Det äldre militära rättsväsendet |
||||
|
||||
Vid de militära förbanden har, alltsedan dessa fått en fastare organisation under 1500‑ och 1600‑talen, förbandschefen utdömt straff för olika förseelser. Krigsartiklarna från 1621 är den första egentliga militära lagboken. Vid behov sammanträdde regementets (motsv.) krigsrätt, vars beslut protokollfördes i en dombok, även kallad krigsrättsprotokoll. Vid flottan fanns särskilda stationskrigsrätter. Krigsrätterna vid förband upplöstes den 30 juni 1948. Även för tiden därefter har förbanden haft möjlighet att utdöma straff för vissa ärenden i disciplin‑ och ersättningsmål. Genom 1914 års lag om
krigsdomstolar och rättegångar infördes särskilda krigsdomare som
ordförande i regementskrigsrätten/stationskrigsrätten. Ibland var
dessa
Krigsfiskaler var alltsedan 1600‑talet åklagare i Krigshovrätten och motsvarande domstolar, men från 1914 överfördes titeln till att gälla allmän åklagare vid krigsdomstolar. Ämbetet upphörde 30/6 1948. Från de lägre krigsrätterna kunde mål överklagas till högre instans. I 1621 års krigsartiklar omtalas en "Överste krigsrätt i fält", som krigsmaktens högsta domstol. En krigsrätt inrättades i Stockholm, vilken från 1636 blev en del av den högsta lantmilitära myndigheten, Krigskollegium. I mars 1683 inrättades en generalkrigsrätt. Denna upphörde 1774 och därmed blev Krigskollegium åter högsta rättsinstans för armén. I flottan hade särskilda amiralitetsöverrätter inrättats i Stockholm och Karlskrona år 1717, medan arméns flottas överrätt tillkom c:a 1760. Den 16 maj 1791 inrättades dock en för hela krigsmakten gemensam krigshovrätt. Under 1790‑talet växlade organisationen med en kortvarig generalkrigsrätt i Stockholm och en amiralitetshovrätt i Karlskrona. Från 1797 fungerade dock Krigshovrätten som krigsmaktens domstol i andra instans, i krigstid kompletterad med särskilda generalkrigsrätter. Fr.o.m. 1916 upphörde Krigshovrättens självständiga ställning och den blev en del av Svea hovrätt, innan Krigshovrätten helt avskaffades den 30/6 1949. De militära överdomstolarna skulle pröva och fastställa domar som avkunnats i underdomstolar, exempelvis dödsdomar.
I garnisoner har det förekommit särskilda garnisonskrigsrätter.
Likaså har under 1900-talet Särskilda krigsrätter under perioder
förekommit vid Kustflottan samt i Boden, Göteborg, Härnösand,
Karlskrona, Kiruna, Landskrona och Norrköping. Ibland används ordet "krigstukt" som synonym för militär rättsskipning. Den filosofi som är inbyggd i ordet krigstukt antyder att gränsen mellan rättsskipning och åtgärder för att upprätthålla disciplinen inte alltid var skarp. Det kanske viktigaste redskapet i krigstukten var inte krigsrätterna utan de så kallade extrajudiciella bestraffningarna." Detta straffinstitut hade karaktär av polisdomstol i enklare ärenden, som slagsmål, fylleri, olovligt undanhållande och ringare tjänstefel. I allmänhet fattades besluten av tjänstgörande förbandschef eller hans ställföreträdare. Den officer som avgjorde extrajudiciella saker kunde även besluta att ärendet skulle prövas av krigsrätt. En hel del bestraffningar utdelades också direkt av en "militär förman" utan att någon formaliserad rättslig prövning skedde. Straffen, som kunde variera från åthutningar, permissionsförbud till hugg och slag. Grunden var subordinationsprincipen, det vill säga varje militär förmans rätt att nästan oinskränkt utdela order, förmana och korrigera sina underställda. Mycket tyder på att rättssäkerheten inte var särskilt stor, speciellt för de som befann sig långt ner i den militära hierarkin. Särskilda militära polisfunktioner har funnits, främst timmermannen som före år 1815 även fungerade som bödel och ordningens upprätthållare inom förbandet. Den 1 januari 1873 bildades flottans poliskår i Karlskrona och från omkring år 1900 fanns en varvspolis vid Stockholms örlogsvarv.
Några äldre benämningar
Krigsdomstol
En särskild brottmålsdomstol, som har att tillämpa krigslagarna och uppta brottmål som röra krigstukten och som inte hör under den disciplinära straffmyndigheten. Lägsta domstol vid krigsmakten utgöres av krigsrätt, andra domstol eller överdomstol är krigshovrätten eller i vissa fall överkrigsrätt. Över dessa står Högsta domstolen. Härtill kommer ståndrätt, som i vissa fall förordnas. Bestämmande grund för sammansättning är grundsatsen att den åtalade skall dömas av sina likar. Därför är det stora övervägande antalet av ledamöter i krigsdomstol militärer, och att 2 militärpersoner av högre grad bör, med domarejäf och ansvar, i fredstid övervara och rösta över mål, som från krigsdomstolarna dras under högsta domstolens prövning. Förutom krigsdomstol har även
vederbörande chefer eller befälhavare bestraffningsrätt över
underlydande. Det åligger dock krigsdomstol att övervaka det sätt varpå
denna extraordinära bestraffningsrätt handhas. Överkrigsrätt förordnas av konungen. Den utgöres av en generalsperson eller flaggman som ordförande, två 2 överauditörer samt 2 officerare av regementsofficers grad. Ordföranden och överauditörer förordnas av konungen, övriga ledamöter utses av högste befälhavaren. Allmän åklagare är en av konungen förordnad överkrigsfiskal.
Krigsdomare En vid krigsmakten anställd lagfaren ämbetsman med huvudsakligt åliggande att vara ordförande i krigsrätt och bestämma tid och plats för krigsrätts sammanträde. Krigsdomare (vice krigsdomare) förordnas av konungen för viss tid.
Krigsfiskal Överkrigsfiskal Överkrigsfiskal, enligt lag
om krigsdomstolar och rättegången därstädes av en vid Krigshovrätten
anställd eller till tjänstgöring vid Överkrigsrätt förordnad ämbetsman
med åliggande att vara allmän åklagare vid den krigsöverdomstol, där han
är anställd, ävensom att utöva tillsyn över åklagare i tjänstens
handhavande vid
Profossen Var i äldre tider en anställd
tjänsteman vid krigsmakten som skulle vaka över ordningen inom läger och
kvarter, beivra militära förbrytelser och ha uppsikt över
och kompaniprofosser. I en senare tid förlorade tjänsten mycket i vikt och betydenhet, och profossen blev ett slags rättsbetjänt, som hade sig ålagdt att verkställa kroppsliga bestraffningar samt ha tillsyn över dem som satt i arrest. Profossens åligganden i sistnämnda avseende ha numera övergått på väbeln, vars befattning för övrigt till följd av en därmed förenad polis- och åklagarmyndighet närmar sig profossens i äldre tider. Även stads- och häradsprofosser omtalas i författningar från 1600- och 1700-talen som verkställare av kroppsstraff, som ådömts av allmän domstol.
Auditör I Sverige biträder auditörer de militära chefer som har rätt att ta beslut i disciplinära ärenden samt ersättningsärenden. En auditör får förordnas för högst sex år i taget och skall vara lagfaren, vilket innebär att ha avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen. Försvarsmakten avgör hur många auditörer som skall finnas inom myndigheten och förordnar dessa. Inför beslut om vissa disciplinpåföljder och åtalsanmälan skall förbandschefen inhämta yttrande från en auditör. Auditören anses medansvarig i beslut som denne tillstyrker. Därutöver har auditören tillsynsuppgifter samt rådgivande funktioner inom den militära rättsvården. Förr var auditör en ledamot av en krigsrätt som oftast hade till uppgift att sammankalla parter och föra protokoll. Med tiden tillkom krav på juristexamen. Auditör vid krigshovrätten kallades generalauditör och kunde även ha rollen som åklagare.
Generalauditör Generalauditör har hand om att i högsta instans föredraga juridiskmilitära mål. Generalauditören erhöll 1683 sin första instruktion och upptogs i Karl XII:s kansliordning såsom ledamot av Justitierevisionen. I nyare tider har ämbetet förvaltats av en revisionssekreterare, som i egenskap av generalauditör inför Högsta domstolen föredrager de mål, vilka kom från Krigshovrätten. I fält brukar den överauditör, som då har plats i Generalkrigsrätten, kallas generalauditör.
Väbel Väbeln en i Sverige redan på
1500-talet förekommande benämning på den underofficer, som hade närmaste
tillsynen över ordning och snygghet inom fänikan. När på Numera förordnas en
underofficer att utöva befattningen. Regementsväbelns eller, såsom han
även benämnes, väbelns åligganden är numera att ha polisuppsikten inom
regementets etablissemang samt att vaka över, att föreskrifter rörande
ordning och snygghet efterlevas och att innehavare av bl a
marketenterier rättar sig efter |
||||
|
_________________________________________________________________________________________ |
Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig. Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper |
Till huvudsidan Kontakta sidansvarig |