Gamla lägerplatsen på Wisborgs slätt

Wisborgs slätt har under lång tid använts som övningsplats för det militära. I ett arrendekontrakt från 1875 fick Kronan rätten att utnyttja Kungsladugårdens ägor för målskjutning och exercis. Det var i huvudsak det området som i dag gränsar till Oscarsstenen samt den intilliggande dungen.

År 1885 antogs en ny härordning där det bestämdes att alla gotlänningar skulle genomgå gemensamma vapenövningar på Wisborgs slätt. Där skulle ett permanent läger upprättas från och med 1887.

Några byggnader fanns inte med undantag för en mindre krutbod i den norra delen av den så kallade lägerskogen. Boden hade uppförts i början av 1840-talet. Ammunitionen i dessa bodar var beräknad efter 30 skarpa patroner och en flinta per man. Det skulle även finnas en del extra ammunition som vart tredje år skulle från Visby omsättas. För vården och tillsynen av denna ammunition sköttes av en tillförordnad tillsyningsman, en för varje bod. Han skulle för detta arbete erhålla ett visst årligt arvode. Boden var placerad i norra delen av Lägerskogen. Den flyttades ca 1920 till en plats öster om Hangaren, finns numera vid regementets museum i Tingstäde. Krutboden tillhörde Visby kompani.

I början av maj månad 1886 besökte generalintendenten överste Palmstjerna Gotland för att besikta de föreslagna exercis- och barackplatserna vid Visborgs kungsladugård och i Tingstäde. Palmstjerna ansåg sig nöjd med ladugårdsfältet söder om Visby och där borde det anläggas erforderliga barackbyggnader. Den 4 juni 1887 återkom Palmstjerna för att utse platserna för de blivande barackerna. Det bestämdes att de skulle uppföras öster om övningslägret på en upphöjd platå.

Fram till dess att manskapsbarackerna var byggda låg beväringarna i tältlägret på slätten intill lägerskogen. Så väl officerarna som manskapet var inkvarterade i tält. Under beväringsmötet 1887 fanns över hundra tält uppsatta.

Vägen till lägret gick från Kungsladugården öster ut mot Donnershage.

På vänster hand hitom Donnershage, låg en liten röd envåningsbyggnad med vita knutar med en brunn, på ungefär samma plats där förvaltarbostaden (Pippihuset) senare uppfördes. Längre österut utefter vägen kom man till lägervakten och arresttälten.

Utspisningen skedde på den lilla öppna planen omedelbart öster om vaktmästarebostaden. Maten tilllreddes i kokgravar. Först senare fick man ett fältkök och kunde då överge systemet med kokgravar. Man åt vid långa bord ute i det fria. Marken var sank och odränerad vilket senare avhjälptes med att man grävde djupa diken.

Dricksvattnet hämtades i en brunn som fanns i den västra delen av Donners hage. Där fanns en gammal handpump med ett stort svänghjul av trä.

"Brunnen på lägerplatsen har lemnat åtskilligt att önska beträffande vattnets smak. Ingeniör Sondén, helsovårdsnämdens i Stockholm kemist, har derför på uppdrag af arméförvaltningen hitkommit för att undersöka förhållandena". (Källa: 220)

I juni 1887 besökte prins Carl Gotland och blev då bl a inbjuden av regementes officerare att inta "supé i officerstältet å Ladugårdsgärdet."  

År 1888 började man uppföra byggnader på Visborgsslätt. Två större manskapsbaracker, den s k norra baracken och den södra baracken. Underofficerarna använde två små rum i vardera baracken. I rummet hade en fanjunkare och tre sergeanter sitt logi. Dagtid användes rummen till kompaniexpeditioner.

I den norra baracken var den Norra bataljonen förlagd, som bestod av Visby, Roma, Tingstäde och Lärbro kompanier. I den södra baracken låg södra bataljonen, som utgjordes av Klinte, Garda, Hemse och Havdhems kompanier. Kompaniernas styrka var 60-70 man.

Två kompanier innrymdes på nedre och två på övre våningen. Man låg i alnsbred träbrits i rader bredvid varandra och över varandra med halmmadrass, en kudde och en varm filt.

Maten intogs i den så kallade mathallen, ett slags sommarhus, med tak på stolpar, men som saknade både väggar och golv. Bord och bänkar voro ställda direkt på marken och i blåsväder yrde sanden upp i maten.

Personalen som tillredde maten bestod av ett par korpraler med några beväringar som handräckning. Detta skedde i ett kokhus öster om mathallen.

Samtidigt uppfördes även ett  tvätthus och ett torkhus. Ett vattentorn byggde mellan de båda stora barackerna. Efterhand tillkom fler byggnader såsom officersbyggnad och underofficersbyggnad.

(21/5 1887) "Beväringen inryckte i går å vårt Ladugårdsgärde, som man oriktigt vill kalla Visborgs slätt, enär platsen är icke belägen vid Visborgs som slottet i staden benämdes, utan, vid Visborg kungsladugård halfannan fjärdingsväg söder om staden. Så väl officerarne som manskapet kommer att der ligga i läger, hvartill mer än hundra tält blifvit använda i stället för baracker, som icke medhunnits att uppföra." (Källa: 1353)

(1/6 1891) "På lägerplatsen å Visborgs slätt har framför officerspaviljongen i dagarne rests en ny, stor och ståtlig flaggstång, hvarifrån den svajande blågula flaggan synes vida omkring.

Sjelfva resningen försiggick under högtidliga ceremonier. Regementets marsch ”Lefve Öfversten!”, komponerad af direktör Ringvall, spelades af musiken och jublande hurrarop höjdes af officerare och trupp. När sommarens grönska i dessa dagar står som fagrast, erbjuder lägerplatsen den mest anslående anblick man kan tänka sig, och det är icke att förundra sig öfver att Gotlands infanteriregemente är stolt öfver densamma såsom en af de allra vackraste lägerplatser i Sverige. Dit kan regementet inbjuda sin konung, utan att behöfva blygas. Ty den störste dekoratör i verlden – naturen – har der gjort mera än som behöfs för att låta platsen framstå sådan, att man gerna minnes den samma." (Källa: 1394)

Manskapstälten 1902

Kompanibivack på Visborgsslätt 1890-talet. 4-delarstält.

Tältlägret med torkhuset till vänster 1890-talet.

Vid kokgropen

Vaktstyrkan

Vakthuset med sina två tält. Till höger Velocipedstallet

Läs mer om byggnaderna på Visborgsslätt

Kompaniet: 2 Kaptener, 3 Subalternofficerare, 1 Fanjunkare, 2 Sergeanter, 1 Furir, 4 Spel och trumslagare, 4 Korpraler (vice), 4 Meniga tjänstgörande som korpraler, 6 Volontärer, 55 Beväringar

"Vid min tid samlades de inryckande beväringskontigenterna å vissa platser under en befälhavare, vanligen en korpral eller underofficer, som skulle föra dem till förläggningsplatsen vid Visborgs slätt. Från Endre, Hejdeby och angränsande socknar, samlades vi vid Tibles i Hejdeby. När uppropet hade gjorts, marscherade vi till Visby, där vi skulle få ut nödig utrustning såsom gevär mm vid Tygförrådet vid Mellangatan 19. När detta var undanstökat, marscherade vi ut till Visborgs slätt, där sängutrustning och andra persedlar, samt uniformen, utdelades. Det var ganska kallt ännu och skogen låg full av snö, fast det var första dagarna i Maj. Det var vårt första arbete med att stoppa halm i vår madrass och huvud- kudde och plassera dem i våra utsedda britsar inom de nya barackerna med en under- och överbrits. Till sängutrustningen hörde en filt, det var allt, och vi frös ohyggligt, ty barackerna låg nere i skogen där solen knappast syntes och överallt låg ännu snö kvar i drivor." (Karl Johan Fardelin)

Gamla Tältlägret 2012

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Kjell Olsson / Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper