Bangstenen i Sundre |
|||
![]() |
![]() |
||
Straxt öster om Majstregården i Sundre på den s k "Femteburg" ligger en liten minnesten. Den härrör från en undersökning om ljudbangars påverkan på människor och djur. Det var Statens Naturvårdsverk (Omgivningshygieniska avdelningen) och Karolinska Institutet (Hygieniska institutionen) som tillsammans med forskare från USA och Frankrike som bedrev denna forskning. Drygt 20 personerna från fastlandet kompletterades med gotländska frivilliga kvinnor som värvats genom annonser i Gotlandstidningarna. Under fem dagar utsattes kvinnorna för ljudbangar från överflygande J 35 Drakar, ibland ända upp till 13 gånger om dagen. Deras reaktioner uppmättes med diverse instrument. Det konstaterades att fler personer blev överraskade om ljudbangen var starkare, men att reaktionens styrka inte påverkades av ljudnivån. Även de djur som fanns i området observerades av forskarna under överflygningarna. |
|||
|
|||
|
|||
|
|
||
|
|||
|
|||
|
|||
Bang-72 Experiment vid Hoburgsgubben
Måndagen den 16 oktober och en vecka framåt kommer Bang 72 att ”drabba” södra Gotland. Det hela är inte så
farligt som det låter.
Experimentet går ut
på att utröna hur överljudsflygets ljudbangar påverkar
människors förmåga att koncentrera sig på en given uppgift. Till
detta ändamål ska man hyra Majstregården i Sundre. Där ska man
placera 20 försökspersoner varje dag under försöksveckan. Dessa
personer hoppas man att man ska få tag på genom att annonsera i
ortspressen. Personal från F 12 i Kalmar och F 13 i Norrköping
kommer att flyga över Majstregården på olika höjder med
överljudsplanet J 35 Draken också ned till lägre höjder än man
gör i normala fall. Flygvapnet undviker så långt som möjligt
flygningar som stör allmänheten, men i detta fall har man gjort
ett undantag för att försöken skall kunna genomföras.
Försökspersonerna kommer under experimentens gång att vara
sysselsatta med olika koncentrationsprov. Man kommer att testa
hur ljudbangarna påverkar försökspersonernas
koncentrationsförmåga. Docent Ragnar
Rylander: Försöken som kommer att utföras i samarbete med Chalmers tekniska hökskola och flygtekniska försöksanstalten kommer att följas av expertis från både Frankrike och USA och information om försökens resultat kommer att gå ut över hela världen. Sverige är ett av de få länder som bedriver forskning med riktiga ljudbangar. Försöken på Gotland som beräknas äga rum från Öja och söderut kommer att avslutas med en intervjuundersökning bland befolkningen i Burgsvik. Omfattande försök har visat att ljudbangar får anses ofarliga för byggnader och djur. I likhet med vanligt flygbuller kan människan uppleva bangen som störande. Liknande försök har tidigare utförts på fastlandet i Vidsel -70 och Älvdalen -71. (Källa: 61) |
|||
|
|||
|
|||
Drakens buller skall utforskas på Sudret Hur mycket störs människor i ett område där flygplan ”bangar” genom ljudvallen? Forskningen har hittills inte givit några entydiga svar. Statens Naturvårdsverks omgivningshygieniska avdelning skall därför göra en undersökning i området i området söder om Öja under några dagar efter den 16 oktober. Man vill ha frivilliga gotlänningar att anmäla sig för deltagande i den här undersökningen. Hittills har inte tillräckligt antal försökspersoner hört av sig. Övningen är helt ofarlig och en viss ersättning utgår till dem som medverkar. Flygplan av typ Draken skall gå genom ljudvallen där, och då skall man studera hur försökspersonerna reagerar. Forskningsgrupper från Frankrike och USA kommer också delta i försöksövningen. Naturvårdsverket vill ha svar på vilka bangar som kan betecknas som acceptabla och vilka som måste förbjudas. Människor upplever ljudbangar olika. En del bangar beskrivs som åskmuller, andra som korta knallar. Särskilt äldre personer är känsliga för sådana här plötsliga bullerfenomen. (Källa: 59) |
|||
|
|||
|
|||
|
|||
Det smäller på Sudret Av JÖRGEN FAGERSTRÖM Den här veckan delar Amerika, Frankrike och Sverige broderligt på ljudbangar ute på Sudret. Det är Draken-plan som levererar bangarna. 60 damer, företrädesvis från Sudret, lyssnar och reagerar på bangarna och alla teknikerna avläser deras reaktioner på Majstregården där man håller till med försöken. Det smäller onekligen ordentligt runt Hoburgsgubben när Draken i överljudsfart passerar på olika höjder. Bang 72 heter forskningsprojektet och det är Statens Naturvårdsverk som står för det hela. Projektledare är docenterna Ragnar Rylander och Stefan Sörensen från Naturvårdsverket och man skall fortsätta att mäta ljudbangsreaktioner veckan ut.
”STUDSAR”
Damerna som står och ”studsar” när bangen kommer har man
fått genom att annonsera. Det är varje dag en ny
försöksgrupp på 12 damer i åldrarna 20-35 år samt 50-65 år
som för 50 kronor, fri lunch och transporter bli en
erfarenhet rikare. Reaktionerna på bangarna mäts med känsliga instrument. En lyspistol hos den franska forskargruppen riktas mot en ”måltavla” och sedan kan man avläsa hur mycket den darrar till när knallen kommer. I den amerikanska stationen står man och måttar med en pinne mot en ögla och bangreaktionen avläses av olika instrument.
INTE OFÖRBEREDDA
Reaktionerna ställs sedan i relation till bullernivån och på
det här viset skaffar man sig underlag för vidare
bedömningar och beslut. Man
samarbetar med en fransk och en amerikansk forskningsgrupp,
eftersom man såväl i Frankrike som Amerika har svårigheter
att få genomföra sådana här försök.
KREATUR Det är inte bara suderkvinnornas reaktion som avläses. Man har observation på kreatur och fåglar också. Kossorna visade emellertid ringa intresse för försöken. Upphovsmännen till bangarna flyger Draken och kommer Kalmar och Norrköping. Man ljudbangar från 6 500 meters höjd och ner till 2 000 meter. I vanliga fall får man bara flyga i överljudsfart på 10 000 meters höjd och över havet.
Forskarkalaset kostar c:a 250 000 kronor. |
|||
Bara kvinnor på Majstregården vid experiment med
ljudbangar I går inledde Statens naturvårdsverk sitt stort upplagda ljudforskningsprojekt ”BANG-72” med personal bl. a. från Folkhälsan som slagit upp sitt högkvarter längst ute på Gotlands sydspets. Där har man under innevarande veckan invaderat restaurant Majstregården med en rad försökspersoner och en massa invecklad mätapparatur. Det hela handlar om forskning om hur vi jordbundna varelser reagerar för s.k. ljud-bangar från överljudsflygplan. Av den anledningen har man engagerat ett 60-tal frivilliga försökspersoner, alla kvinnor, för att ta reda på vilka reaktioner som uppstår när man överraskas av en ljudbang. Det kan närmast liknas vid en kort knall från en dynamitpatron eller liknande. Varför har man då
uteslutande valt kvinnliga personer till det här försöket. Man har tagit ut två
olika åldersgrupper, en i åldrarna 20-35 och en annan i
50-65-årsåldern. Någon större skillnad på reaktionerna dessa två
grupper emellan finns dock knappast. Själva tyckte de deltagande
damerna inte att det var så speciellt märkvärdigt när de blev
utsatta för ”bangarna” med jämna mellanrum under måndagen (16/10
1972)
UNDER LÄGSTA HÖJD Flyghöjden varierar från 6.500 meter ner till 2.000 meter, vid den lägre höjden blir ”bangen” kraftigast. I sammanhanget kan påpekas att den lägsta tillåtna flyghöjden för överljudsplan är 10.000 meter, således väsentligt högre än den höjd som de plan som ingår i de här försöken, flyger på. Men det är ju förbud
i vårt land att ”banga” på lägre höjd, varför man tycker det
skulle vara onödigt att forska i en sak som ändå inte får
förekomma.
INTERNATIONELLT SAMARBETE Hela det här
projektet är heller inte enbart en svensk angelägenhet. Bland
personalen – ett 20-tal – ute på Majstregården ingår också
forskare från såväl Amerika som Frankrike.
FILMARE Tilläggas bör också att utöver dessa finns ett antal observatörer ute i terrängen som har sin uppgift att filma och på annat sätt inregistrera eventuella reaktioner på fågel- och djurlivet i stort, när de snärtiga ljudbangarna rullar fram över Storsudret flera gånger varje dag den här veckan. Förutom de tidigare nämnda docenterna från Statens naturvårdsverk deltar i ”Bang-72” – projektet även civ.ing. Stig Blomberg (Flygtekniska försöksanstalten) docent Yngve Espmark (Zool inst. vid Stockholms universitet), bitr. professor Walter Kiessling (Chalmers Tekniska högskola) dr. Bengt Andræ (Flygmedicinska inst. försökscentralen), samt från Amerika doktorerna R. Thackray och Mark Touchstone samt från Frankrike doktorerna G. Chatelier och A. L. Dancer. (Källa: 60)
|
|||
Rapport om forskningen skriven av en amerikansk deltagare. |
_________________________________________________________________________________________ |
Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig. Copyright © Kjell Olsson / Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper |
Till huvudsidan Kontakta sidansvarig |