Kemiska stridsmedel och annat skit
runt gotlands kuster |
 |
 |

Efter
andra världskriget dumpades 11 000 ton tyska kemiska stridsmedel i
Östersjön. Vapnen dumpades i första hand i Bornholmsdjupet och
Gotlandsdjupet, där fanns stridsmedel som senapsgas, tårgas och
olika arsenikföreningar. Med den tidens kunskap var dessa dumpningar
det bästa sättet att ”förstöra vapen”, och fram till för några år
sedan var den enda belagda skadan att fiskare kunde få stelnad
senapsgas i sina nät, ofarligt så länge klumparna inte bröts sönder.
Vad är kemiska vapen? Med kemiska vapen
menas kemiska ämnen som skulle kunna
utnyttjas i konflikter på grund av sina
giftiga verkningar på människor, djur
och växter. Kemiska vapen är enligt
kemiska vapenkonventionen också giftiga
kemikalier och deras utgångsämnen, samt
ammunition och anordningar som
konstruerats för ändamålet att sprida
kemiska vapen.
|
|
-------------------------------------------- |
|
Nytt giftfynd vid Fårös kust
I dag
gjordes vid fårökusten av marindistriktets personal
ett nytt fynd från krigsmaterialsänkningarna vid
Bornholm. Det var även denna gång en konservburk som
innehöll cyankalium liksom de tidigare gjorda
fynden.
Det farliga fyndet oskadliggjordes genom sprängning.
Det finns säkert ytterligare liknande burkar i isen
vid kusterna, och allmänheten varnas att ta någon
befattning med dem. (Källa: 610) |
|
|
Ännu fler fynd på gotlandskusten
Förutom
de båda fynd av giftburkar som påträffats på Fårö,
meddelas, att en person vid Kappelshamn på lördagen
(14/2 1948) hittades en liknande burk med grönt
kristalliniskt innehåll. Dessutom har en
sprängbehållare påträffats söder om Holmuddens fyr
på Fårö. Det var en cylinder av en halv meters
längd, innehållande en sprängladdning på omkring 10
kg. Den sprängdes av folk från kustartilleriet.
Då det
troligen ännu finns ett flertal giftburkar i
issörjan vid strandkanten som kan driva i land på
Gotlands stränder, uppmanas allmänheten att låta bli
strandfynden, anmäl dem i stället till närmaste
militärmyndighet. Fara för livet föreligger, då
burkarna vid undersökning visat sig innehålla det
hastigt verkande giftet cyanväte, vilket som bekant
används vid utrotning av ohyra.
Ytterligare fynd vid svenska kusten har sänts till
försvarets forskningsanstalt för undersökning. Bl.
a. har det kommit prov på ett gulgrönt pulver, som
förefaller vara en stridsgas, adamsit, som har en
giftig retverkan. Ett par man, som haft hand om
detta fynd, fick sålunda en besvärande hosta under
ett par dagar. (Källa: 611) |
|
|
Småpojkar lekte med giftburkar
Giftburkar fortsätter att flyta i land på Gotlands
kust. Senaste fyndet inrapporteras från Furillen,
där några småpojkar hittade fem stycken ilandflutna
burkar på stranden vid Östervik. Det var rena turen,
att ingen olycka inträffade, då barnen behandlade
burkarna son spännande leksaker och lyckades slå
sönder fyra stycken ev dem med en yxa.
Fyndet
gjordes i går. (18/2 1948) Så småningom
inrapporterades det till kustartilleriet, som
därefter snabbt oskadliggjorde dem. Vid analys
visade det sig att de innehöll cyanväte, uppsuget i
kiselgur, liksom de övriga giftburkarna. Det skedda
är en påminnelse till alla föräldrar att varna sina
barn att ta befattning med något mystiskt
strandfynd. Det är inte säkert att änglavakten är
framme nästa gång.
Senapsgaslådor anträffade på gotlandskusten
Det
förefaller nästan som föremålen skulle komma från
någon östligare belägen sänkningsplats av
krigsmateriel än Bornholm. Hur som helst så
rapporteras fiskare att de sett en hel del burkar
ute i sjön och i isen utmed land finns säkert också
en del dylika otrevliga sjöfynd. Vi upprepar sålunda
marindistriktets varning till allmänheten att icke
vidröra, än mindre öppna, anträffade föremål,
utan omedelbart rapportera dem till närmaste
militärförläggning.
I går hittade man emellertid även en låda som
innehållit senapsgasbehållare och därmed bekräftas
den befarade förekomsten på gotlandskusten även av
annan krigsmateriel än cyankalium och just nu är
sålunda en bestämd varning på sin plats även när det
gäller senapsgaslådor. Dessa är stora och kraftiga,
c:a 1 ½ meter långa och välgjorda, men erfarenheten
från Skånekusten visar att man gör klokast i att
låta dem vara. Även utan senapsgasbehållare kan de
vara farliga, då de infekterats av gasen. Rör dem
sålunda icke!
Det är
att hoppas att allmänheten skall samverka med
myndigheterna till förebyggande av några
olyckshändelser på grund av strandfynd av ena eller
andra slaget. Anmäl därför omedelbart dylika fynd.
(Källa: 612) |
|
|
RÅD VID KRIGSFYND
Allmänheten larmar men gör ingenting mer
Att det
är farliga tingestar, som i dagarna flyter i land på
våra gotländska kuster bevisades senast i lördags.
(21/2 1948) Då instruerade mariningenjör Lundén vid
ett möte på A 7 om olika typer av fynd och deras
farlighet. Hans lyssnare var militärer, poliser och
annan personal, som kan tänkas ha mer nytta än de
flesta andra av att veta, vad som bör göras med
fynden.
Av
föredraget framgick, att allmänheten bör vända sig
till närmaste polis- eller militärmyndighet, om ett
krigsfynd iakttagits. Därutöver bör den inte göra
någonting alls, det har bevisats på fastlandet, där
civila personer har blivit skadade.
Sänkningarna, som möjligtvis har skett på en plats
mellan Gotland och Balticum, har omfattat olika
stridsgaser, nämligen tårretande stridsgaser,
nervretande stridsgaser (arsiner), hudskadande
stridsgaser (t. ex. senapsgas), och allmänna
förgiftande stridsgaser (t. ex. cyan). Dessutom har
troligen sänkts, fast de inte flutit i land ännu,
lungskadande stridsgaser och kontaktgaser, om vilka
senare man endast vet, att de är farliga.
Fynden
kan ha olika utseende:
Bomblådor, ung. 1,50 m. långa, ofta svarttjärade.
Fyrkantiga lådor, avsedda för fyra senapsgasbomber.
Cylindrar som avsågade bensinfat. En och en halv
meter långa bomber. Lådor fyllda med delladdningar
av tårgas. Knappt halvmeterstora cylindrar med en
skruv i ena änden. Lådor med små doser arsenik.
Cyanburkar, d. v. s. de hittills för Gotland mest
aktuella. Märkas bör, att även emballagen kan vara
farliga. Det kan t. ex. ha gått hål på en
senapsgasbomb, och då sitter den farliga gasen – som
en vätska – på träet. Det blir fruktansvärda sår.
En del
fynd är visserligen helt ofarliga, en del bojar t.
ex., men innan allmänheten rör dem bör den för sin
säkerhets skull låta sakkunnigt folk undersöka dem. (Källa:
613)
|
|
|
Senapsgasbomb hittad i
Rone
En stor senapsgasbomb
anträffades i går (22/2 1948) i isen utanför Ronehamn. Bomben, som
mäter 1,5 m. och väger 250 kg., har införts till Huse fiskeläge av
kustartilleriets patrull och kommer under morgondagen att närmare
undersökas.
I fredags gjordes (20/2
1948) i isen utanför Sysne fiskeläge ett fynd, bestående av en
behållare liknande ett smörjoljefat och innehållande en grönaktig
massa, vilken kommer att undersökas i dag på Kemiska stationen i
Visby.
Under de senaste
dagarna har ytterligare en del cyanväteburkar anträffats i isen på
Gotlands ostkust. (Källa: 614) |
|
|
Sysnebehållaren innehöll
giftgas
Den behållare innehållande en grönaktig massa, som på
fredagen upphittades i isen utanför Sysne fiskeläge, har vid
undersökning på kemiska stationen i Visby visat sig innehålla en
mycket farlig giftgas, enligt vad ingenjör Lyttkens meddelar. Gasen,
som i sin nuvarande form inte är så farlig att handskas med, utgör
däremot efter sprängning eller förgasning ett farligt krigsredskap.
Den kallas difenylaminklorasin eller adamsit och vid endast 0,4
promille per kbm är den outhärdlig. Dess verkningar består bl. a. av
ångestkänslor och kräkningar och den angriper särskilt lungorna. I
veckor efteråt känner sig den angripne dödssjuk. Det är fortfarande
all anledning att mana till försiktighet med mystiska strandfynd. (Källa:
615) |
|
|
Fynden från de ryska
sänkningarna som i dessa dagar driver i land på Gotlands kuster, är
som tidigare framhållits, alltför farliga för allmänheten skall röra
vid dem. Därför bör det än en gång framhållas, att polis-, militär-
eller kustbevakningsmyndigheterna skall alarmeras omedelbart någon
iakttagit ilandfluten krigsmateriel. Kustbevakningen har
telefonnumret Visby 1655. (Källa: 620) |
|
|
Gasbomben, som hittades i
Ronehamn, var tom, men har från början innehållit senapsgas, enligt
vad som framgår av verkställda undersökningar. Bomben har
desinficerats med kloraminlösning i avvaktan på vidare sprängteknisk
undersökning. Ytterligare fynd, två cyanväteburkar, har påträffats. (Källa:
621) |
|
|
 |
En bild av den utanför Ronehamn påträffade
senapsgasbomben, vilken av kapten T. Elmén t. v. och
flaggstyrman Olle Lönngren vid Gotlands marindistrikt
häromdagen hämtades vid Huse fiskeläge och infördes till
Visby, där den sanerats med kloraminlösning i avvaktan
på vidare sprängteknisk undersökning. |
|
 |
 |
Giftgas även på Gotlands västkust
Under de senaste dagarna
har nya giftgasfynd gjorts vid gotlandskusten, enligt vad kapten T.
Elmén meddelar vid Gotlänningens förfrågan. För första gången har
man sålunda på öns västkust – vid Killingholm i Vamlingbo – funnit
en cyanburk och två lådor som innehållit senapsgas. Vidare har man
på ostsidan av Fidenäset anträffat en giftgasgryta, som förefaller
att likna den som hittas vid Syssne (sic) fiskeläge, vilken som
bekant innehöll adamsit. Den hämtas i dag av marindistriktet med
lastbil tillsammans med ett par cyanburkar, som hittats vid
fiskeläget, under det att fyndet vid Fidenäs kommer att undersökas
av kapten Elmén om måndag. Vidare har en cyanburk och en
senapsgaslåda påträffats vid Faludden.
De senaste fynden har som
synes varit koncentrerade till Sudret.
De hittills gjorda fynden
har varit 21 cyanburkar, en senapsgasbomb och 2 giftgrytor samt en
massa senapsgaslådor.
−Jag har dock en bestämd
känsla av att rätt mycket finns kvar i isen, säger kapten Elmén. När
istäcket lättar på ostkusten kan man därför säkert räkna med
ytterligare en mängd giftgasfynd.
De större fynden kommer
att skickas till I 7:s (Södra Skånska infanteriregementet) stora
begravningsplats för dylika farliga tingestar vid Ystad, vilken
mäter inte mindre än 100x100 meter.
Till sist en maning till
allmänheten: Anmäl omedelbart all ilandfluten krigsmateriel till
närmaste polis-, militär eller kustbevakningsmyndighet. Att röra vid
dylika fynd kan vara livsfarligt. (Källa: 622) |
|
|
Giftfynd vid
Fidekusten. En av allt att döma större giftlåda påträffades i
går på ett grund utanför Västergårda i Fide. Lådan kommer i dag att
undersökas av marindistriktets folk. (Källa: 623) |
|
|
Gasburkar flyter fortfarande iland på Gotlands kust
Antalet strandfynd under
mars månad av giftgasburkar uppgår till 43 stycken, meddelar kapten
C. T. Elmén vid Gotlands marindistrikt. Huvuddelen av fynden har
gjorts på norra Gotland, d. v. s. 65 procent, från södra Gotland
härrör sig 23 procent och från mellersta Gotland endast 12 procent.
Inga giftgasburkar har
flutit iland på stranden mellan Burgsvik och Ihreviken men väl tomma
lådor, därav stora och 26 små. Därutöver har gjorts en del smärre
fynd, som ännu inte slutgiltigt undersökts.
Man kan tydligt iaktta en ökad strävan från befolkningens sida att
rapportera gjorda iakttagelser, tillägger kapten Elmén, som
tillskriver tidningspressen och den av myndigheterna bedrivna
informationsverksamheten äran av den utvecklingen. Han betonar
starkt, att vaksamheten inte får slappas, ty nu när vattnen blivit
isfria har riskerna ökats. Det är också av stor vikt, att man kan få
stränderna fria, innan badsäsongen börjar.
På en fråga, hur länge
man kan vänta sig att fynden skall fortsätta att oroa oss, svarar
kapten Elmén, att han inget bestämt kan säga om den saken. Han
räknar dock med att fynd skall fortsätta flyta i land, och under
mars månad iakttogs heller ingen avmattning. (Källa: 624) |
|
|
Senapsbomb söder om Gotland skadar tyska
fiskare
KRISTIANSTAD, 28/5 (GTT). Senapsgas har skadat hela
besättningen, åtta man, på tyska fiskebåten Bremen av
Bremerhaven, vilken på fredagen (28/5 1948) kom till
Simrishamn. Männen fördes till lasarettet, där de två
svårast skadade fick stanna.
De övriga inlogerades
genom civilförsvaret på annat håll. De två förstnämnda klagar över
smärtor i ögonen och är nästan blinda, de har blåsor och utslag på
händer och armar och en dessutom på benen. Man hoppas kunna rädda
synen på dem.
Tre bomber, som fastnade
i trålen 120 distansminuter (22,2 mil) söder om Gotland, togs
ombord. En bomb läckte och alla sänktes därför åter. Dagen efter
inställde sig smärtor hos besättningsmännen. (Källa: 625) |