat anhöriga, säger Olle Román till GT.

Invigt, men verksamheten drar egentligen igång till hösten.

Hans chef Stefan Pettersson framhöll en för ön positiv sak med soldathemmets lägenheter:

− Fler invånare, fler skattebetalare.

Lasse Linusson

IDEELL ORGANISATION

Svenska Soldathemsförbundet är en ideell organisation som erbjuder stöd till soldater, veteraner och anhöriga. Kansliet ligger i Stockholm. I landet finns 17 soldathem. Soldathemmen har ett ursprung i nykterhets och väckelserörelserna. Gotland fick sitt första soldathem 1912. Hemmet låg där Allégatan korsar Visbyleden. Svenska kyrkan och flera frikyrkor var pådrivande.

KÄLLA: Soldathemsförbundet och hemsidan gotlandsforsvarshistoria.se (gotländsk försvarshistoria).

LEDARE. Rikets säkerhet går först

Gotlands Allehanda 16/6 2018

Är rikets säkerhet en nationell eller regional/kommunal angelägenhet? Frågan är värd att ställas efter Region Gotlands avslag på Försvarsmaktens ansökan om utökat miljötillstånd för övnings- och skjutverksamhet på Tofta skjutfält. Regionstyret välkomnar först återetableringen av ett regemente i Visby, det första nya regementet sedan andra världskriget. Sedan verkar det som om man med alla medel försöka motverka den utökade övningsverksamheten som med nödvändighet följer av den permanenta närvaron. Inte nog med att Försvarsmaktens ansökan avslogs, Regionstyrelsen presenterar hela 15 yrkanden som syftar till att på olika sätt inskränka övningsverksamheten.

Det är nog med viss förundran som makthavarna på andra sidan Östersjön följer svensk försvarspolitik. Om det inte saknas pengar till att genomföra övningar så stoppas de av miljöskäl. Paralleller kan med fördel dras till den vankelmodiga svenska hanteringen av Nord Stream 2. Där sade Visby kommun (ska vara Gotlands kommun) tack och lov nej till Gazproms planer på en hamn och upplagringsplats i Slite. Karlshamns kommun svarade dock ja. Enligt kommunlagen ska kommuner inte ägna sig åt utrikespolitik. Likväl godkände den socialdemokratiskt ledda majoriteten i Karlshamnsprojektet. Ett beslut som gick emot regeringens vilja och som har en klart negativ påverkan på svensk säkerhetspolitik.

Som moderaterna i både Regionstyrelsen och i riksdagen påpekat går även region Gotlands ställningstagande emot den svenska säkerhetspolitiken. Moderaterna har föreslagit förändringar i beslutsordningen när det handlar om rikets säkerhet. Det vore på tiden. Kommunerna ska inte bestämma över nationella frågor. Visst måste även Försvarsmakten rätta sig efter Miljöbalken, ta hänsyn till lokala intressen och rätta sig efter bullernivåer och regler kring användning av ammunition innehållande bly. I slutänden måste dock det nationella säkerhetsintresset väga tyngst.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) var sannolikt inte särskilt glad över partifrändernas på Gotlands beslut, men väljer med rätta att inte kommentera pågående process. Som Hultqvist påpekar (TT 15/6) kommer frågan i slutändan sannolikt hamna på regeringens bord. Näste försvarsminister, vem det än blir, beslutar då förhoppningsvis att tillåta en nödvändig och utökad övningsverksamhet vid Tofta skjutfält.

Johan Söderström

Skjutfältsyttrandet rikssågas och splittrar

Gotlands Allehanda 16/6 2018

Region Gotlands remissvar i skjutfältsfrågan är kontroversiellt och vållar debatt på riksnivå. Och lokalt har det orsakat oenighet inom Alliansen.

Det är anmärkningsvärt när Region Gotland för ett resonemang om att det finns andra områden i Sverige där Gotlandsgruppen skulle kunna öva. Det tyder på att man inte har förstått poängen med permanent militär närvaro på Gotland.

Det menar försvarsdebattören Patrik Oksanen, ledarskribent på helahälsingland.se och politisk redaktör på Hudiksvalls Tidning. han är starkt kritisk mot regionens remissyttrande som innebär att man avstyrker försvarets ansökan om miljötillstånd för Tofta skjutfält.

− Region Gotland och dess tjänstemän ger ett intryck av att de inte har förstått vad som har hänt i omvärlden de senaste fyra åren. De ger sig in och för ett säkerhetspolitiskt resonemang de inte har kompetens att göra.

Patrik Oksanen påpekar att regeringen har tillsatt en utredning som när den blir klar ska innebära en lex Slite och Karlshamn (hamnarna som varit rörbaser för Nordstreams gasledningsprojekt).

− I klartext innebär det att möjligheter för regioner och kommuner att köra ett eger race ska begränsas. Det måste luckras upp, 288 kommuner ska inte kunna driva egen säkerhetspolitik och överpröva regeringen.

Försvarsminister Peter Hultqvist vill inte kommentera regionstyrelsens beslut som han påpekar är ett remissyttrande. Detta eftersom han framhåller att frågan till sist kan hamna hos regeringen. Detta om ärendet blir föremål för en överklagandeprocess där regeringen slutligen får ta ställning. Men han är ändå ganska riktningspekande i var ett regeringsbeslut kommer att landa.

− Generellt kan jag bara säga att vi behöver goda möjligheter för att öva och använda skjutfält. Tofta skjutfält är viktigt och att det nya regementet kan verka är viktigt, säger han till TT.

Lokalt vållade beslutet att säga nej oenighet mellan blocken och även inom Alliansen.

Majoriteten röstade igenom remissyttrandet men Centerpartiet och Liberalerna hade ett eget, delvis omskrivet yttrande, medan Moderaterna yrkade avslag och reserverade sig mot remissvaret.

− Vi i Region Gotland kan inte göra andra säkerhetspolitiska bedömningar än vad som gjorts av försvarsmakt och riksdag. Som vi ser det är det ett hot mot att kunna öva och utveckla det regemente vi nu fått hit, först säger vi jättebra och sedan begränsar vi möjligheterna att verka, menar Anna Hrdlicka. (M).

− Vårt nej till remissvaret betyder inte att vi inte värnar gotlänningarna, det ska gå att bygga och utveckla, men vi måste även ta hänsyn till att det också har ett riksintresse. Vi måste se en helhet och det gjorde vi inte i det här remissvaret, menar Anna Hrdlicka.

Lars Schill

Nytt nej väntas om skjutfältet

Gotlands Allehanda 18/6 2018

Regionstyrelsen har avstyrkt Försvarsmaktens ansökan om miljötillstånd för Tofta skjutfält. På tisdag (19/6 2018) ska miljö- och hälsoskyddsnämnden fastställa sitt yttrande, och förslaget är att också säga nej. Främsta orsaken är det buller som övningarna kommer att orsaka utanför det område som ansökan avser.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden tycker att det är viktigt att närboende inte får sin nattsömn störd. Åtgärder bör vidtas så att bullret nattetid inte överskrider Folkhälsomyndighetens allmänna råd.

Nämnden ifrågasätter dessutom om skjutningen från platser utanför skjutfältet bör ingå i en ansökan som gäller själva skjutfältet. (1*)

(1*) Man kan fråga sig om det kommunala självstyret är ämnat att ägna sig åt rikets försvarspolitik? De gotländska politikerna sade att de uppskattade den militära nyetableringen på ön. Men det verkar vara med det förbehållet att militären inte ägnar sig åt något militärt!

Rättelse

Gotlands Allehanda 18/6 2018

I artikeln om Flottans män som publicerades i GA i lördags uppgavs att Flottans män ägt den gamla Marinstugan på Söderväg, men arrenderat marken av Region Gotland. Korrekt är att man arrenderat marken av regionen, men man har dock aldrig ägt själva Marinstugan. GA beklagar felaktigheten.

Nytt nej till mer övning på skjutfältet

Gotlands Allehanda 20/6 2018

Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör som regionstyrelsen och avstyrker Försvarsmaktens ansökan om utökat miljötillstånd på Tofta skjutfält.

En oenig regionstyrelse beslutade förra veckan att i ett yttrande avstyrka Försvarsmaktens ansökan om ett utökat miljötillstånd på Tofta skjutfält. Nu följer även miljö- och hälsoskyddsnämnden i ett eget yttrande, och vill att miljöprövningsdelegationen säger nej till ett utökat tillstånd för försvaret. Huvudanledningen är, precis som regionstyrelsen angav, det bristande underlag som ligger till grund för ansökan.

− Det är ju huvudkritik vi har; att underlag brister och att vi fått för kort tid att yttra oss på. Det är ju alldeles för svårt att förstå vilken påverkan ett tillstånd skulle få på området på och kring Tofta skjutfält. Säger Isabel Enström (MP) ordförande i nämnden.

Nämnden var inte enig. Moderaterna och Centerpartiet reserverade sig till förmån för ett eget förslag, där man ville tillstyrka ansökan, men med ett antal förbehåll.

Efter votering gick nämnden dock på tjänstemännens förslag till yttrande.

− Vi ser framför allt på bullerfrågan och generell miljöpåverkan i vårt yttrande, säger Isabel Enström.

Emil Lundberg

Ja till Tofta skjutfält – men sommaruppehåll

Gotlands Tidningar 21/6 2018

Länsstyrelsen på Gotland säger ja till försvarets verksamhet på Tofta skjutfält men avvisar skjutning med indirekt eld från platser utanför skjutfältet och föreslår sommaruppehåll.

Försvarets ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för militär övningsverksamhet på Tofta skjutfält prövas av Miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen på Gotland är en av remissinstanserna och av deras yttrande framgår att de de är positiva till verksamheten på skjutfältet. Bullret har ifrågasatts av regionen men det gör inte länsstyrelsen.

− Verksamheten är av en sådan karaktär att det bullrar, det kan man inte göra något åt, säger Åke Mauritzson, på länsstyrelsens miljöenhet och lämnar åt domstolen att avsätta lämpliga skyddsavstånd till boende.

Att skjuta nattetid har också ifrågasatts eftersom det kan göra att folk får svårt att sova.

− För att ändamålet med verksamheten ska uppnås behöver försvaret öva även på natten och det leder med nödvändighet till bullerstörningar, säger Åke Mauritzson.

När det gäller skjutning med indirekt eld från platser utanför skjutfältet är länsstyrelsen negativ och påpekar att frågan inte kan prövas såsom den redovisats. Underlaget är otillräckligt och den delen av ansökan avvisas.

− Vi tycker inte den frågan kan prövas på det här sättet. För att Miljöprövningsdelegationen ska kunna ta ställning måste Försvarsmakten bland annat samråda på ett bättre sätt med dem som berörts, säger Åke Mauritzson.

I yttrandet påpekar länsstyrelsen att lokaliseringen inte beskrivits närmare och antalet skjutdagar angavs till en betydligt lägre omfattning i samrådshandlingarna, där det stod högst 20 dagar per år. Samrådet i detta avseende har varken givit en rättvisande bild av verksamheten eller genomförts i behövlig omfattning, enligt yttrandet.

Försvaret föreslår att de kan inskränka verksamheten under sommaren till högst 20 dagar. Länsstyrelsen tycker att det ska ingå i villkoren att militären ska göra ett övningsuppehåll under någon del av sommaren så att allmänheten kan utnyttja skjutfältet för friluftsliv

− Vi tycker det är önskvärt att ha en sammanhållen period då det inte är någon verksamhet på skjutfältet. Förutom möjligheten till friluftsliv, blir det då en period med mindre bullerstörning.

Befolkningen ökar under sommaren från 58 000 till 400 000 personer och huvuddelen av bostäderna i närheten av skjutfältet är fritidsbostäder, är länsstyrelsen bedömning.

Länsstyrelsen påkar på behovet av fler villkor, bland annat när det gäller fornlämningar och naturvården.

Åsa Sveds

LEDARE. Trams påstå att frågan är enkel

Gotlands Tidningar 21/6 2018

När man följer debatten om tillståndsprövningen för utökad övningsverksamhet på Tofta skjutfält är det mycket lätt att få uppfattningen att det handlar om ja eller nej till övningsverksamheten.

Det är det inte. Det handlar om att man vill utöka området för övningar både geografiskt och i antal tillfällen och att man vill ha mer än det område som är klassat som riksintresse för Försvarsmakten.

Jag tycker att vi i medierna har misslyckats med att förklara vad tillståndsprövningen handlar om. Det räcker inte att redovisa vad olika partier och instanser tycker om det hela. Jag blir i alla fall inte klok på vad problemet egentligen är.

Behövs verkligen en så utökad verksamhet eller vill Försvarsmakten ha handlingsutrymme? Vad är verksamheten anpassad för med dagens tillstånd?

Många frågor men få svar.

Något som är anmärkningsvärt i regionens yttrande är åsikten att försvaret av Gotland lika gärna kan öva nån annanstans i landet. Sådana formuleringar hör inte hemma i ett seriöst yttrande.

Men det är inte heller seriöst att påstå att regionen vill stoppa övningsverksamheten på Gotland för det är inte det man säger.

I alla fall inte som jag förstått saken. Man naser att dagens tillstånd borde räcka.

En annan försvårande omständighet är självklart att det krävs väldigt noggranna analyser av tillståndet eftersom det, när eller om det ges, påverkar Gotlands utveckling för lång tid framöver.

Att då få några korta veckor på sig att sammanställa detta yttrande, öppnar för ogenomtänkta formuleringar och att man säger nej lite ”för säkerhets skull”.

För ingen vill ju ha tillbaka den våta filt som länge låg över det område där Gotlands potential att utvecklas var som störst. Vi minns alla den öppning som kom i och med att försvaret drog sig undan.

Hela den nya stadsdelen Visborg är planerad utifrån de förutsättningar som gavs i och med försvarets neddragning. Nu kan man inte bara låtsas att allt är som förr.

Samtidigt måste självklart Försvarsmakten ges förutsättningar att öva utifrån de behov som finns i dag. I den omvärld vi har att anpassa oss efter nu, inte när politikerna bestämde att vi inte längre något försvar på Gotland.

Och försvarets övningar leder ovillkorligen till en del buller.

Men att påstå att den ena eller andra parten inte begriper eller till och med vill motarbeta försvarets etablering ger möjligen enkla poäng men gör ingen medborgare klokare.

Det gör förvisso inte heller denna text, det blir bara ännu ett tyckande i en redan på åsikter överfull debatt.

Eva Bofride

Albatrosshögtid 2 juli

Gotlands Tidningar 11/7 2018

Traditionen lever. För 103 år sedan strandade tyska minkryssaren Albatross efter en sjöstrid mot tsarryska örlogsmän den andra juli på Gotlands östra kust. Tidigt på årsdagen samlades ett 25-tal intresserade vid minnesstenen söder om Kuppen i Herrvik.

Albatrossföreningens trumpetare Rikard Flemström kallade tillsamling varefter föreningens ordförande Erik Hoffstedt hälsade välkommen. Han vände sig särskilt till hedersgästerna, den tyska försvarsattachén Hans Weber med hustru Vera.

Föreningens sekreterare Jan Åberg talade. Han gav en livfull bild av händelsen och hedrade minnet av de 29 unga männen som miste livet i samband med striden. Han berättade om hur det gotländska samhället, både det civila och det militära, engagerades för att hjälpa de överlevande 200 sjömännen. Läkare från Ljugarn fanns snabbt på plats, Röda korset sände sjukvårdsgrupp och lokalbefolkningen bidrog med humanitär hjälp. Ett fältsjukhus upprättades på mindre än ett dygn i Roma. Tyskarna blev sedan under drygt två år ren integrerad del av det gotländska samhället. Jan Åberg avslutade med frågan om så snabba insatser skulle vara möjligt i dag.

Efter avslutande trumpetsolo togs kaffekorgarna fram. Morgonkaffet värmd i den gråmulna dagen, medan deltagande seglare i Gotland Runt hastade förbi på havet.

Klockan 11 var det kransnedläggning vid sjömansgraven på Östergarns kyrkogård. En krans med band i de tyska färgerna lades ned av hans Weber och tyske konsuln Jörgen Wessman en stunds tystnad följde varefter gästerna besökte ”minnesbåten” på kyrkogården.

Under eftermiddagen var Albatrossmuseet i Östergarns bygdegård öppet med många intresserade besökare.

Föreningen Albatrossmuseet arbetar med sikte på att öppna ett nytt museum i Herrvik om något år. Till dess är besökare välkomna till de nuvarande lokalerna i Östergarns bygdegård.

Erik Hoffstedt

INSÄNDARE. Bullret måste begränsas på skjutfältet

Gotlands Tidningar 11/7 2018

Försvaret vill öva och bullra mer på Tofta skjutfält. Redan i dag vittnar närboende om stora störningar i deras livsmiljö, för både djur och människor.

Vänsterpartiet förstår att det förband som finns här på Gotland behöver öva och då är naturligtvis skjutfältet i Tofta den mest lämpliga platsen.

Den ansökan försvaret nu har lagt fram innebär dock betydligt mer än så.

Vänsterpartiet anser därför att ansökan inte ska bifallas.

Försvaret behöver göra en ny ansökan som utgår ifrån att buller i största mån ska hållas inom skjutfältet. Vänsterpartiet att bland annat följande skäl talar för att ansökan inte ska beviljas.

”Det kommer att bullra för mycket. De människor som bor i närheten av skjutfältet kommer att störas.”

Både i norra och södra delen vill man skjuta 170 dagar under ett år, i de centrala delarna 220 dagar.

Kartor för vissa vapenslag redovisar bullervärden på 87 dB långt utanför skjutfältet.

”Ny bebyggelse på områden som redan är planlagda kan komma att förhindras av försvaret på grund av det buller de vill åstadkomma.”

Har man köpt en tomt men ännu inte fått bygglov blir det förmodligen svårt att få i skjutfältets närhet.

Vänsterpartiet tror att försvaret vill öppna skjutfältet för betydligt fler övningar än vad bara det gotländska förbandet behöver.

Vi anser att det är högst rimligt att vi som bor på Gotland får vara med och sätta en gräns för hur stor försvarets påverkan på vår livsmiljö får vara.

Saga Carlgren

Brittis Benzler

Vänsterpartiet

Misstänkt granat hittad i Östergarn

Gotlands Tidningar 12/7 2018

En misstänkt rökgranat har hittats längsmed kusten i Östergarn. Området är nu avspärrat och nationella bombgruppen är inkopplad.

Solen skiner och vad passar inte bättre än en promenad längs stranden? Det är vad en fotgängare tänkte under onsdagen (11/7 2018) i Östergarn. Vad personen nog inte räknade med var att hitta ett misstänkt militärt objekt.

Inringaren beskriver objektet som en granat och polisens regionledningscentral uppger att det eventuellt rör sig om en rökgranat med fosfor.

Polisen vid Gotland har spärrat av ett område runt objektet som ligger längs kusten.

Det finns inga byggnader i närheten men objektet behandlas som möjligen explosivt.

− Det är jättebra att man kontaktar polisen. Ta en bild på objektet och skicka till oss. Rör absolut inte den, säger Patrik Romehed, stationsbefäl på Gotland.

Polisen på Gotland har nu skickat bilder på den misstänkta granaten till nationella bombgruppen.

De är i samtal med marinen gällande hur man ska gå vidare. Enligt polisen vid Gotland finns det planer på att desarmera granaten eller utföra en säker sprängning. Om det går att göra på plats är i nuläget oklart.

− Arbetet har gått bra, säger stationsbefälet på Gotland.

Philip Sandell

Flottans män Gotland har högtidligt invigt Nya Marinstugan

Gotlands Tidningar 21/7 2018

Nationaldagen den 6 juni firades vid Gotlands försvarsmuseum i Tingstäde tillsammans med bl. a. övriga militära kamratföreningar. Flottans Mäns fana fördes av vår ordförande Lars Ellebring.

Lördagen den 16 juni invigdes Nya Marinstugan i Visby. Ett gediget förarbete har givit ett lysande resultat. Tack vare ett fadderskap med ett generöst stöd från skeppsredare Eric D. Nilsson och GotlandsResor har under våren 2018 en ny Marinstuga i Visby sakta men säkert vuxit fram. En stuga för samkväm och kamratskap men även för att väcka, inspirera och stödja ungdomars intresse för maritima utbildningar och yrken men också för att fylla allas behov av att fylla allas vårt behov av ha en gemensam maritim mötesplats med intressanta maritima program. Glam och skoj blandat med allvar. Med hela Östersjön omkring sig har Marinstugan goda utsikter att kunna bli en inspirerande plats.

Den nya marinstugan ligger i Villa Manhem inom GotlandsResor/Scandic Visby i direkt anslutning till Visby hamn. Vad är då Villa Manhem? En av de tidigaste bostäderna utanför ringmuren med ett stort kulturhistoriskt värde. Längst ned i huset har också varit cykelverkstad i ett rum som senare döptes till Engströmska rummet. 2009 byggdes huset om till dess nuvarande form. Bl. a. konferens och frukostutrymmen för hotellet. Den 16 juni fortsätter historien i detta hus. Marinstugan flyttar in och ger det Engströmska rummet dess nya namn Marinstugan. Angränsande rum tillägnas Eric D. Nilsson, Skeppsredarens rum. Ett nytt liv påbörjas i Villa Manhem. Nu har ramarna för nya Marinstugan formats.

Flottans Män Gotland och Gotlands Sjövärnskår träder nu tillsammans in som likvärdiga avtalspartners med GotlandsResor i Marinstugan. En gemensam Marinstuga som kommer att ge bägge föreningarna goda möjligheter at utveckla sina verksamheter.

Lars Ellebring

Deras bygglov blir fråga för regeringen

Gotlands Allehanda 28/7 2018

Försvarsmaktens återetablering på Tofta skjutfält har lett till att de nu överklagat två bygglovsbeslut till högsta instans. Nu ska regeringen avgöra om makarna Lagesson ska få bygga om sitt sommarhus vid Ygne fiskeläge.

Precis ovanför Ygne fiskeläge, på klinten, ligger en liten röd sommarstuga med vita knutar som nu blivit ett ärende för Sveriges regering. Ägarna vill riva den gamla stugan och ersätta den med ett nytt, större hus. Regionen har gett bygglov för rivningen och nybyggnationen, ett beslut som överklagades av Försvarsmakten.

Länsstyrelsen avslog deras begäran, och nu har Försvarsmakten överklagat bygglovet ytterligare en gång, till mark- och miljödomstolen. De har i sin tur överlämnat ärendet till regeringen för avgörande. Anledningen till att Försvarsmakten överklagar är att man anser att nybyggnationen skulle innebära att nyttjandet av Tofta skjutfält ”påtagligt färsvåras eller helt omöjliggörs”.

Peter och Ylva Lagesson äger stugan tillsammans, och den har varit i släktens ägo sedan den byggdes på 30-talet av Ylvas farfar.

− Det är trist när man kommer i kläm som enskild individ. Det finns massor av fastigheter som ligger närmare skjutfältet, säger Peter Lagesson.

De är vana vid att ha skjutfältet nära, och är positiva till försvarets återetablering på ön.

− Vi tycker att det är helt rimligt att Försvarsmakten expanderar. Men det blir väldigt konstigt, det skulle ju inte påverka dem i det här fallet, säger Ylva Lagesson.

I en skrivelse till länsstyrelsen uppger Försvarsmakten att det inte den enskilda fastigheten som är problemet, utan att man vill skapa ett prejudikat för att kunna förhindra att det byggs i området runt skjutfältet. Peter Lagesson tycker inte att Försvarsmakten visar något intresse för den enskilda individen.

− Det är tråkigt att man väljer att driva det här som någon slags prejudikat, det blir lite fånigt, säger han.

Ytterligare ett bygglovsärende har överlämnats till regeringen på samma sätt. Det gäller en fastighet som ligger några hundra meter från paret Lagessons stuga, och där ägaren vill bygga ett nytt fritidshus, ett garage och tre komplementbyggnader. I det fallet ligger ännu fler hus mellan den aktuella tomten och skjutfältet. Tomtägaren, som inte vill ställa upp med namn, köpte tomten i våras i tron att det inte skulle vara några problem att bygga., men fick en kalldusch när Försvarsmakten överklagade det bygglov som byggnadsnämnden beviljat. Han hoppas att han antingen ska få bygga, eller att Försvarsmakten köper ut honom från tomten.
− Om det är i allmänhetens intresse får de ta ansvar för det allmänintresset, säger han.

Regionstyrelsen har redan tagit strid för att förhindra att redan beviljade bygglov inte ska påverkas i samband med att Försvarsmakten lämnade in sin ansökan om miljötillstånd för Tofta skjutfält. Ordförande Meit Fohlin (S) är bekymrad,
− Vi har förstått att det är så här de kommer att hantera varje bygglov i området runt skjutfältet. De har varit tydliga med att de kommer att driva processer, säger hon.

Hon är noga med att inte utvärdera de militära behoven, utan fokusera på vad ett byggstopp kan innebära för området runt skjutfältet.

− Konsekvensen kan bli att utvecklingen hämmas, för boende, företag och verksamheter. Det behöver vi väga mot försvarets intressen, säger Meit Fohlin.

GA har sökt ansvariga hos Försvarsmakten, utan resultat.

Nils Stahle

Detta har hänt

I linje med den utökade verksamheten på Tofta skjutfält ansökte Försvarsmakten i juni ett nytt miljötillstånd för skjutfältet.

Regionen skrev ett kritiskt remissvar, bland annat var man orolig att planerat byggande i området skulle påverkas.

Nu har Försvarsmakten överklagat två bygglovsbeslut till regeringen.

Det kan leda till en prejudicerande dom som avgör hur byggandet i Tofta/Västerhejde kommer att påverkas framöver.

Hemvärnets Suderkompani i Danmark

Gotlands Tidningar 8/8 2018

Det danska hemvärnet på Fyn med Hjemmevärnskompani Midtfyn som huvudarrangör genomförde för 26:e året sommertræf, som är en tävling men även en helg då man träffas över gränserna och har en kamratlig samvaro. De deltagande kom i år från, förutom Danmark, även från Tyskland och Gotland. Det som man tävlar i är soldatkunskaper som alla har i de svenska och danska hemvärnen och också bland de tyska reservisterna.

På kvällen var det genomgång av fredagens tävling där man tävlade i 2-mannalag, 31 lag var anmälda. Tävlingen utfördes utanför Ringe, med stationer efter en 3 km lång sträcka där man gick mellan stationerna. Tävlingsmomenten var precisionsskytte, ett fingerat minfält där man gick med förbundna ögon guidad av sin stridskamrat som såg var minorna låg. Terränglöpning, hinderbana, precisionskast med handgranat, genomsökning av fordon, montera samman ett vapen med förbundna ögon.

Suderkompaniet deltog med tre lag, pressen var stor då ett lag från kompaniet segrade förra året, i år blev det dock en andraplats av Kalle och Henrik och den från andra året segrande Christer kom i år på fjärde plats tillsammans med Conny.

De som inte tävlade blev bjudna på en tur till Langeland några mil söderut. Där hade man en utställning om svenskarnas härjningar där under 1600-talet, mycket intressant.

På lördagen var det så dags för grupptävlingen där hela gruppen, 8 st., tävlar tillsammans. Man går en cirka 12 kilometer lång bana utanför Ringe med olika tävlingsstationer. De olika momenten var: samarbete där man skall memorera bilder på en linbana för att sedan på tid bygga den över en kanal, för att sedan transportera över en docka på bår. Där hade Gotland Lag 1 bästa tiden. Sjukvårdsmomentet var en bilolycka med många skadade som skulle tas omhand i prioriterad ordning, väldigt bra sminkade figuranter. OP, observationspost, där man skulle rapportera in enligt 7s via radio till sin gruppchef. Tagande av terräng där man blev beskjutna samtidigt som man skulle ta hand om en fånge. Terränglöpning/hinderbana på tid. Upprätta en infartspost med checkpoint där man efter en stund blev beskjutna.. löpning på tid mellan två stationer c:a 1,5 km. Segrade gjorde ett lag från arméns officersskola i Danmark. Suderkompaniet kom på 8:e och 9:e plats bland de 14 tävlande lagen.

Dagen avslutades med middag och prisutdelning för båda dagarna. Totalt under tävlingen var cirka 200 personer inblandade både på stationerna och som tävlande. Under söndagens hemfärd passade vi på att besöka Beredskapsmuseet Djurmossa utanför Helsingborg. Beredskapsmuseet är Sveriges enda museum i en bevarad underjordisk försvarsanläggning från andra världskriget, det förr så hemliga Batteri Helsingborg.

Ulf Jacobsson

Ministern förtegen om skjutfältet

Gotlands Tidningar 23/8 2018

Kritikerna menar att ett utökat tillstånd för Försvarsmakten på Tofta skjutfält skulle lägga en död hand över områdena runt skjutfältet. Nu kommenterar försvarsminister Peter Hultqvist (S) situationen.

Sedan Försvarsmaktens återetablering på Gotland blev verklighet har mycket av den allmänna och mediala diskussionen handlat om Tofta skjutfält.

Försvaret har ansökt om en utökning av sitt tillstånd på skjutfältet, vilket många kritiker befarar skulle lägga en död hand över områdena kring Tofta, som ses som ett av Gotlands .

Så sent som i juli rapporterade GA att Försvarsmakten överklagat två byggnadslovsbeslut till högsta instans, detta efter att både regionen och länsstyrelsen sagt ja till bebyggelse.

I en skrivelse till länsstyrelsen skrev försvaret att det inte är den enskilde fastigheten som är problemet, utan att man vill skapa ett prejudikat för att kunna förhindra att det byggs i området runt skjutfältet.

På onsdagen (22/8 2018) var försvarsminister Peter Hultqvist på Gotland för ett besök, och sade då såhär om situationen.

− När det gäller processerna kring Tofta skjutfält vill j ag inte kommentera, men rent generellt kan jag säga att det är viktigt att det nya regementet har goda förutsättningar för att öva, säger han.

Miljöprövningsdelegationen förväntas ta ett beslut kring om försvaret får ett utökat miljötillstånd på skjutfältet till hösten, men om beslutet överklagas kommer det bli regeringen som har sista ordet.

− Det är just därför jag inte vill kommentera processen säger Peter Hultqvist.

Emil Lundberg

"Man hade önskat större förståelse"

Gotlands Tidningar 22/9 2018

Kanonerna tillbaka på Enholmen igen

Gotlands Tidningar 8/10 2018

Försvarsmakten har lämnat ön, men i förra veckan återvände kanonerna till Enholmen. Men det rör sig inte om någon återmilitärisering – pjäserna från 1800-talet ska göra fästningen till ett mer intressant besöksmål.

När KA 3:s gamla trossfärja Fårö angör Enholmen för att lasta av två bombkanoner från 1840-talet är det kulmen på ett projekt som pågått länge.

– Tanken är att göra Enholmen till ett starkare besöksmål, säger Mait Juhlin, som varit drivande i projektet.

Kanonerna, som tidigare stod inne på det gamla regementsområdet i Fårösund, hamnar nu i rätt omgivning.

- De här kanonerna har stått nere i marinens hamn. Den ena stod utanför en gammal kasern som nu är vandrarhem, den andra kanonen stod bara och skräpade bakom byggnaden. Kanonerna är av just den typ som en gång stått på Enholmen, även om just dessa inte stått där tidigare, säger Mait Juhlin.

Kanonerna tillverkades på Finspångs bruk under 1840-talet och de två pjäser som nu hamnar på Enholmen har förutom att vara prydnad på KA 3, också stått utanför den gamla artillerikasernen i Visby. Den byggnaden förknippas idag med Uppsala universitets filial på Gotland. Som många fasta försvarsanläggningar började den bli omodern när den till slut byggts klart.

1800-tals fortet på Enholmen döms dessutom ut som ett fuskbygge. Gustaf Svedjemo vid Institutionen för arkeologi var med när kanonerna kom till Enholmen, som tidigare kustartillerist ifrågasatte han om anläggningen varit mer än en kuliss. – Rent spontant skulle jag säga att de här murarna inte ens skulle ha stått emot en kanonkula från Napoleonkrigen, säger Gustaf Svedjemo.

Fortets pjäser kallades för bombkanoner, namnet beror på att de avfyrade granater som exploderade när de träffade sitt mål. Namnet kom till många år innan bomb blev något som förknippades med flygplan.

I dag har många glömt att norra Gotland var en mycket hemlighetsfull plats under många år. Hemliga försvarsanläggningar och förbjudna områden fanns på flera platser. – Det här hemlighetsmakeriet väckte mitt intresse, men som utomstående kände jag att jag saknade kunskapen om de militära termerna, säger Mait Juhlin.

Intresset gjorde att hon anmälde sig till en guidekurs hos Bengt Hammarhjelm, bekant för de som gått på visningar i Tingstäde fästning. – Min bakgrund finns inom turismen i Skåne. Att utveckla de platserna på öns norra delar kände jag skulle bli knepigt, det är inte många som vet något om dem, säger Mait Juhlin.

Det finns förhoppningar om att Enholmen nu ska bli en större turistmagnet.

– Jag ser Enholmen med Slite-ögon. Blir det bättre där ute så blir det bättre för Slite, vill fler besökare åka dit ut så är det bra för oss, säger Jonas Henning, som driver Slite strandby.

För många gotlänningar är den hemlighetsfulla ön också känd so beredskapslager för sprit och cigaretter, något som lockat en och annan lycksökare genom årens lopp.

Men det är en annan historia.

Linus Ehn

ENHOLMEN

Enholmen har varit en viktig plats försvarsmakten under hundratals år. Det första fortet på ön byggdes på 1600-talet. De sista installationerna konstruerades vid 1990-talets slut. Ön är sedan 1935 statligt byggnadsminne. Den ägs av statens fastighetsverk. Under 2010-talet övervägdes försäljning från den dåvarande ägaren Fortifikationsverket, men en opinion krävde att Enholmen skulle förbli i statlig ägo. Från och med 2014 anordnas turer till ön för besökare.

Skadades allvarligt av splitter på Tofta

Gotlands Allehanda 9/11 2018

En försvarsanställd skadades allvarligt, då han träffades av splitter från ett granatgevär, under övning på Tofta skjutfält.

Vid 22-tiden på onsdagskvällen, (7/11 2018) inträffade en allvarlig olycka på Tofta skjutfält.

- De hade en mörkerövning med granatgevär när ett av befälen på plats träffades av splitter när granatgeväret avfyrades, säger Anne-Lie Sjögren, kommunikationschef vid Skaraborgs regemente P 4.

Ambulans larmades till platsen. Mannen var vid medvetande då han fördes till Visby lasarett. Enligt Hela Gotland.se hade mannen, som är i 30-årsåldern, fått splitterskador i ansiktet och på kroppen. Skadorna bedöms som allvarliga men inte livshotande.

- Jag har ingen information om hans exakta skador, men hans kompanichef har varit och pratat med honom på sjukhuset i dag (8/11 2018) där han får fortsatt vård, säger Anne-Lie Sjögren.

Den skadade mannen ingår i den 18:e stridsgruppen, som lyder under P 4 i Skövde, men är placerade på Gotland.

Händelsen är anmäld till Arbetsmiljöverket som allvarlig arbetsskada och Försvarsmakten har inlett en intern utredning om vad som orsakat olyckan.

Under gårdagen hölls en extra samling med den personal som varit med vid olyckan.

Vilda Engström

(Se även Gotlands Tidningar 1/3 2019)

FRA söker

Gotlands Tidningar 10/11 2018

Försvaret gör att det går kanonbra

Gotlands Tidningar 12/11 2018

Försvarsmaktens återetablering på Gotland har gett klirr i kassan för familjeföretaget Tofta strandpensionat. I och med närheten till Tofta skjutfält går relationen till försvaret långt tillbaka, och är dubbel.

När Mia Jacobsson blev pensionär på 80-talet köpte hon Suderbys herrgård. Företaget omfattar även Tofta strandpensionat och camping. Idag är Mia Jacobsson 95 år gammal men besöker fortfarande Suderbys nästan dagligen och planerar att fortsätta göra det ”så länge inte polisen stoppar mig”, som hon själv uttrycker det.

- Jag tror på det där att vara igång och jobba, säger hon.

Tre av hennes döttrar, Lena Påhlsson (son idag är vd), Barbro Larsson och Eva-Lisa Lantz, arbetar på företaget och har tagit över driften. När GA träffar familjen är mamma och fyra syskon samlade. De ska vika servetter (”det är väl lika bra att jobba lite”) och ha en minnesstund för deras pappa och Mias make, som har gått bort, och uppmärksamma att det var 100 år sedan han föddes.

Familjeföretaget har gått igenom både bra och tuffa tider. De senaste åren har de haft ett riktigt uppsving, med en stark tillväxt. Orsaken: Försvarsmaktens etablering i Tofta.

- Tidigare har en vanlig dag i november hade vi kanske fem lunchgäster i restaurangen, nu har vi omkring 40, berättar Lena Påhlsson.

Geabs arbete på kraftstationen i Ygne har också påverkat, och det byggs mycket i närområdet. När Gotlandsbåten var i trafik 2016 lämnade även det ett positivt avtryck på företagets ekonomi.

Tofta strandpensionat blev nyligen utsedda till gasellföretag 2018 i Dagens Industris tillväxttävling. Det ekonomiska uppsvinget har gjort att företaget har kunnat anställa fler. För bara några år sedan var de 8 året runt-anställda, idag är de 20. Under sommaren mer än tredubblas personalstyrkan.

- Vi vill kunna erbjuda så mycket tid och fasta anställningar som möjligt. Det ger oss stabilitet och gör att vi kanske kan ta det lite lugnare, säger Lena Påhlsson.

Att det går bra för Tofta strandpensionat ger ringar på vattnet åt andra företag de samarbetar med, som Havdhemstvätten.

- Förra vintern när de höll på och byggde och försvaret hyrde bäddar på Suderbys herrgård vick vi lite tillskott i kassan, berättar Eskil Jacobsson, ägare till Havdhemstvätten.

Tofta strandpensionat och Försvarsmaktens samverkan går långt tillbaka i tiden. Närheten till Tofta skjutfält har både varit en tillgång och satt käppar i hjulet genom åren. En tid efter Mia Jacobsson Suderbys ville försvaret utöka skjutfältet och var därför intresserade av att köpa herrgården. Någon försäljning var dock inte Mia Jacobsson intresserad av. Företaget har även stött på patrull när de sökt bygglov. Samtidigt har närheten till skjutfältet varit en tillgång och Lena Påhlsson tycker att de har en god relation.

- Skjutfältet är ett fantastiskt strövområde dit vi kunnat skicka våra gäster, hade det inte varit ett skjutfält hade det varit bebyggelse där och otillgängligt. Numer är det stängt men vi har alltid haft ett bra samarbete, säger hon.

Hur är det att arbeta ihop med familjen?

- Vi är nog precis som en helt vanlig familj. Men vi har en tuffare ton mot varandra än vad vi har mot de andra anställda, säger Lena Påhlsson.

Alla tre systrar känner fortfarande arbetsglädje, även om Barbro har trappat ner och Eva-Lisa nyligen opererats och för tillfället inte arbetar.

- Det som har varit viktigt för mig är just att jag har fått jobba tillsammans med familjen, säger Eva-Lisa Lantz.

- Förutom att vi gillar att jobba ihop är det härligt att efter tuffa år få uppleva år när det går bättre tillsammans. Det blir som ett kvitto på att vi tänkt rätt, säger Lena Påhlsson.

Cecilia Thomsson

Nybyggnation på Tofta skjutfält för 330 miljoner kronor

Gotlands Tidningar 13/11 2018

Det ska byggas mer nytt på Tofta skjutfält och under måndagen (12/11 2018) blev det klart

vilka som vann entreprenaden för 330 miljoner kronor. De flesta slantar kommer sannolikt

att landa på Gotland.

Det är Peab som fått uppdraget från Fortifikationsverket att bygga ett stridsfordonsgarage, en multifunktionsbyggnad och ett gym- och motionshall på skjutfältet på Tofta. Byggstart är nu i november och bygget planeras vara klart under 2020.

- Vi är ju etablerade på Gotland sedan tidigare, det är utifrån den organisationens stomme som vi ska bygga det här, säger Göran Wiking, regionchef på Peab.

Det är ännu inte säkert om företaget behöver rekrytera mer personal tack vare den vunna upphandlingen, men klart är att det mesta av bygget kommer att utföras av gotlänningar.

- Det är möjligt att det blir aktuellt med några nyanställningar, men vi kommer också jobba mycket med underentreprenörer som redan finns på Gotland, säger Göran Wiking.

Så då är det ganska mycket av de här pengarna som kommer att gynna ön?

- Ja, som jag ser det så kommer det att göra det, definitivt.

Peab är sedan tidigare vant med att arbeta på Tofta skjutfält då de byggt entrén ut mot Toftavägen.

- Vi har ju personal som är godkänd för att jobba åt försvaret, och som är vana att jobba i den miljön, för det är lite speciellt, säger Göran Wiking.                                             

David Skoog

Insändare - Soldathemmet för långt borta

Gotlands Tidningar 26/11 2018

Höjd svårighetsgrad vid mästa storövning

Gotlands Tidningar 29/11 2018

Fritt fram för byggen på skjutfältet

Gotlands Allehanda 18/12 2018

Regeringen ger klartecken för två byggnader på Tofta skjutfält. Därmed är alla överklagade bygglov för Försvarsmaktens etablering avgjordes.

I maj avslog regeringen överklagandet av bygglovet för ett garage och en förrådsbyggnad på skjutfältet. Vid senaste regeringssammanträdet avslogs ytterligare ett klagomål.

- Det var skönt att beslutet äntligen kom, annars vet jag inte vad vi hade gjort, säger Fortifikationsverkets projektledare Stephanie Rimskog.

Nästan två år har gått sedan byggnadsnämnden gav bygglov för en spolhall och en service/kontorsbyggnad på skjutfältet. Suderbyn People-Care ekonomisk förening överklagade, då man ansåg att hanteringen av vattnet inte var godtagbar och att brukbar åkermark skulle tas i anspråk. Ärendet hamnade hos regeringen.

Tidspressen är så stor att Fortifikationsverket i maj satte igång bygget av service/kontorsbyggnaden, innan regeringen avgjort ärendet.

- Vi tog den risken eftersom klagomålen bara handlade om spolhallen, säger Stephanie Rimskog.

Även när det gäller spolhallen har arbeten inletts. Tankar som ska samla upp regnvatten är redan nedgrävda.

- Hallen ska vara klar till den första juli. Det är bra att vi kan komma igång nu, säger Stephanie Rimskog.

I oktober var det byggstart för sista etappen på skjutfältet. Det gäller flera byggnader som ska vara klara till 1 januari 2021. När allt är klart har totalt 30 000 kvadratmeter varm- och kallyta och cirka 130 000 kvadratmeter hårdgjorda ytor anlagts till en kostnad av 1 150 miljoner kronor.

Per Leino

Regeringen avgör tvister om byggen

Gotlands Allehanda 19/12 2018

Byggnadsnämnden och Försvarsmakten är inte överens om hur man kan bygga kring Tofta skjutfält. Allt fler ärenden måste avgöras av regeringen.

För tillfället ligger fyra ärenden på regeringens bord efter att Försvarsmakten överklagat byggnadsnämndens beslut. Försvarsmakten anser att regionen ska ta hänsyn till de ökade bullernivåer som det nya miljötillståndet för skjutfältet kommer att medföra.

- Vi måste yttra oss över det vi vet, och många platser kommer att utsättas för mer buller, säger Anders Ferdinandsson vid Försvarsmaktens infrastrukturavdelning.

Byggnadsnämnden har dock inte tagit inte hänsyn till framtidens buller.

- Det kan vi inte göra. Plan- och bygglagen är inte framåtsyftande. Vi måste utgå från läget som det är i dag, säger nämndens ordförande Karl-Allan Nordblom (MP).

Det har lett till att Försvarsmakten överklagat beslut till länsstyrelsen. Även där bortser man från Försvarsmaktens önskemål.

- Vi måste pröva ärendena utifrån givna förutsättningar, och inte fatta beslut efter något som kanske kommer att gälla, säger länsjurist Ulrika Thorén.

Nästa instans efter länsstyrelsen är mark- och miljödomstolen. Där sker oftast en snabb handläggning, eftersom domstolen med hänvisning till att det är frågor av särskild betydelse för Försvarsmakten överlämnar målen till regeringen.

Ett av ärendena som regeringen ska besluta om gäller Västerhejde Botmunds 1:23, en fastighet på klinten ovanför Ygne fiskeläge, där Peter och Ylva Lagesson (som GA berättade om den 28 juli) vill riva den gamla stugan och bygga en ny. Litet längre från skjutfältet ligger Västerhejde Kuse 1:38, där fastighetsägaren fått bygglov för ett fritidshus, två gäststugor och ett garage. I juli överklagade Försvarsmakten.

På väg ner mot Gnisvärd, söder om skjutfältet, ligger Tofta Sallmunds 1:39. Byggnadsnämnden gav i augusti bygglov för ett fritidshus och en gäststuga. När länsstyrelsen avslog överklagandet gick Försvarsmakten vidare och ärendet ligger nu hos regeringen.

Det senaste ärendet fick regeringen förra veckan. I september gav byggnadsnämnden positivt förhandsbesked för ett fritidshus och en gäststuga på Tofta Ansarve 3:25, alldeles söder om skjutfältet. När Försvarsmakten överklagade beslutade länsstyrelsen att återförvisa ärendet till byggnadsnämnden. Nu är det fastighetsägaren som överklagat.

Hos regeringen kan ärendena bli liggande länge. Regeringen godkände förra veckan ett beslut som länsstyrelsen tog för 1,5 år sedan.

- Vi kan inte säga när ärendena kring skjutfältet kommer att avgöras. De är inte de äldsta vi har, säger Hans Mildenberger vid näringsdepartementet.

Karl-Allan Nordblom tycker det är svårt att förutse hur Försvarsmakten ställer sig till olika ärenden.

- Det är så mycket buller att inte ens de kartor Försvarsmakten lämnat in i miljöansökan räcker till, säger han och berättar att militären avstyrkt bygglov så långt söderut som Tofta Södra och senast haft synpunkter på en detaljplan för en del av södra Vibble.

Anders Ferdinandsson tycker att situationen kring skjutfältet är mycket speciell. Byggplaner har tillkommit efter beslutet att avveckla försvaret. Med återetableringen har möjligheterna att bygga ändrats. Försvarsmakten ska kontakta Region Gotland när miljötillståndet är på plats.

- Vi behöver diskutera allt från små bygglov till större planer för områdena närmast skjutfältet, säger Anders Ferdinandsson.

Miljöprövningsdelegationen har ännu inte beslutat om miljötillståndet för skjutfältet. Det beräknas bli klart före årsskiftet. Det förra tillståndet överklagades av Region Gotland 2010. Regionen drog tillbaka sitt klagomål 2016, då arbetet med ett nytt miljötillstånd inletts.

Per Leino

Byggplaner

● 2004 togs beslut att lägga ner Gotlands regemente. Avvecklingen avslutades 30 juni 2006.

● 2007 presenterade Region Gotland ett planförslag för den del av Västerhejde som ligger närmast skjutfältet. Förslaget innehöll fyra nya områden med cirka 200 nya bostäder. Då rekommenderade Försvarsmakten att nya bostäder inte byggts inom cirka 800-1000 meter från skjutfältet.

● 2016 beslutade ÖB Mikael Bydén om ständig militär närvaro på Gotland. Den 1 januari bildades Gotlands regemente.

Offensiv återkomst av nya regementet

Gotlands Tidningar 20/12 2018

Gotlands regemente växer fram på Tofta skjutfält. Expansionen väntas fortsätta under de närmaste tio åren. Byggnadskostnaderna för de första etapperna väntas passera en miljard kronor.

Försvarsmakten är i full färd att bygga upp verksamheten på Gotland och på Tofta skjutfält byggs nytt.

- Det blir en mindre variant av den verksamhet som tidigare fanns på Visborgsområdet, men mer modernt och byggt för en högre miljöklass, säger Hans Håkansson, överstelöjtnant och stabschef för P18.

Med största sannolikhet kommer delar av området att vara en byggarbetsplats i tio år till. Den första etappen av fyra byggs för närvarande och allt ska vara klart under andra kvartalet 2020.

- Nu handlar det om byggnader vi behöver för att hantera våra fordon, uppställningsplats och en ny verkstad. En byggnad med omklädningsrum och kontor ska också bli av, säger Hans Håkansson.

Slutnotan på det som nu byggs väntas landa på 1,125 miljarder kronor.

I slutet av 2019 kommer Gotlands regemente att få fullt ansvar för styrkan som döpts till 18:e stridsgruppen. Den består av ett mekaniserat kompani med heltidsanställda soldater samt stridsvagnskompani med tidvis tjänstgörande personal.

Ett mekaniserat kompani består av ett tiotal stridsfordon plus ett antal som krävs för att de ska kunna operera. Det kan handla om lastbilar för att köra packning, mat och tält, samt tankbilar med drivmedel.

- Soldaterna i det mekaniserade kompaniet är anställda som bor i sina egna bostäder runt om på Gotland och inte i förläggning här på Tofta. Många av dem är personer som återanställts, det är jättekul att få tillbaka dem, säger Hans Håkansson.

Försvarsmaktens fokus på Sverige kommer att märkas på Gotland och främst i Tofta. När den utbyggnad som hittills beslutats av riksdagen är genomförd kommer drygt 350 försvarsanställda att finnas på ön. De ansökningar om miljötillstånd som nu ligger inne hos miljöprövningsdelegationen berättar om vad som kan väntas under kommande år.

- Vi tar höjd för sådant vi kan komma att göra i framtiden. I stora drag ansöker vi om att få bedriva liknande verksamhet som under det tid skjutfältet var i full gång här, säger Hans Håkansson.

De vill kunna använda nästan alla Försvarsmaktens förmågor. Det innefattar skjutning med artilleri och granatkastare från andra platser på ön och in på Toftafältet. Det ska också gå att avfyra vapen från stridsvagnar, helikoptrar och flygplan mot Tofta. Försvarsmakten vill också utöka antalet skjutdagar till 220 per år.

I mars nästa år kommer försvarsberedningen med sitt betänkande och nästa försvarsbeslut tas 2020. Det är sannolikt att politikerna beslutar om ytterligare utökad verksamhet på Gotland. I planerna för Tofta ingår bland annat nya logementen, vilket kan behövas framöver.

- På sikt måste vi se till att få en militär grundutbildning på ön, så att vi kan rekrytera soldater och officerare.

De första värnpliktiga soldaterna som gjort grundutbildning på ön muckade i fredags, (14/12 2018) den utbildningen sköttes av Hemvärnet.

Fram till 2005 sköts det regelbundet på Tofta skjutfält. I dag finns det problem med att obehöriga tar sig in på området och utsätter sig för livsfara.

- Det beror på oförstånd och att en del chansar och tror sig veta var det är farligt att gå. De vi träffar på här inne hävdar oftast att de inte sett skyltarna, något som jag har mycket svårt att tro.

Under senare år har extra varningsskyltar satts upp och det finns i dag en vaktstyrka på området, som allt mer börjar påminna om ett klassiskt regementsområde.

Linus Ehn

NYA P18

● Omkring 350 personer kommer att arbeta på regementet när den aktuella expansionen är klar.

● Det motsvarar ungefär det antal försvarsanställda som jobbade på KA3 i Fårösund innan det lades ner.

● I framtiden kan luftvärnsförmåga, samt artilleri och granatkastare komma att tillföras P18.

Beslut om skjutövningar på Tofta

Gotlands Tidningar 22/12 2018

200 dagars skjutövningar på Tofta, men i norr och söder 125 skjutdagar. Det medger Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Stockholm. Försvarsmakten hade begärt mer.

Det är ingen vild gissning att tro att beslutet från Miljöprövningsdelegationen kommer att överklagas för beslutet som togs under torsdagen (20/12 2018) innehåller flera villkor som Försvarsmakten tidigare argumenterat hårt emot. Det gäller kanske framför allt antalet skjutdagar och kraven på Försvarsmakten när det gäller att utreda bullerfrågor.

Men det är många privatpersoner, föreningar och även myndigheter som haft invändningar kan heller inte vara nöjda på alla punkter. Flera av dessa har betecknat Försvarsmaktens utredningar och konsekvensbeskrivningar som undermåliga, men den uppfattningen delar inte delegationen.

Försvarsmakten hade i sin ansökan begärt att få använda sig av 220 skjutdagar per år. Nu år man 200. I de mest känsliga delarna, med hänsyn till omgivningen, i norra och södra delen av Tofta skjutfält, hade Försvarsmakten begärt 170 skjutdagar. Man får enligt beslutet nöja sig med 125.

Prövningen av de nya villkoren har pågått i flera år. Bakgrunden är förstås att de nuvarande villkoren för Tofta inte räcker för den återupprustning av Försvarsmakten på ön som beslutat om – och därmed ökat behov av övningar. Ett samråd hölls redan på våren 2016. Beslutet är på 140 sidor och gäller alltifrån skjutning med skarp och lös ammunition till, flyg, marin verksamhet, sprängövningar och drivmedelshantering.

En av många kontroversiella frågor har gällt så kallad indirekt eld, där Försvarsmakten vill kunna skjuta utifrån så kallade artilleriöar utanför skjutfältet. Det medges av Miljöprövningsdelegationen, men allmänheten ska informeras i god tid och vid varje enskilt skjuttillfälle måste det finnas ett samtycke från aktuell fastighetsägare. Delegationen kräver också att Försvarsmakten tar fram en handlingsplan, i samarbete med tillsynsmyndigheten som är Försvarsinspektören för miljö och hälsa, (tidigare Generalläkaren) omkringboende och fastighetsägare. Allt med syfte att minska olägenheter för människor, tamboskap och miljö.

Övningar med stridsflyg och helikopter får göras under 50 dagar, med skjutövningar 10. När sådana övningar planeras som är fem dagar eller längre ska allmänheten informeras i god tid.          

Skjut och sprängövningar får inte göras under storhelger som påsk, midsommar eller jul.

Frågan om konsekvenser av vibrationer och luftstötsvågor på byggnader skjuts upp. Försvarsmakten får två år till på sig att utreda detta.

Lasse Linusson

Gotlands regemente återupprättar julavslutning i domkyrkan och fackeltåget

Gotlands Tidningar 24/12 2018

13 december återupprättades julavslutning och fackeltåg av Gotlands regemente. Det är tolv år sedan det sist genomfördes i P 18:s regi, under de mellanliggande åren har de militära kamratföreningarna, P 18 - A 7 – Lv 2 – KA 3, upprätthållit traditionen med julbön i domkyrkan. Vid årets julavslutning i Visby domkyrka deltog medarbetare vid Visby garnison, Gotlands regementes kamratföreningar P 18, A 7, Lv 2 och KA 3, Fredsbaskrarna, Flottans Män och andra besökare. Per Mellqvist, garnisonspräst, höll en betraktelse och psalmerna ”bered en väg för Herran..” och ”nu tändas tusen juleljus..” sjöngs. Regementschefen P 18 gav sin julhälsning till alla och hälsade speciellt välkommen till den nykomna personalen från Försvarsmaktens logistik (FMLOG) som blir en del av regementets logistikenhet. Gotlandsmusiken fanns på plats och avslutade med regementets marsch, In Treue Fest, under utmarschen md fanan. Utanför tändes facklor och 18 Stridsgruppen genomförde fackeltåg genom innerstaden.

Göran Hellström

Dubbelt så många dagar med skjutningar

Gotlands Allehanda 29/12 2018

Verksamheten på Tofta skjutfält är av största allmänna intresse för Sverige. Därför tillåts Försvarsmakten vidta ovanliga åtgärder, men får nej på ansökan om att utöka skjutfältet.

Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Stockholm har beviljat Försvarsmakten nytt miljötillstånd för Tofta skjutfält. Gotlands strategiska läge och regeringens beslut om att etablera en stridsgrupp på ön är argument som motiverar en rad av besluten.

- Regeringsbeslutet har stor betydelse för hur verksamheten ska bedömas utifrån artskyddet. Om prövningen gällt en industri hade andra förutsättningar gällt, säger Lena Johansson som varit ordförande för miljöprövningen.

Tillståndet är inte tidsbegränsat och gäller med omedelbar verkan för större delen av verksamheten, trots att flera fastighetsägare kring skjutfältet motsatt sig att tillståndet ska gälla även om det överklagas.

Bland de som motsatt sig ett verkställighetsförordnande finns förre ordföranden för byggnadsnämnden, Karl-Allan Nordblom (MP), som i egenskap av fastighetsägare i Västerhejde avstyrkte att miljötillstånd beviljats.

Att såga ner och flytta en boplats för kungsörn är en mycket ovanlig åtgärd som Försvarsmakten får tillstånd till. Under åren som södra delen av skjutfältet inte utnyttjats har ett kungsörnspar etablerat sig, och det på en plats som enligt Försvarsmakten allvarligt hotar att begränsa övningarna och därmed hela öns försvarsförmåga.

Försvarsmakten motsatte sig en förbudszon kring boplatsen, så som gäller för vindkraften. Nu får boet sågas ner. Nya bon på alternativa platser har redan byggts.

- Vi har inte tagit ställning till om det krävs dispens från artskyddsförordningen för att a ner boplatsen. Det är en fråga för länsstyrelsen på Gotland, säger Lena Johansson.

Ordföranden i Gotlands ornitologiska förening, Måns Hjernquist, är förvånad.

- Jag har aldrig tidigare hört talas om att någon tillåtits att ta ner en boplats för kungsörn, säger han och kallar beslutet om kungsörnarnas boplats för en form av landskapsdesign.

Måns Hjernquist är orolig för att åtgärden att flytta boplatser kan åberopas av andra, till exempel vindkraftsföretag.

- Blir det här en ny trend för hur artskyddsförordningen ska tolkas och det utvecklas en ny praxis är det inte bra, säger han.

Jämfört med tillståndet 2010 är antalet skjutdygn nära fördubblat, och antalet skott med finkalibriga vapen tredubblas. Försvarsmakten  hade önskat 220 dygn, men får tillstånd för 200. Man åläggs även att ha ett sommaruppehåll med skjutningarna, vilket motiveras med hänsyn till öns turistnäring. Försvarsmakten får dessutom inte skjuta under flera helgdagar. Det finns dock en möjlighet att begära undantag för särskilda tillfällen, både under helger och under sommaren.

- Vi tänker oss i första hand vid internationella övningar, säger Lena Johansson.

Fortifikationsverket har de senaste två åren köpt fastigheter för nära fem miljoner kronor kring skjutfältet. Försvarsmakten ansökte om att få öva på dem. Miljöprövningsdelegationen säger dock nej till skjut- och övningsverksamhet på fastigheterna Martille 1:24, Lilla Home 1:2, Källgårds 1:17 och 1:32 i Stenkumla, Suderbys 1:31 i Västerhejde, samt Dyple 1:33 i Tofta, men godtar att skjutfältet utökas md Tofta Rangvalds 1:37.

För skjutningen med indirekt eld gäller tillståndet först när det vunnit laga kraft, det vill säga när eventuella överklaganden avgjorts. Detta motiveras av att det gäller ny verksamhet från sex platser som inte tidigare miljöprövats och ingått i befintlig verksamhet.

Flera boende i Akebäck vill inte ha en avfyringsplats, eftersom det i socknen finns ett flertal lantbruk med djurhållning. Ett tillstånd kan medföra allvarliga risker både för människor och för djur. Om skjutning tillåts vill de att avfyringsplatsen förses med bullervallar.

Hur Försvarsmakten ställer sig till miljötillståndet får GA inget besked om.
- Vi håller på att analysera beslutet och kommer att lämna vårt ställningstagande den 24 januari, säger presschefen Philip Simon.

Den 24 januari är sista dagen för den som vill överklaga miljöprövningsdelegationens beslut. Om Försvarsmakten har några sådana planer vill Philip Simon inte kommentera.

Per Leino