Militär själavård - Fältprästen |
||||||
![]() |
![]() |
|||||
|
||||||
|
||||||
De svenska fältprästernas historia går tillbaka till 1621, då fältkonsistoriet inrättades. Medlemmar var samtliga regementspräster och ryttarpräster. Dessa kategorier tillsammans kallades fältpräster. Den militära själavården fick en modern form 1962. Den militära själavården skulle ledas av en fältprost som skulle ingå i dåvarande Försvarstaben. En stabspastor skulle finnas vid varje militärbefälhavarestab, och varje försvarsgren, alltså armén, marinen och flygvapnet, skulle ha en egen militärpastor. De skulle rekryteras från de ordinarie församlingarna. Fram till år 2000 hade Svenska kyrkan som statskyrka en särställning. Fältpräster ingick i försvarets krigsförband på fördelningsnivå och där i Sektion III. I organisationen skulle det ingå en ordinarie fältpräst och en ställföreträdande fältpräst. En skulle vara präst i Svenska kyrkan och den andre en pastor från något frikyrkosamfund. Från 1970 talet hade Försvarsmakten försett de regionala staberna med arvoderade pastorer. Dessa hade som främsta uppgift att biträda staberna med den själavårdande personalen inom krigsorganisationen. I början av 1990-talet ansåg både Svenska kyrkan och Förvarsmakten att det fordrades en tydlig ledning av den militära själavården i fred, kris och krig. Fältprosttjänsten hade sedan 1940 varit en arvoderad tjänst främst inriktad för krigsorganisationens ledning av själavården. Svenska kyrkan samt andra trossamfund beslöts gemensamt den 26 april 1996 att det skulle inrättas en fältprosttjänst och tre regionala pastorer vid Milostaberna, samtliga på heltid. Dessa fyra nya tjänster konstituerades som Ledningsgrupp ”Militär Själavård” den 13 nov 1997. Stabspastorstjänsten har Försvarsmakten själva svarat för sedan den inrättades 1962. Den12 december 1997 vid Uppsala kyrkokansli, skedde överlämnandeav ansvar från stiften till denna nya ledningsgrupp. Numera leds den militära själavården centralt av fältprosten. Fältprosten lyder direkt under Försvarsmaktens personaldirektör. I Högkvarterets personalstab ingår en stabspastor, som ansvarar för själavården för Högkvarterets personal och för personalen vid Försvarsmaktens logistik. Vid varje militärdistrikt finns en militärpastor som leder den regionala verksamheten. Under dessa finns fältpastorer, värnpliktiga präster och pastorer krigsplacerade som själavårdspersonal. Dessutom finns en eller flera bataljonspastorer med utlandsuppdrag. Åligganden för denna personal är att hålla fältgudstjänster, vid behov medverka vid enskilda samtal med den militära personalen, på begäran utföra de vanliga kyrkliga tjänsterna som vigsel och dop mm. En särskild uppgift är att stödja verksamheten vid soldathemmen. |
||||||
|
||||||
|
||||||
Själavården under beredskapen 1939 - 1945 på Gotland |
||||||
Som ledare för själavården inom militärområdet fungerade den vid militärbefälsstaben tjänstgörande stabspastor. Denne t o m sommaren 1944 var ständigt tjänstgörande och därefter till beredskapens upphörande deltidstjänstgörande, förättade gudstjänster samt anordnade "soldataftnar" i regel en gång i veckan vid samtliga beredskapsförband. Dessa andaktsstunder torde i regel ha mötts med uppskattning av förbanden. Inte minst var detta fallet vid krigssjukhuset i Lärbro där vanligen två gudstjänster i veckan hölls och där stabspastorn, liksom vid övriga förband, i många fall fick fullgöra en "biktfaders" åligganden. Förutom stabspastorn, som representerade statskyrkan, var tidvis predikanter ur frireligiösa samfund i tjänstgöring vid staben. Sammarbetet mellan statskyrkopräster och frikyrkliga representanter var synnerligen gott. (Källa: gotlandsforsvarshistoria.se / 4) |
||||||
Bön av H. H. Biskopen i Visby, Dr Ysander, avsedd att brukas vid fältgudstjänst d. 19 maj 1940
Herre, Allsmäktige Gud, Dig anropa vi, handla icke med oss efter våra synder. Väck vårt folk till bot och bättring. Låt den otrygghetens tid, i vilken vi nu leva, bliva oss till andlig och evig gagn. Lär oss inse hur bundna vi varit vid jordens ting och hur vår enda lycka är att på allvar leva under Ditt regemente. Vi bedja och åkalla Dig för vårt eget land och för den bygd, Du givit oss till hem. Hägna vårt Sverige och beskärma alla hemmen i vårt land. Bevara våra kära. Håll krigets förbannelse borta från vår bygd och våra kuster. I Ditt hägn anbefalla vi våra bröder på haven. Vi förtro i Din mäktiga hand alla dem, som kallas till fäderneslandets försvar. Vi bedja Dig för våra broderfolk i Norden. Kärleksrike Fader, förbarma Dig över alla krigets offer. Se i barmhärtighet till alla flyktande och fångar, alla sårade, hungrande och hemlösa. Du, som ensam kan förvandla hat till kärlek, förtag träldom, räddhåga och avund och bered rum för rättfärdighet och fred. Fridens Gud, giv frid, så att Du kan ge fred. Herre, hör vår bön. Amen (Källa: 1154) |
||||||
![]() |
![]() |
|||||
![]() |
![]() |
|||||
![]() |
![]() |
|||||
Fältgudstjänst i Nordergravar |
Minnesgudstjänst för personalen vid Gotlands marindistrikt med anledning av jagarkatastrofen på Hårsfjärden 1941. |
|||||
Hans Åkerhielm var nog en av Sveriges, på senare tid, den mest välkända fältprästen.
Hans Åkerhielm var friherre, kontraktsprost,
fältprost och överhovpredikant. För
flertalet församlingsbor och även andra var
han dock livet ut intet annat än Pastor
Åkerhielm och för otaliga konfirmander och
Karlbergskadetter var och förblev han
Farbror Hans.
Mest känd blev nog Hans Åkerhielm som
fältpräst vid Svenska Frivilligkåren i
Finland under såväl Vinterkriget som del av
Fortsättningskriget. Hans betydelse under
denna tid för soldater i fält – meniga och
befäl, oskadda och sårade – och för stupades
anhöriga kan knappast överskattas. Han
befann sig tidvis långt fram i stridslinjen
och delade truppens villkor – dock
obeväpnad.
Arne Stade nämner
honom som ”vår högt uppburne själasörjare”. |
||||||
![]() |
_________________________________________________________________________________________ |
Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig. Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper |
Till huvudsidan Kontakta sidansvarig |