Artilleriet på Gotland 1711 -
2000 |
 |
 |
4/6 1711 |
Häggs artilleristab etableras i
Visby |
31/7 1741 |
Uppsattes Mannerheims
Artilleribataljon (Gotland rekryterade nästan hälften) |
1763 |
Ungefär ett kompani (ca 80
man) ur alla fyra kompanier överskeppas till Finland |
1782 |
Finska Artilleribrigaden
uppsätts, 7 kompanier ingår |
1788 |
Ungefär två kompanier ur
Gotlands Artilleribataljon överskeppas till Finland och kommer
att ingå i Finska Artilleribrigaden. |
1791 |
Resterna av den Gotländska
Artilleribrigaden överskeppas till Finland |
1794 |
A1 och A4 organiseras.
Gotlands kompani ingår i A2 1809 |
1809 |
Finska Artilleriregementet
A2 organiseras |
1810 |
A2 omorganiseras, varvid
kompanierna sammanslås två och två och bildar en avdelning |
15/10 1810 |
1.st Avdelningen fick
namn av livkompaniet |
4/7 1811 |
A2 upplöses. A2 förläggs
till Stockholm, Karlstad samt till Eda Skans |
1811 |
Genom militärbefälhavareorder av den 20 mars blev
Nationalbeväringen indelade uti 5 bataljoner med 4
infanterikompanier i varje, utom 1:a eller Norra bataljonen, som
hade 3 kompanier jämte Fårös beväring; 2 jägarkompanier
tilldelades varja bataljon, men 5 sådana kompanier blev oindelda
och ställdes under brigadchefernas direkta befäl. Hela
lantbeväringen indelades sedan i 2 brigader.
Stadens beväring indelades till
positions- och åkande artilleri, kungen hade lämnat en särskild
tillåtelse åt Visbys borgarskap att de själva fick välja hela
befälet till stadens manskap.
I sin egenskap av militärbefälhavare
hade Rudolf Cederström under sig anställd vid
militärbefälsstaber och stater: som chef för
militärexpeditionen, överadjutanten, majoren Jacob Cederström;
till stabsadjutanter 3 officerare, en vid artilleriet, en vid
fältmätningskåren och en kavalleriofficer. Vid övriga staber och
stater en artilleribefälhavare som hade under sitt befäl, utom
det till Gotland kommenderade artilleriet och det av Visby stads
beväring uttagne, en tygmästare, en tygofficer, en
tygförvaltare, en pistolsmed och en stockmakare. En major och en
subalternofficer ur ingenjörskåren, en auditör och en
krigsfiskal, en fältprost, en fältläkare med två underläkare, en
fältkommisarie och en fältkamrer med skrivbiträde.
I mars och april anlände till Gotland
såsom förstärkning till artilleriet en kommendering av Vendes
artilleriregemente samt positionspjäser, gevär och ammunition,
medicinska attiraljer och proviant för de hitkommenderade
trupperna. I slutet av mars och i början av april anlände också
från fastlandet det erfordliga antalet officerare för
Nationalbeväringen.
I sista dagarna av oktober och början av
november avgick från ön så väl Jönköpings bataljon som största
delen av det hitkommenderade artilleriet, varav det endast
kvarlämnades ett detachement bestående utav 2
subalternofficerare (den ena med åliggande att tjänstgöra som
tygofficer) samt 3 underofficerare och 38 man konstaplar och
artillerister. Kort därefter blev även kapten Svebilius, som
ankommit till ön, förordnad till artilleribefälhavare.
|
1813 |
Beväringsartilleriet rekryterades som förut endast från Visby.
De bedrev sina övningar vid södra byrummet utanför södra
stadsmuren. Manskapet rullfördes vid vederbörligt kompani och
där förättades årliga mönstringar. Gevär och patronväskor
förvarades i hemmen.
|
20/2 1816 |
Meddelas genom en order att den i Visby garnision förlagda styrka
av Svea artilleriregementes kommendering skulle förminskas till
24 man. |
18/4 1816 |
Kungjordes att Kungl. Maj:t förordnat överstelöjtnanten vid Svea
artilleriregemente von Arbin till artilleribefälhavare och
bataljonschef för Nationalbeväringens artilleri, vilket bestod
av 2 kompanier åkande artilleri försedda med 3-pundiga kanoner
och Helvigs haubitser samt 1 kompani positionsartilleri med
tillhörande 8 stycken 24-pundiga kanoner och 8 stycken
12-pundiga Ehrensvärds. Härigenom blev allt artilleri på Gotland
förenat till ett helt för sig. |
23/2 1819 |
Meddelade Kungl. Maj:t i ett brev meddelade Kungl. Maj:t att
Gotlands Nationalbevärings artilleri skall förses med pjäser och
full attiralj till 2 6-pundiga och 1 12-pundigt batteri. |
11/6
1826 |
Utfärdades militärbefälhavareorder, att åkande
artilleriet skulle i från kompaniexercisplatser den 20 juni
inträffa vid Kräklingbo för att därifrån företaga en större
fältmanöver mot Östergarn, sedan bivackera där om natten och
följande dagen företaga återmarschen. Det anbefalldes jämväl,
att för befälets och truppens övning skulle såväl under fram-
som återmarschen de försiktighetsmått iakttagas, som ske börs
när fienden är i grannskapet. |
21/2 1828 |
Ingick militärbefälhavaren med underdånigt
förslag till en ny organisation av Nationalbeväringens
artilleri, men ingen resolution följde förrän år 1836
|
1830 |
Permanentades att 2 depåkompanier av Svea artilleriregemente
förlades i Visby. Ett kompani skulle bestå av, 1 kapten, 1
löjtnant, 1 underlöjtnant, 1 styckjunkare, 1 sergeant, 1
trumpetare, 1 förstekonstapel, och 4 andrekonstaplar.
Manskapsstyrkan uppgick till 69 man.
|
19/4
1831 |
Överlämnar Jacob Cederström över militärbefälet till
artilleribefälhavaren överstelöjtnant Arbin. |
9/5 1835 |
Genom ett kungligt brev blev en ny organisation för
Nationalbeväringens artilleri fastställd. Manskapet skulle
hädanefter inte endast uttas från Visby stad utan även från
lantbeväringen. De till artilleriet erforderliga 6 officerarna
skulle kommenderas från kompanibefälet vid Nationalbeväringen
och erhålla särskilt arvode, samt att underbefälet skall bestå
såväl av valda, valda genom truppen, som av därtill av
militärbefälhavaren utsedda personer. Det tillsattes eget befäl,
2 batterichefer, 4 subalterner, 2 styckjunkare, 6 sergeanter, 12
förstekonstaplar, 24 konstaplar och 4 trumpetare.
Beväringsstyrkan fastställdes till 200 man i åldern 21 - 30 år.
Beväringsartilleriet uppsatte 2 st 6-pundiga och 12 st
12-pundiga batterier. Dessutom blev medel anslagna så väl till
upprättande av ett artilleriinformationsverk, samt till arvode
åt artilleribefälhavaren som hitintills inte erhållit sådant.
|
21/4 1836 |
Militärbefälhavaren beordrar att 25 man från vardera av de tre
lantkompanierna, som är belägna närmast Visby, skulle uttas till
artilleriet, även i anledning därav att åldern för
artillerimanskapet blivit bestämd till 30 år och detta manskap
genom urval skulle uttas, hade under den 18 mars inte en ny
indelning av manskapet vid Visbys infanteri och jägare blivit
anbefalld, efter samma grund som den för lantbeväringen
gällande. Manskapet vid Visby stads beväring hade här förut,
ända sedan beväringens upprättande 1811, varit uttaget och
indelat på följande sätt: Alla från 15 till fyllda 25 år, som
inte var husbönder, var indelade till jägarekompaniet, från 25
års ålder ingick de i infanterikompaniet. Förutom borgare och
husbönder, som därtill var självskrivna, även handelsbetjänter,
gesäller och lärlingar. Alla övriga transporterades till
artilleriet där de kvarblev till 45 års ålder då de överfördes
till pikförarna. Från infanterikompaniet däremot överflyttades
sällan någon till pikförare, eftersom infanteristerna önskade
kvarbli vid sitt vapen.
|
2/5 1836 |
Bifall lämnades genom gjord ansökan om att få dela
tygofficerslönen i två arvoden för att tilldelas två officerare
vid beväringen som kommenderas att tjänstgöra som
förrådsofficerare vid Visby militärförråd.
|
15/10 1836 |
Genom en generalorder förordnades en ny organisation av styrelsen
över militärförråden i Visby varigenom militärbefälhavaren
upphör att vara förrådschef vilket istället uppdrogs åt
artilleribefälhavaren i egenskap av tygmästare. Däremot skulle
militärbefälhavaren ha högsta befälet i egenskap av inspektör.
|
12/11 1836 |
Fastställde
militärbefälhavaren kompanimärken som skulle tillverkas i
mässing med blank kant och upphöjd siffra i mitten. Bottenfärgen
var för Norra bataljonen vit, för Södra bataljonen röd, för
Medelbataljonen röd och vit i sektorer, för Visby jägare röd
cirkel med vit ring och för Visby infanteri vit cirkel med röd
ring omkring. Artilleriet skulle använda de för hela artilleriet
fastställda märkena. Dessa nu anbefallda märkena anlades av
korpraler och konstaplar under övningar. Det var meningen att
övrigt manskap skulle få sådana i krig.
|
1839 |
Erhåller artilleristyrkan en permanent kasern vid S:t Hansgatan.
|
14/5 1839 |
Genom ett kungligt brev blev artilleriets befälsmöte förkortat
till 14 dagar, istället för en månad.
|
23/6 1841 |
Uti en generalorder
anbefalldes att en ny förändrad uniform för Nationalbeväringens
artilleri vars befäl hitintills haft lika uniform som övriga
beväringen. |
1850 |
Begärde militärbefälhavaren hos Kungl. Maj:t att artilleriet måste
förses med lejda hästar under vapenövningarna, att batterierna
måste förses med sablar, att depåkompaniet styrka måste ökas
till 75 man, att ytterligare 1 subalternofficer måste
kommenderas till Gotland, att depåkompaniet måste förses med 15
stycken ständiga hästar och stallpersedlar, att arvodet måste
anslås åt flera av underbefälet och en del av de civila
tjänstemännen måste erhålla löneförhöjningar. (1854 års stat
bestämmer för battericheferna 200 Rd banko och staten för åren
1858, 1859 och 1860 upptar samma till 400 Rd rmt. Till lega för
exercishästar åt artilleriet upptas förstnämnda stat 294 Rr
banka och den sistnämnda till 750 Rr rmt) |
5/7 1851 |
Uti ett brev från Kungl. Maj:t meddelas att då officerare av
Gotlands Nationalbevärings infanteri begagnar undervisning vid
Artilleriläroverket i Visby för att bereda sig till
inträdesexamen vid högre Artilleriläroverket vill Kungl. Maj:t
bestämma särskilt arvode åt informationsofficeren. |
9/7 1853 |
Angavs till chefen för Lantförsvarsdepartementet
ett memorial angående behoven med avseende på Gotlands försvar,
och uppgavs uti memorial till Kungl. Maj:t i augusti samma år
att den kortaste tid inom vilken Nationalbeväringens
försvarsstyrka ansågs kunna vara sammandragen, artilleriet och
Visby stads beväring vid Visby vara 3 dagar efter ordernas
utfärdande därom. Var färdingshållningsorder förut utgivna borde
styrkan kunna vara sammandragen sålunda inom hälften av nämnda
tid. |
27/3 1854 |
Utfärdades fördelningsorder om vad i avseende på de under
militärbefälhavarens på Gotland befäl ställda truppers
organisation mm. Såsom chef för 2 brigaden för
militärbefälhavaren själv befälet till dess trupperna kallades
vapen varefter artilleribefälhavaren major Rappe blev
brigadchef. Överste Nordenfeldt med stab, Göta artilleribatteri,
inkvarterades i Visby, det övriga manskapet i socknarna norr och
öster om Visby. |
19/4 1854 |
Ankom 9:de 6-pundiga åkande batteriet av Göta artilleriregemente
bestående av 6 officerare, 2 civila, 6 underofficerare, 5 spel,
4 hantverkare, 141 man samt 119 hästar. Ett 12-pundigt batteri
av Vendes artilleriregemente beordrades även till Gotland men
detta ändrades genom en generalorder av den 15 april. |
16/5 1854 |
Efter att socknarna blivit hörda bestämdes att
Gotlands Nationalbevärings artilleri sammandrogs till 10 dagars
vapenövningar vid Visby från och med den 8 till och med den 17
juni, och att tält därför blivit anskaffade. Lägret var först
ämnat att vara på Vallstena rum men sedan arrendatorn av
Visborgs kungsladugård upplåtit fältet därutanför till exercis,
bestämdes lägret i Visby istället. |
24/5 1854 |
Inryckte härvarande trupper i läger vid Visborgs
kungsladugård. Efter framställning hos Kungl. Maj:t anbefalldes
att Gotlands Nationalbevärings artilleri och 3 bataljoner av
jägarna skulle under lägertiden ställas under
artilleribefälhavaren major Rappes befäl såsom chef för 2:dra
brigaden och att de hitkommenderade trupperna jämte 2 bataljoner
av Nationalbeväringen skulle stå under överste Nordenfeldts
befäl såsom chef för 1:sta brigaden. |
12/6 1854 |
På morgonen ankom en del av Svenska eskadern
till Slite och med ombord var Konung Oscar I samt
Kronprinsen med staber samt cheferna för Lant- och
Sjöförsvarsdepartementena. Sedan de höga personerna besökt de
påbörjade befästningsarbetena på Enholmen begav de sig till
Visby dit de kom på kvällen. Göta artilleriregementes 9:e
6-pundiga batteriet. |
1/7 1854 |
Beslutades att Göta artilleribatteri ställs under
artilleribefälhavaren på Gotlands befäl. |
17/8 1854 |
Artilleribefälhavaren major Rappe ersätts av major
Munck. |
29/9 1854 |
Order om att Göta artilleriregementes batteri
skall avlösas av en lika styrka ur samma regemente. |
24/11 1854 |
Nationalbeväringens artilleri ny stat |
1 |
Artilleribefälhavare |
arvode |
500 |
Banco Rr |
2 |
Batterichefer |
arvode á 200 |
400 |
Banco Rr |
4 |
Flygelchefer |
arvode á 100 |
400 |
Banco Rr |
2 |
Styckjunkare |
arvode á 100 |
200 |
Banco Rr |
6 |
Sergeanter |
arvode á 66.32 |
400 |
Banco Rr |
12 |
Konstaplar |
arvode á 20 |
400 |
Banco Rr |
24 |
2:a Konstaplar |
arvode á 20 |
480 |
Banco Rr |
4 |
Trumpetare |
arvode á 25 |
294 |
Banco Rr |
Artilleriinformationsverket |
1 |
Informationsofficer |
arvode |
100 |
Banco Rr |
1 |
Informationsunderofficer |
arvode |
50 |
Banco Rr |
Till skrivmaterial samt ved
och ljus |
80 |
Banco Rr |
Tygstaten |
1 |
Tygofficer |
lön |
300 |
Banco Rr |
1 |
Tygförvaltare |
arvode |
450 |
Banco Rr |
1 |
Pistolsmed |
arvode |
90 |
Banco Rr |
1 |
Stockmakare |
|
90 |
Banco Rr |
 |
 |
 |
 |
 |
|
12/6 1855 |
Beordrades Göta artilleribatteri att återgå till
hemorten. |
1857 |
Vid detta års riksdag erhöll Nationalbeväringens
civilstat och underbefälet, enligt Kungl. Maj:ts nådiga
proposition efter militärbefälhavarens förslag, löneförhöjning.
Även på artilleribefälhavaren överstelöjtnant K. Bildts motion,
Nationalbeväringens officerskår, och utgavs Kungl. Maj:ts
fastställda stat för Gotlands Nationalbeväring att tillämpas
under åren 1858, 1859 och 1860. |
27/1 1859 |
På förslag av militärbefälhavaren anbefallde Kungl. Maj:t att Rute
kompani, Forsa kompani och Bäls kompani skulle så länge de
därtill är villiga, med hela styrkan eller så stor del därav,
som militärbefälhavaren bestämmer, årligen under exercistiden
sammandras på Enholmen för att övas i artilleriexercis. Kronan
bekostar transporten från Slite till Enholmen. |
4/6 1859 |
Beordrades att officerare och pjäsbefälhavare från
beväringsartilleriet skulle kommenderas till Enholmen som
instruktörer mot erhållande av resersättning och dagtraktamente. |
16/7 1861 |
I sammanhang med förslag till bättre ordnande av stridskrafterna
på Gotland hade militärbefälhavaren i ett memorial av den 31
augusti 1859 jämte framställning av de emot artilleriets
nuvarande sammansättning framkom ett stort antal anmärkningar,
att det på Gotland förlagda depåkompaniet av Svea
artilleriregemente med över och underbefäl samt trupp mm får
från nämnda regementes stat överflyttas till Gotlands
Nationalbeväring, gör att med dess artilleri bilda en särskild
kår "
Gotlands Nationalbevärings Artillericorps".
Till detta lämnade Kungl. Maj:t sitt bifall
och bland annat förordnas att artillerikårens officerare befrias
från den för befordrande till löjtnantsgraden vid
artilleriregementena föreskrivna examen vid högre
artilleriläroverket, men skall däremot vid artilleriets läroverk
i Visby avlägga en praktisk artilleriexamen och genomgå graderna
vid något av artilleriregementens rekrytskola.. |
11/11 1861 |
Kungl. Maj:t befallde att artilleribefälhavaren som i avseende på
den till artillerikåren hörande stamtrupps manskaps antagande
och avskedande, enskilda ekonomi och disciplin har kårchefs makt
och myndighet, lyder i avseende på kårens instruktioner,
materialens vård och underhåll direkt under
generalfälttygmästaren, men står i allt övrigt som rör kåren
under militärbefälhavarens omedelbara befäl.
Generalfälttygmästaren skall med sina befallningar och
instruktioner till artilleribefälhavaren i avskrift meddela
militärbefälhavaren.
|
27/2 1864 |
Fastställdes ny uniform för
artilleristamtruppen |
15/8 1865 |
Sedan militärbefälhavaren uti ett memorial av den 10 juni anfört
att hurusom bland flera hinder för att till en elitkår kunna
utforma artillerikårens stamtrupp även var saknaden av exercis
och gymnastikhus men att då, Kungl. Krigskollegium i Visby ägde
en på artillerigården liggande byggnad den så kallade artilleri-
eller tygboden, fastän förfallen skulle kunna med en mindre
kostnad ombyggas och förändras till ett fullt ändamålsenligt
exercis - och gymnastikhus, gav Kungl. Maj:t detta datum sitt
bifall. |
11/12 1867 |
Uti ett memorial av den 21 augusti gjorde
militärbefälhavaren framställning dels om förändrade
avlöningsförmåner åt underbefälet samt om tillökning i
underbefälets antal och tjänstgörande styrkan vid
artillerikårens stamtrupp, dels också om anslag till en
artillerikasern i Visby. Uti skrivelse av nämnda datum
meddelades att Kungl. Maj:t inte funnit någon orsak att i detta
hänseende göra någon framställning till Riksdagen.
|
22/4 1868 |
Genom generalorder blev det befallt att 2
officerare av artillerikåren årligen skulle delta i
artilleribefälets gemensamma skjutövningar på Tånga hed.
|
18/6 1868 |
Passevolanskontrakt jämte beklädnadsstat
för artillerikårens stamtrupp utfärdad.
|
12/1 1869 |
Förordnades att Gotlands Nationalbeväring
skulle förses med bakladdningsgevär till ett antal av 7840 för
Nationalbeväringen och 8 för artillerikårens stamtrupp.
|
8/2 1870 |
Med ändring i föreskrifterna i
generalorder av den 1 maj 1863 blev befallt att de vid
artilleriregementena varje udda år hållna praktiska övningar
inte längre skall utgöra ett villkor till tjänstgöring såsom
kapten och löjtnant vid Gotlands Nationalbevärings artillerikår.
|
7/6 1872 |
Sedan Kungl. Maj:t inte funnit skäl att
bifalla de av chefen för artillerikårens stamtrupp framställda
yrkande om förmånligare passevolansvillkor, bemyndigades
militärbefälhavaren att på Kronans vägnar säga upp det med
artillerichefen gällande passevolanskontrakt med årets slut, då
truppens manskap och munderingspersedlar skulle till Kronan
avmönstras.
|
29/11 1872 |
Ny beklädnadsstat för Nationalbevärings
artillerikårs stamtrupp.
|
26/9 1873 |
Den på grund av brev av den 29 november
1872 verkställda passevolansmönstring till Kronan från
vederbörande batterichef vid artilleritruppen godkändes genom
Kungl. brev av nämnda datum.
|
14/7 1874 |
Medger militärbefälhavaren rätt att med
generalmönstrings krafts och verkan avskeda det manskap som
mellan generalmönstringen av artilleribefälhavaren ad interim
erhålla avsked.
|
10/12 1875 |
Sedan Kungl. Maj:t fastställt ny
lönereglering för armén att med 1876 års början vinna
tillämpning, ville Kungl. Maj:t med anledning av åtskilliga i de
nya avlöningsstaterna förekommande bestämmelser förordna, att
sergeanten vid Nationalbeväringens artillerikårs stamtrupp
skulle vara sergeant av 1:a klassen.
|
31/3 1876 |
Genom ett Kungl. brev förordnades att den
på Enholmen ur Gotlands Nationalbeväring artillerikårs stamtrupp
utgående kommendering 1 konstapel och 3 man skulle 1 oktober
indras till stamtruppens huvudstation i Visby och bevakningen på
Enholmen från och med detta datum anförtros åt en civil person
som för sitt arbete skulle erhålla i arvode 400 kronor.
|
22/9
1876 |
Anvisade Kungl. Maj:t anslag av 543 kronor och 50 öre i och för
inköp och iståndsättande av Artilleriläroverkets i Visby
inventarier, möbler mm
|
24/9 1877 |
Försågs artilleriet med revolvrar.
|
24/5 1879 |
Artillerikårens batterier skulle
hädanefter benämnas 4:e 12-pundiga ändras till 1:a, 12:e
6-pundiga ändras till 2:a och stamtruppen 3:e batteriet.
|
5/3 1885 |
Länskungörelse och militärbefälhavareorder
angående ny indelning av truppen vid mönstring. Vid artilleriet
tidigare utbildade som var rullförda vid infanteriet skulle
bilda "artillerireserv", infanteriuppbådet indelades i
"infanteri (linje)" till och med 38 år och "infanteri
(besättning)" över 38 år.
|
26/4 1885 |
Från Göta artilleriregementes
fästningskompanier på Karlsborg anlände till Gotland 1 kapten, 2
subalternofficerare, 5 underofficerare, 2 trumpetare, 10
konstaplar och 88 artillerister. Av dessa förlades 1
subalternofficer, 2 underofficerare, 1 trumpetare, 4 konstaplar
och 30 meniga till Fårösund och de övriga till Enholmen.
Kommenderingen av Nationalbeväringens stamtrupp återgick då till
Visby.
|
1886 |
Uppläts en byggnad
vid hamnen och en stor tomt till denna. Efter diverse
ombyggnader kunde inflyttning ske. Längs Strandvägen låg låg
gymnastik- och exercishuset. I anslutning till kaserngården låg
vakt- och arrestlokaler, ett sommar- och ett vinterstall för
tjugo hästar. Ett kvadratiskt ridhus uppfördes 1902. Samma år
tillkom även furagemagasin och marketenteri. |
17/12 1886 |
Kungl. brev angående Gotlands
Nationalbeväringsorganisationen. Under militärbefälhavaren
skulle bildas två självständiga förband av infanteriet och
artilleriet N:o 27 Kongl. Gottlands Infanteriregemente och N:o 4
Kongl. Gottlands Artillericorps (kår). Vardera i huvudsak enligt
motsvarande organisation som på fastlandet.
|
1/1 1887 |
Bildas Gotlands
Artillericorps (Artillerikår) med nummer A4. Utgöres
av 2 batterier och ett fästningskompani med en
stamtrupp av 100 man, förlagd i Visby. Kårens
fredsstyrka uppgår till 11 officerare, 11
underofficerare och 102 manskap (av hvilka 25
konstaplar och 2 trumpetare). Övningsplats Martebo
myr 18 km nordost om Visby |
1888 |
I
november ägde besiktning av de nya lokalerna vid Hamnplan rum |
1895 |
Byte av förbandsnummer till
A7 |
1898 |
Övningsplats Tofta skjutfält
6 km syd om Visby |
1903 |
Byggande av nya kaserner på
Korsbetningen påbörjas |
1904 |
Stall
och ridhus vid Korsbetningen tas i bruk |
13/4 1909 |
De
nya kasernerna och byggnaderna på Korsbetningen står färdiga för inflyttning
|
1928 |
Började
förbandet motoriseras |
16/6 1938 |
Förbandets
standar överlämnades av konung Gustaf V till kårchefen, överste
Hamilton. Vid en högtidlighet på kaserngården två dagar senare
överlämnades standaret till kåren |
1968 |
Byter ut begreppen
division, batteri, tropp och avdelning till bataljon, kompani,
pluton och grupp |
1/7 1975 |
Byte
av namn till Kungl Gotlands Artilleriregemente |
1/7 1986 |
Regementet flyttas till Visborgsslätt där det
samgrupperade med Gotlands regemente (P 18).
Något år innan så ändrade man numreringen av grundutbildningskompanierna.
P 18 numrerade sina kompanier från ett och uppåt och samma gjordes
vid A 7 medan Lv 2, som sedan sin tid vid Korsbetningen, hade sina
två kompanier numrerade 10. och 11. Så lösningen blev att A 7
ändrade sin numreringen till 21, 22 och 23.
På Visborgs slätt införde A 7 sedan namn på istället för nummer på
sina kompanier. Wisborgs kompani (21. komp),
Stålhatts kompani (22. komp), Carlswärds komp (23. komp).
Vid Soldaterinran 1991 i Donners hage tilldelades kompanierna
egna kompanistandar. |
1990-talet |
Ansvarade regementet för att utbilda
fördelningsartilleristab- och bataljoner samt
brigadartilleribataljoner och
pansarbataljonsartilleri ingående i MKG. |
1998 |
Carlswärds kompani gick högvakten.
Utbildning på haubits 77B påbörjas. |
30/6
2000 |
Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades Gotlands
artilleriregemente och dess traditioner vårdas och
förs vidare genom Artilleriregementet. |