Artilleriuniformer

Föregående sida

Artilleriuniformer

Kollett m/1872 för löjtnant

Livlängd 640 mm. Ärmlängd 640 mm. Färg mörkblå. Sydd i mörkblå kamgarndiagonal med artilleriets knappar i guld. Enkelknäppt med ståkrage med gradbeteckning för löjtnant reserv i silver. På axlarna svart axelträns i svart redgarn för kompaniofficer. Bröstfickor med fasonerade lock. Innerficka i det svarta fodret. Ärmarna har spetsiga, fasta uppslag.

Attila m/1873 för löjtnant

Gotländsk artilleriofficer och

menig 1850-talet

Sergeanten Ivar Pettersson vid Gotlands artillerikår i Kollett m/1872 och Menig Jonsson vid 4 batteriet vid Gotlands artillerikår i Attila m/1873

Major vid Gotlands Nationalbeväring iklädd uniform m/1845 och med artilleriets attribut kask m/1845, kartuschrem, sabel, sabelkoppel och sporrar

Knapp artilleriet

Attila m/1873

Av mörkblått kläde med svart foder. Ståndkrage öppen snedskuren 4 - 4.5 cm hög, igenhäktas nedtill. Slejf, klaff samt fodring av kragen. Kragen av samma färg som klädet inuti chevrongen på käppin, beläggningssnöre av redgarn på övre delen av kragen.

På bröstet längs detsamma tre rader knappar av artilleriets större modell, tio knappar i varje rad (7 knappar för manskap). Dubbla svarta fyrkantssnören av redgarn i tio knapprader över bröstet med valknutar vid yttre knappraderna.

I övrigt på attilans beläggning med svarta snören av redgarn i livet baktill två knappar av artilleriets större modell.

I vänstra framskörtet en större, 18 x 18 cm innerficka utan lock. I högra framskörtet en mindre 13 x 10 cm innerficka för förvarande i fält av första förband.

Kollett m/1872

Av mörkblått kläde med svart foder. Enradigt med 8 knappar av artilleriets större modell. Flätade axeltränsar i likhet med attilan. Ståndkrage, öppen, snedskuren 4 - 4.5 cm hög, igenhäktas nedtill. Slejf, klaff samt fodring av kragen. 2 större knappar baktill. Innerfickor i fållarna.

Långbyxor och ridbyxor m/1880

Av mörkblått kläde. Med dubbla guldgaloner och emellan dem en guldpasspoal.

Axelträns till Attila och Kollett

Till en början bars endast en enkel träns på vänstra axeln för att hålla kartuschremmen på plats. På kolletten däremot förekom axelklaffar och på dessa syddes granater av kläde fats.

För attila m/1873 hörde för regementsofficer flätade axeltränsar i guld, kompaniofficerare och styckjunkare hade sådana i svart redgarn. Sergeanterna hade endast två jämnlöpande snören men var utrustad med en förgylld granat. De flätade tränsarna hade omspunna cylindriska knappar i samma färg som tränsen.

Till vardagsplagget kolett m/1872 bars samma axelträns utom sergeanterna som här hade axelklaff i grundtygets färg med en liten förgylld granat som enda prydnad. Sergeanternas axeltränsar och axelklaffar knäpptes med en slät kullrig knapp.

Gotlands artillericorps blev ett självständigt förband 1887 och det beslutades att kragen skulle vara grå. Även på manskapsaxelklaffar skulle en mellangrå granat bäras. År 1894 byttes den gråa färgen ut mot en grön färg (GO/1128 1894-10-30).


Kask m/1845	Mössa manskap m/1865	Mössa manskap m/1865-99


Käppi m/1880. För officer vid Gotlands artillerikår. Med mörkblått kläde. Guldgaloner och chevronger. Utan gradbeteckning. Vapenplåt med sköld av blå emalj och tre förgyllda öppna kungliga kronor. Pompong m/1880		Käppi m/1887. För manskap vid 4.e batteriet vid Gotlands artillerikår


*Kartuschlåda m/1841.* För officer vid Gotlands Nationalbevärings artilleri (tv) och för officer vid Gotlands artillerikår

Skol- och examenstecken

Från 1839 blev det på uniformen sybligt vilken utbildning vederbörande genomgått. Förstekonstaplarna (högsta underbefälsgrad) bar inte några skoltecken, gradbeteckningen fick vara utmärkelse nog då gallringen för denna befordran var hård. Men som synligt tecken för de som utan att ha fått motsvarande befordran, genomgått 1:a eller 2:a konstapelexamen eller utbildats till instruktörer i vissa ämnen skulle anläggas: Såsom tecken på avlagd styckjunkarexamen bars från 1865 en guldgalon omkring vänster ärm på kollet och vapenrock, parallellt med och ungefär 1 tums avstånd från ärmuppslaget. Som regel avlades styckjunkarexamen redan innan befordran till underofficer skett. Skoltecken bars inte som underofficer.

De som avlagt 2:a konstapelexamen, men inte befordrats Ett gult redgarnssnöre omkring högra axelklaffen
Den som avlagt 1:a konstapelsexamen, men inte befordrats Ett gult redgarnssnöre omkring båda axelklaffarna
Godkänd instruktör i gymnatsik och sabelhuggning Ett gult redgarnssnöre längs efter mitten av högra axelklaffen
Godkänd instruktör i ridning En smal guldgalon längs mitten av högra axelklaffen

Då uniform m/1845 infördes behölls i huvudsak de tidigare skoltecknen. Ändringen berörde tecknen för instruktörer som utformades sålunda:
Instruktör i gymnastik och sabelhuggning eller blott ettdera därav Ett smalt gult redgarnssnöre längs efter mitten av högra axelklaffen
Instruktör i ridning En smal guldgalon längs efter mitten av vänstra axelklaffen

Nästa uniformsförändring skedde 1872 och 1873 då attilan och kolletten infördes. Skol- och examenstecknen skulle bäras på vänstra överärmen enligt följande:
Godkänd 2:a konstapelexamen	Ett gult snöre av redgarn
Godkänd 1:a konstapelexamen	Två gula redgarnssnören brevid varandra och ett avstånd mellan dem lika med snörets bredd
Godkänd styckjunkarexamen	Två gula redgarnssnören samt ovanför dem på samma avstånd en smal galon av guld
Instruktör i gymnastik och sabelhuggning eller ridning, om han blivit godkänd i någon av ovan nämnda examen	En smal galon av guld i stället för det snöre som betecknar 2:a konstapelexamen
Instruktör i såväl gymnastik och sabelhuggning som också ridning för såvitt han avlagt minst 1:a konstapelexamen	Två smala galoner av guld i stället för de snören som betecknar avlagd 1:a konstapelexame

_________________________________________________________________________________________

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

Till huvudsidan Kontakta sidansvarig