1/8 1938
|
En målbogserande
Fokker S 6 störtar i havet utanför Högklint strax söder om
Visby varvid föraren omkommer vid ett misslyckat
fallskärmshopp medan mekanikern lyckas rädda sig.
|
1939
|
Flygfält började byggas i Bunge.
Flygstationer förbereddes i Roma (invid Kungsgården), ett
reservfält vid Stava (ca 5 km längre norrut) samt en vid
Väskinde (ca 8 km nordost om Visby) med basförband ur
Östgöta Flygflottilj F 3.
|
1940
|
Anlände till flygfältet i Bunge en
bombgrupp ur F 1 som hade omgrupperats från Västsverige. Den
utgjordes av tre tyska junkerplan med den svenska
beteckningen B3. De skulle användas för spaning mot den
baltiska kusten. De normala svenska spaningsplanen dög inte
för en sådan uppgift.
På sjöflygstationen i Fårösund
baserades bl a torpedplan T2. De användes mest för spaning.
Under sommaren utnyttjades
Fårösundsbasen av flygdivisioner från F 2 (Roslagen) och F 9
(Göteborg). F 9 divisionen hade just fått de nylevererade
amerikanska Severskyjaktplanen, J 9:orna. F 9 var nyuppsatt
och hade fått låna J 9:orna av F 8.
På eftersommaren börjades
flygfältet i Roma att användas.
|
30/7
1940
|
Två bombplan av typ B 3 från F 1
kolliderade i dåligt väder på låg höjd och det ena planet
störtar nära Hangvars kyrka på norra Gotland där samtliga
sex ombordvarande omkommer. Det andra planet kunde landa på
Bungefältet.
|
26/5 1941
|
Baserades en jaktdivision, ett
tiotal J 9:or ur F 8 i Stockholm, på Romabasen. |
6/6 1941
|
Gavs order om att en enhet ur F 3
i Linköping och F 2 i Hägernäs skulle överföras till
Gotland. De var grupperade 11-12 juni. |
12/8 1941
|
Under en övning den 12 augusti
1941 utanför Ljugarn kolliderade två flygplan av typ B 5 ur F
6 varvid tre personer omkom. En av de omkomna var Sigurd
Berglund född 1919. |
1941
|
Jaktflyget fick inte öppna
verkningseld mot finska och tyska flygplan, eftersom
"bindande" förklaringar hade lämnats om att dessa endast
skulle kunna komma in på svenskt område i nödsituationer.
Detta kom att gälla till våren 1942. Två flygfält anvisades
som nödlandningsflygfält, däribland Romafältet. |
27/1 1942
|
Visby flygfält inviges |
15/3 1942
|
Övertransporterades en basdivision
ur F 3 i Linköping |
1942
|
Flygdivisioner baserades till
Gotland för skjut- och bombfällningsövningar. |
1942
|
De flygande förbanden lydde under
eskaderchefen 2. jakteskadern som ansvarade för luftrummet
över Gotland. |
1943
|
Två divisioner baserade i Bunge
och Roma. F 1 (västerås) hade bombplan B 3 (de tyska Ju 86)
medan det nyuppsatta F 11 (Nyköping) hade spaningsplan S 16
(de illa beryktade italienska Caproni "de flygande
likkistorna") och S 17 (nya SAAB spaningsversion av B 17) |
|
Marinflyget. F 2 bedrev som
tidigare spaning från sjöstationen i Fårösund med S 12 och T
2. |
-/7 1943
|
Förstärktes flyget på Gotland med
en division jaktplan J 9:or från F 8 i Stockholm. |
-/12
1943
|
En grupp militära flygplan
lyfte från Gotland och skulle flyga till Malmen via Öland
några dagar före julafton 1943. Strax utanför Öland flög
planen in i dimma och ett av dem, förbandschefens plan,
försvann i havet för att aldrig återfinnas. |
-/5 1944
|
Försvann två svenska spaningsplan
(Caproni) som varit på uppdrag öster om Gotland. Det ena
hittades nödlandad på vattnet och kunde bogseras in till
Fårösund. Enligt lettiska fiskare skulle det andra blivit
nedskjutet av tyska jaktplan utanför Ventspils. Det visade
sig att tyskarna trott att det var ett ryskt plan.
Besättningen utom en man klarade sig och återsändes av
tyskarna via Berlin och Sassnitz. |
1944
|
Allt oftare utnyttjades flygfältet
i Visby. F 11 hade rätt ofta någon spaningsgrupp S 16
Caproni där. F 1 använde basen från maj till september för
en eller flera divisioner, som höll på att ombeväpnas från B
3 till svenska B 18. I september, under en flygvapenövning,
låg hela flottiljen där.
Vid samma tillfälle utnyttjade F 4
(Östersund) Bunge för huvuddelen av sina B 17.
Sjöflygpbasen Fårösund utnyttjades
liksom tidigare av F 2 spaningsplan, T 2 och S 12. |
1945
|
Efter kriget utnyttjades
Visbyfältet till en början som reservfält. |
15/5 1945
|
Sker ett haveri med en S 16 ur F
11 öster om Gotland. Bl a omkom Sixten Emanuel Öström f.
1922. |
1950-tal
|
F 13 fick flygvapnets första
långräckviddiga radar på norra Gotland som erhöll
beteckningen PS-16. Den hade som första station ett
fortifikatorisk skydd som innebar att endast antennen stack
upp över markytan. Även en PJ-21 flyttades från F 10 och
ställdes upp i Tingstäde |
1956
|
På hösten uppsattes ett
detachement från Bråvalla flygflottilj i Norrköping F 13
G, för att sköta den omedelbara servicen av
flygvapenanläggningarna på ön. |
21/1 1959 |
Sker ett haveri med en Gloster
Meteor utanför Visby där Allan Abrahamsson omkommer
|
1968 |
Flygbasen utbyggd till
Bas-60-standard
|
26/5 1970 |
Sker ett haveri med en
J 35B SO Östergarns fyr där fältflygare Kjell Tinnerholm
från F 18 omkommer.
|
24/9 1970 |
Sker ett haveri med en
J 35F vid Kräklingbo där fältflygare Thomas Andersson från F
13 omkommer.
|
1975 |
Fältet anpassas för J 37 Viggens
krav på utrymme
|
1992
|
Flygbasen utbyggd till
Bas-90-standard
|
30/6 1994
|
F 13 Bråvalla flygflottilj upphör
som flottilj.
|
1994
|
F 16 Upplands Flygflottilj övertar
ansvaret av Gotland (F 16 G)
|
1995
|
Flygbasen anpassas för att kunna
ta emot större civila flygplan för beredskapsändamål
|
2003
|
F 16 Upplands flygflottilj
upphörde som flottilj.
|
2003 |
F 17 Blekinge flygflottilj
övertar ansvaret av Gotland (F 17 G)
|
2003 |
En 7 000 kvadratmeter stor ny
uppställningsplatta på F 17 G anläggs, kostnad 23
miljoner kronor.
|
2008 |
F 17 Gotland har nio anställda
och bedriver främst flygunderhåll, i huvudsak av
flygvapnets egna plan, men även exempelvis Kustbevakning
och polis. Flygplatsen hanterar årligen runt tusen
starter och landningar.
F 17 G utför också signalskydd, "inre och yttre
säkerhetstjänst" och meteorologiska uppgifter åt
försvaret och SMHI. Verksamheten bedrivs året runt, för
att alltid kunna erbjuda alternativa
landningsmöjligheter vid flygning vid osäkra
väderförhållanden.
Flottiljens enhetschef är Mats Hansson.
|
 |
 |