|
Civila skyddsrum på Gotland |
|
 |
|
|
Skyddsrum är ett utrymme som redan under fred utformas och utrustas så att det ger skydd mot de stridsmedel som kan antas komma till användning i krig. Ett skyddat utrymme har en lägre skyddsförmåga och utformas och utrustas så att det ger ett skäligt. Med skäligt skydd avses en skyddsnivå som är lägre än den som gäller för skyddsrum. Det skyddade utrymmet behöver vidare inte skydda mot andra effekter av stridsmedel än de uppräknade. Av bestämmelsen framgår vidare att skyddade utrymmen ställs i ordning först under höjd beredskap, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i visst fall beslutar annorlunda.
Med skyddsrum avses ett utrymme som redan under fred utformas och utrustas så att det ger skydd mot de stridsmedel som kan antas komma till användning i krig. Innebörden av detta är att skyddsrummen inte skall konstrueras för att motstå de kraftigaste tänkbara vapen utan för att motstå de vapen en motståndare kan antas förfoga över och komma att använda. Detta innefattar också skydd mot indirekta verkningar av stridsmedel såsom att den byggnad där skyddsrummet är beläget rasar samman ovanpå skyddsrummet.
Det är kommunen som i samråd med länsstyrelsen beslutar inom vilka områden det skall finnas skyddsrum. I den omfattning staten ställer medel till förfogande beslutar sedan kommunen om byggande och kontroll av skyddsrum.
Skyddsrum började byggas i Sverige redan i slutet av 1930-talet. Först genom bestämmelser som tillkom år 1945 fick emellertid skyddsrummen den tekniska standard som i dag kan förknippas med begreppet skyddsrum. Enligt riktlinjer från Statens räddningsverk bör därför skyddsrum som är byggda före 1945 avvecklas, såvida det inte finns särskilda skäl för att de skall få vara kvar. Under perioden 1938–1961 byggdes s.k. splitterskyddsrum. Dessa är mycket små, först avsedda för högst 10 personer, senare högst 25 personer. Splitterskyddsrummen är utförda utan detonationsskydd och gasskydd, men i övrigt som skyddsrum. Stommen ger ett relativt gott skydd mot strålning och splitter. Ursprungligen var dessa skydd främst avsedda för s.k. aktiv personal och inte för längre vistelse. I och med att reglerna år 1961 skärptes när det gällde kraven på uthållighet ansågs splitterskyddsrummen inte längre uppfylla kravet på fullgott skydd. Ett splitterskyddsrum motsvarar i dag närmast ett skyddat utrymme, dock med den skillnaden att det byggts redan i fredstid i samband med nyproduktion. Statusen skyddsrum kvarstår dock så länge det inte avvecklas genom ett aktivt beslut i det enskilda fallet.
Under åren 1957 till 1976 byggdes inga skyddsrum i de största städernas centrala delar, frånsett vissa stora befolkningsskyddsrum. Planeringen styrdes av en hotbild med kärnvapenanfall och befolkningen skulle i händelse av krig utrymmas. I slutet av 1970-talet ändrades emellertid denna planeringsinriktning. Skyddsrum skulle då byggas i ett stort antal orter, också i de större städernas centrala delar. Under 1980-talet var ett stort antal skyddsrumsplatser byggda eller planerade. 1987 års försvarsbeslut innebar att skyddsrumsbyggandet i högre grad än tidigare skulle inriktas på sådana områden inom en ort där mer betydande risker ansågs finnas för civilbefolkningen. I 1992 års försvarsbeslut preciserades ytterligare i vilka områden som skyddsrum och andra former av skydd skulle byggas. Mot den bakgrunden togs begreppet skyddsrumsorter bort och i stället infördes bestämmelsen om att kommunen skall bestämma inom vilka områden i kommunen som det skall finnas skyddsrum och skyddade utrymmen. Genom att inte längre knyta skyddsrumsbyggandet till en hel ort avsåg man att skapa ett mer flexibelt system. Sveriges säkerhetspolitiska omvärldsbedömning har successivt förändrats under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. Från en hotbild i 1992 års försvarsbeslut med strategiskt överfall inom något års förvarning har Försvarsberedningen i sin rapport inför 2004 års försvarsbeslut gjort bedömningen att ett enskilt militärt väpnat angrepp i alla dess former från annan stat direkt mot Sverige numera är osannolikt under överskådlig tid. Sedan mitten av 1990-talet har hotbildernas nedbrytning i måloch riskanalyser inom län och kommuner styrt prioriteringar och dimensioneringen av skyddsrumsproduktionen. I regleringsbrevet till Statens räddningsverk för budgetåret 2000 angav regeringen att byggande av skyddsrum i samband med nyoch ombyggnation endast skulle ske i särskilt riskutsatta områden enligt 1998 års mål- och riskanalys. Inrättande av skyddsrum i redan befintliga byggnader s.k. bristtäckningsskyddsrum hänsköts till en anpassningsperiod. Vidare angavs att Räddningsverket skulle tillse att arbetet med ny- och kontrollbesiktning av skyddsrum genomfördes. Åtgärder för att efter besiktning avhjälpa fel och brister i befintliga skyddsrum, där ersättning lämnas enligt lagen (1994:1720) om civilt försvar, skulle dock genomföras endast inom skyddsrumsområden grundade på 1998 års mål- och riskanalyser. Någon översyn av mål- och riskanalyserna från 1998 har inte gjorts. Regeringens direktiv till Statens räddningsverk har sedan år 2002 varit att någon skyddsrumsproduktion inte skall förekomma. Kontrollen av befintliga skyddsrum skall emellertid fortsätta. (Källa: SOU 204:134) |
|
|
Idag finns 67.000 skyddsrum i hela Sverige. På Gotland finns 370 skyddsrum varav i Visby finns 300, i Fårösund 20 och i Slite 30. Sammanlagt finns det plats för 36.000 människor. Fastän det fattas nästan 20.000 platser på Gotland har det nu beslutats att inga fler skall byggas. De flesta har plats för 20 till 400 personer. Skyddsrummen ägs av staten men sköts av fastighetsägarna. De utgörs bland annat av garage, dagis och skolor. Fastighetsägaren är ansvarig för underhåll och att skyddsrummet iordningsställs inom 48 timmar vid beredskapshöjning. Idag finns 67.000 skyddsrum i hela Sverige. På Gotland finns 370 skyddsrum varav i Visby finns 300, i Fårösund 20 och i Slite 30. Sammanlagt finns det plats för 36.000 människor. Fastän det fattas nästan 20.000 platser på Gotland har det nu beslutats att inga fler skall byggas. De flesta har plats för 20 till 400 personer. Skyddsrummen ägs av staten men sköts av fastighetsägarna. De utgörs bland annat av garage, dagis och skolor. Fastighetsägaren är ansvarig för underhåll och att skyddsrummet iordningsställs inom 48 timmar vid beredskapshöjning. |
|
|
------------------------------------------------------------------------------------- |
|
|
Några tidningsklipp från 1939 |
|
|
FLERA SKYDDSRUM I VISBY Hamndirektionen begär fullträffsäkra skyddsrum Hamndirektionen i Visby har framlagt en luftskyddsplan. enligt vilken brandmateriel skulle anskaffas för 8,650 kr. och två fullträffsäkra skyddsrum byggas för en beräknad kostnad av 54,000 kr. Av sistnämnda summa räknar hamndirektionen med att staten skulle betala två tredjedelar, vadan av stadsfullmäktige begäres ett anslag å 26,650 kr. av hamnens medel jämte uppdrag att begära statsbidrag med högsta möjliga belopp. Drätselkammaren tillstyrker. Till skyddsrum i rådhuset begär drätselkammaren ett anslag på 1,400 kr. och till skyddsrum för elektricitetsverket 6,400 kr. I sistnämnda fallet gäller det närmast att utvidga den nuvarande kokskällaren och ordna ett brandsäkert arkiv. Utrymmet skall emellertid även kunna tas i användning som skyddsrum. |
|
|
SKYNDSAM UTREDNING OM SKYDDSRUM I VISBY Långa debatter i stadsfullmäktige Staden säljer mark till urnlund för 25 öre kvadratmetern Stadsfullmäktiges sammanträde i går kväll blev det längsta på mycket länge och tog en tid av dryga tre timmar. Under denna tid hann man emellertid med ett trettiotal ärenden samt att ingående diskutera flera av dem. Särskilt flödade vältaligheten då det gällde att komma till rätta med problemen om ordalydelsen i vissa paragrafer i de framlagda förslagen till tjänste- och lönereglementen för stadens befattningshavare och vid behandlingen av frågan om staden borde överlåta mark gratis till urnlund eller om det vore riktigare att man bestämde ett visst pris pr kvadratmeter eftersom staden själv fått vidkännas vissa kostnader vid områdets förvärvande. Slutligen var man även av ganska olika meningar då det gällde det planerade skyddsrummet under läroverkets gymnastikhus. |
|
|
ÅTTA SKYDDSRUM PLANERAS I VISBY Livlig debatt i stadsfullmäktige. Varmbadhuset skall moderniseras Frågan om lekplatser dyker åter upp. Det planerade skyddsrummet under det nya gymnastikhuset i Visby är endast det första i en serie av åtta stycken, som föreslås inredas i staden, meddelade i går drätselkammarens ordförande major Fr. Nyström under en debatt i stadsfullmäktige i skyddsrumsfrågan. De särskilda kommitterade, som efter stadsfullmäktiges beslut vid föregående sammanträde haft saken om hand, ha efter samråd med sakkunniga kommit till det resultatet, att detta vore den mest önskvärda utvecklingen. Skyddsrummen, vilka skola skydda mot gas och splitterverkan från sprängbomber, skola förläggas till platser, som utsetts såsom mest lämpliga med hänsyn till trafik och bebyggelse. |
|
|
13 NYA KOMMUNALA SKYDDSRUM I VISBY Kostnaden beräknad till 32,600 kr Med anledning av luftskyddsinspektionens absoluta krav på gastäthet har byggnadskontoret på Iuftskyddsnämndens förslag låtit uppgöra nya förslag vill offentliga skyddsrum i Visby. Det är tretton platser som valts ut för skyddsrummen, och av dem äro två tidigare iordningstäl ningställda, varav ett gastätt. Kostnaden har beräknats till 32,600 kr för alla 13. Av beloppet beräknar man 2/3 i statsbidrag. Förslaget har av luftskyddsnämnden överlämnats till drätselkammaren med anhållan att kammaren skulle ingå till luftskyddsinspektionen med anhållan om ett förhandsuttalande innan statsbidrag begäres. Drätselkammaren har bifallit nämndens anhållan. Tidigare har staden begärt statsbidrag till 21 skyddsrum. Kapten Abelin i luftskyddsinspektionen väntas nästa vecka hit för inspektion. |
|
|
---------------------------------------------------------------------------- |
|
|
|
|
|
Ett gammalt skyddsrum på Herkulesgatan i Visby kommer snart att tas bort. Skyddsrummet byggdes efter kriget av dåvarande fastighetsägare, säger Leif Pettersson, nuvarande fastighetsägare. Nu vill vi göra tomten öppnare och kanske i framtiden bebygga den. För bara någon vecka sedan syntes en stor kulle på tomten. Den var gräsbevuxen och inte många visste att ett skyddsrum gömdes därunder. Nu är skyddsrummet avskalat och fullt synligt. Om någon vecka kommer det att vara helt borta. Det kommer stora maskiner och mal sönder det, säger Leif Pettersson. Han berättar hur det, som då hette Civilförsvaret, bekostade skyddsrummen som fastighetsägarna fick bygga på den tiden. Skyddsrummet på Herkulesgatan är anpassat till 60 personer. Nu har Civilförsvaret bytt namn till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och därifrån har Leif Pettersson fått tillstånd att riva bort det. Även Region Gotland har gett sitt tillstånd. I händelse av krig skulle skyddsrummen naturligtvis vara tillgängliga för alla. Vi vill öppna fastigheten och göra grönområde och parkeringsplatser tills vidare. Sen får man se i framtiden om man vill bebygga, om det blir ett sådant behov, säger Leif Pettersson. Det gamla skyddsrummet har använts av bland andra Hansahälsan till arkiv. I övrigt har det inte använts till något annat. (Källa: 222) |
|
För att under krig
skydda befolkningen skall det finnas skyddsrum
och skyddade utrymmen i
områden som kan antas bli särskilt utsatta
för verkningar av
stridsmedel. Skyddade utrymmen skall också
finnas i andra utsatta
områden.
| _________________________________________________________________________________________ |
|
Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig. Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper |
| Till huvudsidan Kontakta sidansvarig |