Föregående sida

LOMOS (Luft- Och MarkObservationsSystem)

30/6 1994 utgick det gamla optiska luftbevakningssystemet (OPUS) ur krigsorganisationen. En ändrad hotbild, telenätets modernisering samt brist på reservmateriel innebar att systemet inte längre var taktiskt eller ekonomiskt försvarbart.

I dess ställe infördes ett nytt optiskt luftbevakningssystem, LOMOS (Luft- Och MarkObservationsSystem), efter beslut av regeringen i april 1994. LOMOS, som bygger på kommersiell materiel, har bättre funktionalitet och större flexibilitet än tidigare system. Som leverantör av DBU-systemet valdes Telub Teknik AB, numera Enator Telub AB. De första leveranserna av LOMOS skedde i juni 1994. (Källa / Läs mer: Försvarets Historiska Telesamlingar
 
 

Första storövningen med nytt digitalt observationssystem

 

 

Den första storövningen med försvarets luft- och markobservationssystem, Lomos, genomfördes i helgen. Totalt deltog 450 personer på Gotland samt Östergötland, Södermanland och nordöstra Småland.

Det nya digitala systemet gör det möjligt att från knapptelefoner ringa in kodade meddelanden direkt till en persondator i en observationslokal.

På Gotland fanns 85 personer från fyra frivilligorganisationer på 13 olika observationsplatser. En av dessa platser fanns vid F 16 G. Där var det också förevisning och information för bland andra chefen för MKG, generalmajor Göran De Geer, försvarsdirektören Gun Zachrisson och Christer Stoltz från räddningstjänstens beredskapsenhet. På vakt vid observationstornet på F 16 G stod i helgen Mattias Wahlgren.

 

Christer Stoltz från räddningstjänstens beredskapsenhet fick låna telefonen av observatören Göran Fridlund för att lyssna på kvittensen efter rapporteringen till observationscentralen i Östergötland. Intresserad åskådare är försvarsdirektör Gun Zachrisson.

 

Storövning i helgen med nytt övervakningssystem

Gotland deltog i helgen i den första storövningen med försvarets nya luft- och markobservationssystem, Lomos. Totalt deltog cirka 450 personer i övningen som genomfördes på Gotland, i Östergötland, Södermanland och nordöstra Småland. På Gotland fanns 85 deltagare fördelade på 13 observationsplatser. Dessutom deltog ett 20-tal som skötte om transporter och mat.

Det nya digitala övervakningssystemet ersatte tidigare system för tre år sedan. Det nya är att man från observationsplatser kan ringa in rapporter som lagras i datorer.

Med hjälp av observationsplatser, vanlig teleteknik och observationscentraler med PC-miljö, kan systemet snabbt och effektivt rapportera om allt som sker, framför allt i Sveriges luftrum, men också till sjöss och på marken.

Lomos bygger alltså på avancerad datateknik i vanliga persondatorer och rapportering från vanliga telefoner. Olika typer av observationer, i luften, till sjöss och på land, har varsin kod, som via knapptelefon överförs till datorer i en observationscentral.

Men på Gotland har man igen sådan central. Den är placerad i Östergötland och där finns också kompanichefen i övningen. Det här ifrågasattes vid helgens övning av bland andra chefen för Gotlands militärkommando, generalmajor Göran De Geer.

Generalen och andra som har med Gotlands försvar och beredskap fick i helgen information om övervakningssystemet ute på F 16 G, där en av observationsplatserna i övningen fanns. Bland dem som informerades fanns också försvarsdirektör Gun Zachrisson och Christer Stoltz från räddningstjänstens beredskapsenhet.

 

Generalmajor Göran De Geer passade på att få lite motion genom att klättra upp i observationstornet på F16 G och titta på den utrustning som används i Lomos, det senaste inom luft- och markobservation.

 

Lomos bygger på frivilliginsatser från fyra av försvarets frivilligorganisationer, FRO, frivilliga radioorganisationen, FVRF, flygvapenföreningarnas riksförbund, SKBR, kvinnliga bilkårers riksförbund och SLK, Sveriges lottakårer.

De här organisationerna har bemanningsansvaret. Det innefattar rekrytering av drygt 5 500 frivilliga. Fram till år 2001 har man på sig att ordna bemanning och utbildning. Sedan ska den frivilliga personalen ingå i en stridsbataljon. I helgen var det dock fredsförhållanden som gällde. Det man skulle spana efter var om flyktingbåtar var på väg österifrån. På Gotland hade 13 observationsplatser upprättats. På varje plats fanns det sex personer som fick sköta övervakningen i tvåskift. För att klara teleförbindelserna hade man bland annat lånat teleabonnemang från civila företag, t. ex. Lantmännen i Klintehamn.

Text: Kjell Guy

Foto: Mats Hemlin

(Källa: 1108)
 
 
 

Lomos-övning på Gotland
(Flygvapen Nytt 2/2001)

Dagen efter det ödesdigra beskedet om att F 16 i Uppsala ska läggas ner lättade en Hercules från Uppsala. Ombord fanns frivilligpersonal från Lomos-kompanierna 1621 och 1622 på väg till Gotland för att öva rörliga luftbevakningsförband. Övningsledningen med major Jan Berg och Kenneth Mörk från F 16 Frivilligsektion samt övningens kompanichef Mats Hanqvist i spetsen hade planerat och förberett övningen Gandalf 01 under mer än ett års tid. Utfallet blev en verklighetsbild av hur det kan vara i ett skarpt läge. Lomos fungerar bra som system men organisationen bör övas mer för att fä bättre effektivitet. Gotland hade valts ut som övningsplats för Gandalf 01 bland annat för att få möjlighet att testa en längre förflyttning av kompanier och till en realistiskt strategisk plats mitt i Östersjön. Väl ute på ön grupperade bevakningsgrupperna på platser som bedömdes effektivast i förhållande till rådande uppgifter. Tio grupperingsplatser bemannades på norra Gotland.
Samtidigt som övningen pågick en kurs för Flygvapenungdom, som dänned fick möjlighet att studera Lomos-verksamheten på när håll. Deras utbildning syftar till att de så småning om ska kunna bemanna funktioner inom Lomos.

 
Scenariot
Under de fyra dagar som övningen varade fick grupperna ta hand om en strid ström av flyktingar från Baltikum. Flyktinghanteringen fungerade bra men komplicerades av att flyktingarna var i mycket dåligt skick och i vissa fall bar på smittsamma sjukdomar som TBC. Svenskt territorium blev vid flera tillfällen kränkt och sabotage av civila och militära anläggningar förekom så väl på ön som i södra Sverige och i Östergötland. Under Gandalf Ol övades för första gången en info- och presstjänst inom kompaniet. Gruppen bemannades med fyra kommunikatörer i syfte att stärka gemenskapen i kompaniet och därigenom stridsmoralen samt att förse media med snabb och korrekt information om läget. Pressbearbetningen gav även som resultat att de båda dagstidningarna på Gotland publicerade artiklar och reportage från övningen. Genom en övning som Gandalf Ol visar de frivilliga i flygvapnet tydligt vilken värdefull resurs de är i en ständigt krympande försvarsmakt. De behövs kanske mer än någonsin för att bidra till ökad kunskap om försvarets uppgifter, bland annat i alla de krissituationer som kan uppstå i både vårt och närliggande samhällen. Storövningar skapar uppmärksamhet och även av den anledningen anses det vara väl investerade pengar. ELLlNOR BOLLMAN

 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Kjell Olsson / Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper
                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig