 |
 |
 |
Gotlänningar i utländsk krigstjänst |
|
|
|
Franska revolutionskrigen 1792 - 1802 |
|
Franska
revolutionskrigen kallas de krig som Frankrike förde i och med
att det blivit en republik efter franska revolutionen, mot
Storbritannien, Österrike, Preussen, Spanien, Ryssland och
Sardinien i olika konstellationer. Det varade från
krigsutbrottet mellan den franska revolutionsregeringen och
Österrike 1792 till freden i Amiens 1802. Det delas vanligen in
i första koalitionskriget 1792–1797 och andra koalitionskriget
1798–1801, om än Frankrike låg i krig med Storbritannien
kontinuerligt från 1793 till 1802. |
 |
 |
Gråberg,
Jacob Christiansson (Gråberg di Hemsö) |
Engelsk
örlogstjänst mm |
|
|
|
|
|
Slaget om Köpenhamn (1807), eller Andra slaget vid Köpenhamn (det
”första” slaget vid Köpenhamn ägde rum 1801) var en brittisk
terrorbombning mot Köpenhamn, som ägde rum under Napoleonkrigen och
varade från den 2 till den 5 september 1807. Belägringen av Köpenhamn
var ett resultat av brittiska krav om att Danmark skulle överlämna sin
flotta till Storbritannien, som fruktade att den danske kronprinsen
Fredrik skulle komma att överlämna sin flotta till Frankrike.
Bombardemangen ägde rum nattetid och har beskrivits som världshistoriens
första terrorbombning. Den 6 september undertecknades kapitulationen och
britterna fick sex veckor på sig att göra den danska flottan
seglingsklar. I slutet av oktober kunde britterna segla iväg norrut
genom Öresund med den danska flottan i form av 17 linjeskepp, 17
fregatter, 16 mindre fartyg och 26 kanonbåtar lastade med krigsförråd –
nu inte som pant utan som brittiskt krigsbyte och egendom. |
 |
 |
Holmberg Nils |
Dansk krigstjänst |
|
|
|
|
|
1812 års krig (War of 1812) Det hela
började med att USA invaderade den brittiska besittningen
Kanada, men slogs tillbaka. Brittiska trupper landsteg därefter
vid den amerikanska huvudstaden Washington där de bl a brände
Vita Huset. |
 |
 |
Tingström, Petter (Peter Tingstrum) |
1 Regiment (Ragan´s) Maryland militia |
|
|
|
|
Den belgiska revolutionen 1830 |
|
Det uppror, ibland kallat den belgiska
revolutionen, som ledde till Belgiens självständighet från Nederländerna
utbröt först i Bryssel 25 augusti 1830 och sedan i andra städer. En
provisorisk regering slog i september tillbaka ett holländskt angrepp på
Bryssel och utfärdade 4 oktober Belgiens oavhängighetsförklaring, vilken
19 november, medan holländarna bombarderade Antwerpen, bekräftades av en
nationalkongress och 20 december erkändes av stormakterna på
Londonkonferensen. En ny författning antogs 7 februari 1831, och den
protestantiske prins Leopold I av Sachsen-Coburg valdes 4 juni samma år
till kung. En holländsk här anföll Belgien och segrade
vid Hasselt och Louvain 1831, men fördrevs av en fransk kår; fransmännen
erövrade det av holländarna besatta citadellet i Antwerpen 23 december
1832. Krigshandlingarna fick sin avslutning först sedan Holland (1838)
och Belgien (1839) antagit de på Londonkonferensen 6 oktober 1831
beslutade 24 artiklarna angående delningen. |
 |
 |
Lyth, Petrus |
|
|
|
|
|
Mexikanska
- Amerikanska kriget 1846-48 |
|
Mexikanska kriget som även kallas Nordamerikanska
invasionen eller Nordamerikanska interventionskriget hade sin bakgrund i
de expansiva territoriella ambitioner som USA via sitt sändebud Joel R.
Poinsett framlade till den mexikanska regeringen redan 1822. År 1846
blev Texas en del av USA. USA försökte köpa sig land av Mexiko men
utan framgång. USA ansåg att Rio Grande skulle utgöra gränsen mellan
delstaten Texas och Mexiko medan Mexiko ansåg att gränsen skulle dras
vid Rio Nueces. 1846 tog USA ett gränsintermezzo i den omstridda
regionen (La Mesilla) som förevändning att förklara krig mot Mexiko.
|
 |
 |
Malmborg,
Frans Oscar |
2nd US Artillery Regiment |
Wallander,
Petter Herman |
2nd US Artillery Regiment |
|
|
|
|
Dansk
- Tyska kriget 1848-50 |
|
Slesvig-holsteinska kriget, första slesvigska kriget eller
slesvigska treårskriget, kallas det krig som 1848-1850 utspelade sig
mellan å ena sidan Danmark och å andra sidan tyska separatister i
hertigdömet Slesvig-Holstein och deras tyska bundsförvanter, framför
allt Preussen. Kriget gällde Slesvig-Holsteins tillhörighet, och efter
att ha bedrivits i tre omgångar med två mellanliggande vapenvilor blev
utgången i huvudsak att tillhörigheten förblev oförändrad.
|
 |
 |
Sundholm,
Olof Theodor
|
Danska halfbatteriet Kauffmann |
Schürer
von Waldheim, Pehr Johan
|
Danska artilleriet / 6:e Danska linjebataljonen |
Schell,
Otto Melchior
|
3:e Danska förstärkningsbataljonen
|
Calissendorff,
Daniel Johan Carl
|
4:e Danska linjebataljonen |
Liewen
von, Wilhelm Adolf
|
Första förstärkningsjägarekårens 3. kompani
|
Lindbom,
Nils Jacob
|
Danska örlogsflottan |
Palm,Wilhelm
August
|
Danska artilleriet |
Lundgren,
Johan Fredrik
|
5:te Danska reservbataljonen |
Häggblad,
Erik Albert |
Danska batteriet Marcusen / Lifbeväringsregementet |
Forslund,
Johan Constantin
|
9:e Danska linjebataljonen |
Mörk,
Carl Magnus
|
3:e Danska linjebataljonen |
Vegesack
von, Carl Henning Ivan
|
12:e Danska lätta bataljonen |
Cederström,
Carl Olof
|
1:a Danska förstärkningsjägarkåren |
Cederström,
Jacob (Jacques) |
5:e Danska dragonregementet |
Molander,
Anton
|
Danska örlogsflottan |
Pantzerhielm,
Ludvig Gustaf Sigfrid
|
Danska örlogsflottan |
DeBrun,
Johan Bernhard
|
Dansk krigstjänst |
|
|
|
|
Nordamerikanska
inbördeskriget 1861-64 |
|
Amerikanska inbördeskriget var ett inbördeskrig i USA mellan
unionen (nordstaterna) och utbrytarstaten Amerikas konfedererade stater
(konfederationen, sydstaterna) som pågick mellan 1861 och 1865.
Nordstaterna kallade kriget för the War of the Rebellion
("upprorskriget"), medan sydstaterna kallade kriget för the
War for Southern Independence ("kriget för söderns självständighet").
En annan sydstatsbenämning är "Kriget mellan staterna" (The
War between the States). Orsakerna till kriget var flera. Påverkan från
debatten kring slaveri, där nord var emot och syd var för, är vad som
gjort kriget mest berömt. |
 |
 |
Ahlström,
Johan Jacob Viktor
|
3rd New Jersey Cavallery Regiment |
Blomberg,
Karl Olof Oscar
|
16th New York Heavy Artillery Regiment. m fl |
Boström,
Johannes (Bostrom, John Andrew) |
US Navy |
Cederström,
Jacob (Jacques) |
US Army |
Gottlander,
Johan Erik Jonsson |
112th Illinois Infantry Regiment / 17th Infantry Regiment |
Hamberg,
Charles Nikolaus Conrad
|
23rd Colour Volontary Regiment. m fl |
Hammarström, Anders Lars (Andrew Lewis) |
US Navy |
Hägg,
Axel Niclas |
Kapare i Confederate States Navys tjänst |
Kolmodin, Carl
Anton (Miller, Carl A.) |
US Navy Revenue Cutter Service |
Leatz, Axel
Arvid
|
5th New York Volunteer Infantery (Zouaves) |
Liewen
von, Carl Johan |
US Army |
Lind, Carl Oscar |
US Navy |
Malmborg,
Frans Oscar
|
55th Illinois Infantry Regiment |
Segerdahl, Lars Petter Johan |
US Navy |
Segerberg Christian Fredrik (Smith, Frederick Carl) |
US Navy |
Smith,
Charles P |
US Navy |
Svensson,
Sven A
|
US Army |
Vegesack von,
Ernst Mattias Peter
|
20th New York Volunters Regiment |
Westberg, Alexis Fredrik
Bernadotte
|
US Army |
Westdahl,
Olof Petter Ferdinand |
US Navy |
|
|
|
|
Fransk - Mexikanska kriget 1861-66 |
|
1861 befinner sig Mexiko i en
prekär ekonomisk situation och i juni inställs betalningarna av
utlandsskulden på två år. Frankrike, Storbritannien och Spanien har dock
redan gjort en överenskommelse att agera militärt gemensamt för att
kräva in skulderna.
Trupper från Frankrike, Storbritannien och Spanien anländer till
Veracruz men förflyttas till Códoba, Orizaba och Tehuacan. En
överenskommelse om betalningarna görs med Storbritannien och Spanien,
medan Frankrike skickar mer trupper med den direkta ordern att påbörja
en invasion, med utlandsskulden som en förevändning. I mitten av april
förklarar Frankrike krig och påbörjar en militär kampanj. I slaget vid Puebla de 5 maj
1862 besegras fransmännen av den mexikanska armén under general Ignacio
Zaragoza. Detta är en viktig seger, då den stoppar den franska armén och
försenar den fortsatta frammarschen med ett år, och ger den mexikanska
regeringen tid att förbereda försvaret. I den franska styrkan deltar ett
antal svenska officerare.
Efter det den franska armén
fått förstärkningar intar man staden Puebla den 17 mars 1863 och därmed
ligger vägen till Mexico City öppen. Benito Juárez tvingas flytta
regeringen först till San Luis Potosi och sedan till El Paso (nuvarande
Ciudad Juárez). I slutet 1863 är de
viktigaste städerna ockuperade av fransmännen och de får stöd av de
konservativa. Man organiserar en grupp personer som beslutar konstituera
Mexiko som en monarki och man föreslår Maximilian, ärkegreve av
Österrike, som kejsare. |
 |
 |
Ericson,
Carl Wilhelm |
3. Zuavregementet i Kejserliga franska armén |
|
|
|
|
Dansk - Tyska kriget
1864 |
|
Dansk-tyska kriget 1864 eller andra schleswigska kriget, kallas det
krig som under 1864 utspelade sig mellan Danmark och ett antal tyska
stater med Preussen och Österrike (Habsburgska riket) i spetsen, med
anledning av en tvist om hertigdömet Schleswig, som på danska kallas
Slesvig. Kriget kan ses som en fortsättning på slesvig-holsteinska
kriget 1848-1850
|
 |
 |
Beijerlieb,
Peter Heliodor
|
10:e Danska infanteriregementet |
Ljunggren, Anton
Wilhelm
|
10:e Danska infanteriregementet / Orreska ströfkåren |
Rosell, Otto
Emil
|
4:e Danska fältbatteriet |
Schüberg,
Christian Sofus Lucian Eugéne
|
10:e Danska infanteriregementet |
Westdahl,
Olof Petter Ferdinand |
Danska marinen |
Wigelstjerna,
Magnus Gustaf Renhold
|
10:e Danska infanteriregementet / Ströfkåren |
Åkerhjelm, Hjalmar Viktor Knut
|
5:e Danska infanteriregementet |
Åkerhielm, Knut Wilhelm Hugo
|
2:a Danska infanteriregementet |
|
|
|
|
Amerikanska
indiankrigen 1850-60-tal |
|
Indiankrigen är namnet
som används i en serie
konflikter mellan nybyggare och urinvånarna (indianerna) i
Nordamerika. |
 |
 |
Bolin,
Johannes Ferdinand Svensson (Bohlin, John
Fardnand) |
Utah Territory Militia infantry "Blackhawk war" |
Eskelund,
Hans Petter (Esklund, Hans) |
Utah Territory Militia infantry "Blackhawk war" |
Eskelund,
Lars Petter (Esklund, Lars) |
Utah Territory Militia infantry "Blackhawk war" |
Erlandsson,
Jacob Erland Jonsson |
Indiankrigen i Sierra Nevada |
Herlitz,
Carl Gabriel |
7th Cavalry (General Custer) |
Löfgren, Olof
(Lofgren, Olaf) |
Utah Territory Militia infantry "Blackhawk war" |
Qvarnberg,
John |
Utah Territory Militia infantry "Blackhawk war" |
Qvarnberg,
Lars Niklas Gabriel (Lewis Quarnberg) |
Utah Territory Militia infantry "Blackhawk war" |
|
|
|
|
Preussisk / Italienska -
Österrikiska kriget 1866 |
|
Tyska enhetskriget, även kallat tyska inbördeskriget och kriget
Preussen-Österrike, utspelades sommaren 1866 mellan å ena sidan Österrike
och dess allierade tyska stater och å andra sidan Preussen, allierade
tyska stater och Italien. Kriget slutade med en preussisk seger och
ledde till upplösandet av Tyska förbundet och bildandet av Nordtyska förbundet.
Därmed kom Preussen att bli den dominerande tyska staten, vilket möjliggjorde
bildandet av Kejsardömet Tyskland 1871. I Tyskland och Österrike
kallas kriget för Deutscher Krieg (Tyska kriget) eller Bruderkrieg
(broderkriget). |
 |
 |
Ericson,
Carl Wilhelm |
Italienska armén. Tunga
Kavalleridivisionen |
Grählert,
Edvard |
Preussiska armén |
Klint af,
Eric Johan Gustaf
|
Österrikiska örlogsflottan |
|
|
|
|
Fransk
- Tyska kriget 1870-71 |
|
Det fransk-tyska kriget (fransk-preussiska kriget) utkämpades
1870-1871 mellan å ena sidan Frankrike och å andra sidan det av
Preussen ledda Nordtyska förbundet samt Baden, Bayern, Hessen och Württemberg. |
 |
 |
Beijerlieb,
Peter Heliodor
|
Régiment étranger (Främlingslegionen) 5:e
bataljonen |
Felldihnj,
Johan
|
General Bourbakis armékår. m fl |
Olofsson,
Olof Anton |
Kavallerist i tyska armén |
|
|
|
|
|
Kriget 1864-1870 mellan Paraguay mot trippelalliansen Brasilien,
Argentina och Uruguay. Kriget var det blodigaste i Sydamerikas historia
och slutade med en total seger för alliansen. Paraguay förlorade mer än
halva sin befolkning, 154 000 km² land och stod under brasiliansk
ockupation fram till 1876. |
 |
 |
Dahlström,
Olof Niklas |
Sydamerikanska inbördeskrig (Peru) |
|
|
|
|
|
Zulukriget var ett krig år 1879 mellan den brittiska
kolonialmakten i Sydafrika under Frederic Thesigers befäl och
zulufolket, under hövdingen Cetshwayo. Kriget inleddes av britterna för
att kväsa hotet mot kronkolonin i Natal. Ett av de mest kända slagen
stod vid Rorke's Drift den 22-23 januari. Kriget slutade med brittisk
seger och zulustatens underkastelse och sedermera upphörande 1897.
|
 |
 |
Claudelin,
Adolf Wilhelm |
Woodhouse-Boarder-Gard |
Hejdenberg,
Oscar Fredrik |
|
|
|
|
|
Det första Japan - kinesiska kriget 1894 -
1895 |
|
Det första sino-japanska
kriget var ett krig som utkämpades mellan qingdynastins Kina och Japan
under Meiji för kontroll över Korea. Det huvudsakliga resultatet av
kriget blev en förskjutning av makten i området till Japans fördel. Krig
mellan det japanska kejsardömet och Qing deklarerades den 1 augusti
1894, även om mindre sjöstrider redan pågått under en kortare tid. Den
japanska armén besegrade den kinesiska i en serie slag kring Seoul och
Pyongyang, vilket drev kineserna norrut och den 21 november samma år
hade japanerna intagit Port Arthur. Den japanska flottan krossade Qings
norra flotta vid inloppet till floden Yalu den 17 september 1894. Den
kinesiska flottan förlorade 8 av 12 krigsfartyg och tvingades retirerade
till den befästa flottbasen Weihaiwei, bara för att bli offer för ett
överraskningsanfall från den japanska armén över Liaodonghalvön.
Anfallet gjorde slut på flottan med hjälp av artilleribeskjutning från
landsidan. Efter Weihaiweis fall, och samtidigt som vintern började bli
mildare så fortsatte de japanska styrkorna in i Manchuriet. Inför de
upprepade förlusterna så skrev Qing till slut under Shimonosekifördraget
i april 1895. |
 |
 |
Ahlander, Magnus Viktor Albin |
Frivillig på japanska krigsfartyg |
Boberg, Conrad |
Frivillig i kinesiska armén |
Siggelin, Johan Victor Carl |
Frivillig i kinesiska armén |
|
|
|
|
Boxarupproret i Kina 1898
- 1901 |
|
Boxarupproret var ett
folkligt uppror i Kina. Upproret riktade sig mot ökande
europeiskt inflytande över landets ekonomi och politik och mot
både utländska och infödda kristna. En mängd utlänningar samt
tusentals kineser som sades ha samröre med fienden dödades.
Upproret kvästes mycket våldsamt med hjälp av utländska
soldater. |
 |
 |
Ottoson,
Carl Peter Henrik |
9th Infantry Regiment |
|
|
|
|
Spansk -
Amerikanska kriget 1898 |
|
Spansk-amerikanska kriget är benämningen på de
strider om herraväldet över Kuba, spanska Antillerna (särskilt Puerto
Rico) och Filippinerna som 1898 fördes mellan USA och Spanien. I kriget
övertog USA de flesta av Spaniens kvarvarande kolonier, såsom Kuba,
Guam, Filippinerna och Puerto Rico.
|
 |
 |
Andersson, Klas
Arthur Ehrnfrid (Edward C Anderson) |
US Navy |
Bergström, Karl
Petter Ludvig
|
US Navy |
Chaling, Axel Rudolf |
US Navy. På Filippinerna (1906) |
Eklund, Karl
Axel |
US Army / 81 Company, Coast Artillery |
Herlitz,
Nils Georg |
US Navy |
Hermansson,
Herman Theodor |
US Army / Company K, 5th Massachusetts Infantry |
Holmberg, Arvid
Niklas (Arwed Nicholas Holmberg) |
US Army /
14th Infantry Regiment |
Karlsson,
Gustaf Petter Daniel (Karlson, Gustavus Peter) |
US Army / 1st Infantry Massachusetts Regiment |
Larsson, Oscar
Albin (Albin Oscar Larsen) |
US Navy |
Lingvall, Karl
Julius (Charles J. Lingwall) |
US Army /
14th Infantry Regiment |
Marshall, Henry Peter |
US Navy / Kapten USS Slocum |
Nyström,
Fredrik Ingeman (Frederick I. Nystrom) |
US Army |
Nährsten, Johan Reinhold |
US Army / Company K, 5th Massachusetts Infantry |
Olsson,
Fredrik Leonard |
US Army / Company K, 5th Massachusetts Infantry |
Ottoson,
Carl Peter Henrik |
US Army /
9th Infantry Regiment |
Palmquist, Fredrik Johannes |
US Army |
Pettersson,
John Arvid |
US Army /
(Transporttjänsten) |
Smidt, Emil |
US Army /
3rd Infantry Regiment |
Stengård, Nils Petter Nilsson |
US Army |
Stenström,
Petter Fritiof Mauritz (Stenstrom, Peter F.) |
US Army / Volontary 45th Regiment Infantry |
Svanberg,
Per Justus Waldemar |
US Army / 8th Massachusetts Infantry |
Svensson,
Frans Enok |
US Navy |
Svensson, Oscar Amon |
US Army / Company K, 5th Massachusetts Infantry |
Thunström, Karl Herbert |
US Army / Company K, 5th Massachusetts Infantry |
|
|
|
|
|
Boerkriget 1899-1902 utkämpades om herraväldet i Sydafrika mellan
boerrepublikerna Transvaal och Oranjefristaten understödda av en
boerresning i vissa delar av Kapkolonin på den ena sidan, mot
Storbritannien på den andra sidan.
|
 |
 |
Cederström,
Oscar Fredrik |
Skandinaviska kåren |
Claudelin,
Adolf Wilhelm |
Skandinaviska kåren |
Hansson,
Berndt Emanuel (Berndt Hansen) |
Imperial South
African Border Mounted Rifles |
Krokstedt,
Verner Felix Ludwig |
5th Victoria Mounted Rifles |
Lundin, Edvard Julius |
Southern Rhodesian Volunteers |
Nyman,
Gunnar |
|
Ohlsson,
Johan Oskar (Boer-Olle) |
2nd Cavalry Brigade |
Persson,
Gustaf Edvin (Pearson, Gustave Edwin) |
New Zealand Defence Force / North Island Regiment |
Stenmark, Sten Georg Magnus |
Southern Rhodesian
Volunteers |
Säfstrand,
Olof Nilsson |
Frivilliga sjukvården i Sydafrika |
Söderström,
Johan Axel Emanuel |
Skandinaviska kåren |
Westling,
Carl August (Westling, Charles) |
3rd
NSW Mounted Rifles, B Squadron |
|
|
|
|
Rysk -
Japanska kriget 1904-05 |
|
Rysk-japanska kriget (1904–1905) var en militär konflikt som växte
fram ur japansk och rysk imperialistisk strävan i Korea och Manchuriet.
Kriget utkämpades huvudsakligen om staden Port Arthur (Lüshunkou/Ryojun)
och Liaodonghalvön samt järnvägen från hamnen till Harbin.
|
 |
 |
Lundin,
Edvard Julius |
|
|
|
|
|
|
Den belgiska kungen Leopolds kolonialarmé hette "Force
publique" och bestod av kongoleser som värvats med tvång
eller på frivillig väg. De leddes av en mindre skara vita
män från hela Europa, också Sverige, men främst från
Belgien. Dessa män gjorde storartad karriär i Afrika, något
vanliga män inte kunde ha gjort i Europa. "Force publique"
tvingade ut människor i skogen för att samla in gummi.
Kolonialarmén fick instruktioner att ta familjemedlemmar,
kvinnor och barn som gisslan samtidigt som männen tvingades
ut i skogen för att samla gummi. Under tiden våldtogs ofta
kvinnorna och byns djur konfiskerades nästan alltid så att
befolkningen inte hade något att äta. Soldaterna var
beordrad att spara in på kulor, därför var "Force publique"
instruerat att för varje kula som skjutits antingen mot
trilskande befolkning som försökt undvika att tvingas ut i
skogen eller mot rebeller, måste de redovisa en högerhand.
Det vill säga att om en soldat kom till basen på kvällen och
hade använt tre patroner skulle han också ha tre avhuggna
högerhänder med sig. Detta för att kulorna inte skulle
slösas på djur. När man missade tvingades man kapa av handen
på en levande människa. |
 |
 |
Arrhenius
Karl Johan Ludvig Elias |
Kongostatens tjänst |
Engström,
Karl Petter
|
Troupes de L’Est Brigade
Sud 2e Batterie St. Chamond |
Husander,
Karl Olof Ossian
|
Kongostatens tjänst |
Stålhandske,
Knut Gustaf
|
Kongostatens tjänst |
Wester, Arvid Mauritz |
Kongostatens tjänst |
Cedergren,
Oscar Olof |
Kongostatens tjänst |
Hesselin,
Oscar Wilhelm Georgius
|
Kongostatens tjänst |
Jakobsson,
Arvid
|
Kongostatens tjänst |
Sundwallson, Esten
|
Kongostatens tjänst |
|
|
|
|
Fransk
krigstjänst / Främlingslegionen |
|
Främlingslegionen är en unik enhet, separerad från den
vanliga Franska armén, etablerad 1831. Legionen skapades
specifikt som en enhet för utländska frivilliga,
kommenderade av franska officerare, men legionen är också
öppen för franska medborgare.
Främlingslegionen blev omtalad efter
strider i Mexiko den 30 april 1863. Under
det fransk-tyska kriget 1870-71 kämpade
legionen med att bryta belägringen av Paris
och under första världskriget slogs den i
slaget vid Verdun. Under andra världskriget
deltog legionen i operationer i
Mellanöstern, Nordafrika och Norge. Vid
kriget i Indokina 1946-1954 deltog den bland
annat i det för Frankrike ödesdigra slaget
vid Dien Bien Phu 1954.
|
 |
 |
Eyde,
Johan Håkan
|
|
Dennerfors,
Sören Anders Arne |
|
Felldihnj,
Johan |
|
Flygare-Hansson, Per |
|
Svensson, Harald
Rune Yngve |
|
Beijerlieb,
Peter Heliodor
|
|
Hansén,
Aage Erhard |
|
Lönnberg, Ivan |
Främlingslegionen / Franska
armén
/ Flygvapnet |
|
|
|
|
Persiska
gendarmeriet 1911-15 |
|
För att göra ett motdrag mot
stormakternas halvkoloniala politik lät den unge persiske monarken
Ahmad Shah tillsätta en utländsk militärkommission för
organiserandet av ett nationellt gendarmeri. 1911 ställde han en
officiell förfrågan till Oscar II om svensk assistans för att bygga
upp gendarmeriet och en poliskår. Uppdraget leddes av major,
sedermera general Harald Hjalmarson som kort efter sin ankomst 1911
inrättade en officersskola och därefter en gendarmskola.
Gendarmeriet kom att bestå av sju regementen med ansvar att bevaka
vägarna ute i provinserna. Åren 1910-15 stod sammanlagt ett
sextiotal svenska officerare och underofficerare i persisk tjänst.
1914 uppgick gendarmeristyrkan till ca 200 officerare och 8 900 man,
inklusive 36 svenskar, som tjänstgjorde som officerare, intendenter,
läkare, veterinärer och kartritare. Häftiga strider utkämpades mot
rövarband och krigiska klanledare under dessa stupade löjtnant
Philip Hierta och majorerna Oscar Ohlson och greve Erik Lewenhaupt.
På några år lyckades svenskarna säkerställa lag och ordning i
oroliga delar av landet. Vid världskrigets utbrott hade gendarmeriet
växt i antal och blivit så starkt att de allierade kände sig hotade
av dess verksamhet. Stormakternas farhågor befästes när major Gustaf
Laurentius Edvall, den nye chefen för gendarmeriet, i november 1915
samverkade med den nybildade nationalistiska fraktionen. Kort
därefter intog allierade trupper officersskolorna i Teheran och
Shiraz och gendarmeriet desavuerades formellt av de ryska och
engelska beskickningarna. I januari 1916 lät Sverige hemkalla sina
officerare. Edvall entledigades av den nye premiärministern och till
ny gendarmerichef utsågs major Per Nyström som åtnjöt den engelska
beskickningens uppbackning. 1916 återstod förutom de polisofficerare
som ännu var i persisk tjänst en handfull svenska reservofficerare i
landet. General Carl Gustav Westdahl, chef för Teherans poliskår,
återkom till Sverige först 1924. Han hade då hunnit organisera en ny
polisstyrka om ca 1 000 man och gjort en viktig insats för att
undanröja korruptionen inom kåren och säkrat lag och ordning i
huvudstaden |
 |
 |
Borell,
Efraim Mendel Verner Napoleon |
Persiska gendarmeriet |
Österberg,
Niklas Alfred
|
Persiska gendarmeriet |
Eriksson,
Per Magnus
|
Persiska gendarmeriet |
Lundberg, Hans Albin |
Persiska gendarmeriet |
Ohlsson,
Johan Oskar (Boer-Olle) |
Persiska gendarmeriet |
Fahlström,
Carl Bernhard |
Persiska gendarmeriet |
|
|
|
|
|
Flera stater på Balkan ville bryta den allt svagare osmanska
dominansen i området. År 1912 bildade Serbien, Bulgarien, Grekland och
Montenegro det så kallade Balkanförbundet, och i oktober samma år anföll
de Osmanska riket, vars välde på Balkan föll snabbt. Senare, år
1913, försökte den osmanska regeringen återuppta striderna, men
tvingades till kapitulation i maj 1913. Osmanska riket fick avstå
samtliga sina områden på Balkan utom en liten del av sydöstligaste
Thrakien.
|
 |
 |
Leijon,
Emmy Sofia
|
Sjuksköterska vid Röda korset på ett svenskt militärsjukhus i
Konstantinopel |
|
|
|
|
Amerikanska straffexpeditionen i Mexiko 1916 -
1917 |
|
Mexikanska revolutionen inleddes
1910, och 1911 tvingades statschefen Porfirio Díaz Mori gå i exil. Revolutionen
fortsatte till 1916 och ny konstitution antogs 1917.
I början av 1915 besegras
PanchoVillas ”la División del Norte”, Villas styrkor splittras och reduceras
till en gerilla i delstaten Chihuahua. I mars 1916 attackerar en styrka ur
Francisco Villas gerilla byn Columbus i New Mexico, USA. USA skickar en
straffexpedition under general Pershing, vilken under 10 månader, utan framgång,
försöker hitta Villa i bergen i delstaten Chihuahua.
|
 |
 |
Lindvall,
Konrad Johan Vilhelm (William Conrad Lindwall) |
US Army / 14th Infantry Regiment |
|
|
|
|
Första
Världskriget 1914 - 1918 |
|
Det Stora kriget, var en
världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som
började under sommaren 1914. Striderna upphörde i slutet av
1918. Denna konflikt engagerade alla av världens stormakter,
samlade i två motsatta allianser. De allierade (centrerad
kring ententen) och centralmakterna. Mer än 70 miljoner
soldater, däribland 60 miljoner européer, mobiliserades i
ett av de största krigen i historien. Mer än nio miljoner
soldater dödades, vilket främst beror på stora tekniska
framsteg i eldkraft utan motsvarande inom rörlighet. Det var
den näst dödligaste konflikten i historien |
 |
 |
Ahnqvist, Albin Christian Daniel |
US Army / Camp Hospital 41, 161st Infantry |
Alberg,
Olof Lars Ivar |
US Army / 136 Infantry Regiment |
Alfvegren, Karl Ture |
US Merchant Marine / S/S Lake Michigan |
Andersson, Axel
Kristian Eugén (Axel C. Anderson) |
US Army / 38th Infantry Regiment |
Andersson,
Ivan Willehad (Anderson, Ivan W.) |
US Marine Corps |
Andersson, Johan Albert |
US Merchant Marine /
Fyrmastskonaren Winslow (Bordad
och sänkt) |
Andersson,
Johan Anders Bernhard (John Bernard Anderson) |
US Army |
Andersson,
Johan Gustaf Emanuel |
US Army / 13th Company 4th Transport
Battalion 155 D. B. |
Andersson,
Oscar Emil (Anderson, Oscar Emil) |
US Army / Battery E 348 Field
Artillery 91 Division |
Andersson,
Oskar Enock Wilhelm (Enoch Oscar "Andy" Anderson) |
US Army / Pfc Company L 312 Infantry
Regiment |
Bendelin,
Karl Johan Alfred |
US Army / 353 Infantry Regiment, 89th
Division |
Bengtsson,
Albert Markus Eugén (Albert Benson) |
US Army |
Berman,
Isak Asser (Berman, Oscar) |
US Army / 2nd Corps Artillery |
Berman,
Salomon Israel (Berman, Charles Salomon) |
US Army / 3rd Anti-Aircraft Machine
Gun Battalion |
Björk,
Karl Otto |
US Army |
Bogren,
John Maurits (Bograin, John Mauritz) |
US Army / 105th MG Battalion 27th
Division |
Bolander,
Karl Sven (Bolander, Carl S.) |
US Army |
Bolin,
John Richard |
US Army / American Relief
Administration |
Boström,
Petter Johannes Aron (Bostrom, Aron John P) |
US Army / 327 Infantry Regiment 82
Division |
Dahlgren, Thure
Arthur |
US Army / 1102 Aero Squadron |
Edvall,
Karl Albert |
US Army |
Ekelund, Ernst (Eckland, Ernst) |
US Army / 147th Engineer Regiment |
Eklöf,
Arvid Herman |
US Army / Mastersergeant
(Stamanställd) |
Ekström, Georg Oscar |
US Army / Company 12th Field
artillery, 34th Division |
Ekström,
Ivar Fredrik Ferdinand
(Ekstrom, Joseph "Joe" F.
Ekstrom) |
US Army / Motor Transport Company 524
(Motor Trans. Corps) |
Engström, Knut
Fredrik "Fred" |
US Navy |
Eriksson, Amos
Magnus |
US Army / Army Quartermaster Corps |
Fedder,
Karl Oskar Arvid (Charles Arvid Fedder) |
US Army |
Hallbom,
Georg Gustaf Felix |
US Navy |
Hellgren, Gunnar
Gustaf Fridolf |
US Army / 361 Infantry Regiment 91
Division |
Hemström,
Gustaf Leonard |
US Army / 160th Infantry Regiment /
112th Infantry Regiment |
Herlitz, Anders Wilhelm (William) Adolf |
Amerikansk biträdande marin attaché |
Hoffman,
Karl Albin Martin (Carl A. Hoffman) |
US Army |
Hoffman,
Ragnar Erik Arthur |
US Army / Battery B, 118th Field
Artillery, 31st Division |
Holmberg, Nils Ivar Esaias
(Holmberg Nels) |
US Army / Med. Detachment Letterman
General Hospital California |
Holmström,
Karl Harald (Holmstrom, Harold) |
US Army / 305th Infantry Regiment 77th
Division |
Jakobsson,
Karl Niklas Mattias (Jacobson, Charles) |
US Army / 9th Infantry Regiment |
Jakobsson, Karl Sigvard Nikolaus |
US Army / 344 Motor Transport Corps |
Johansson,
Axel Edvin (Johnson, Edwin Axel) |
US Army / 58th Infantry Regiment 4th
Division |
Johansson,
Carl |
US Army |
Johansson,
Gustav Adolf |
US Army / Dep Brig |
Johansson, Gustav Arvid |
US Navy |
Johansson, Josef
Emanuel |
US Army / 307 EngineerRegiment |
Johansson, Sigfrid
Martin Vilhelm (Johnson, Sigfrid) |
US Army |
Johnsson,
Carl Fredrik Knut |
US Army |
Johnsson,
Axel Rudolf Leonard |
US Army / 334th MG Battalion |
Jonsson,
Arvid Ragnar Vilhelm (Johnson, Arvid Ragnar) |
US Army / 310th Infantry regiment |
Jonsson, Gustaf Adolf Linus (Johnson, Gustaf Adolf) |
US Army / 338th Field Artillery |
Kalström,
Karl Anton (Antone Carlström) |
US Army / 113 Spruce Sq (Engr) 2
Provisional Regt |
Karlsson, Niklas
Arvid (Carlson, Arvid N.) |
US Army / Bakery Company 305
Quartermasters Corps |
Krusell,
Jakob Axel Emil (Krusel, Emil) |
US Army |
Lamberg, Gustaf |
US Navy |
Larsson, Karl
Gustaf Rudolf (Lawson, Carl Rudolph) |
US Army / 316th Field Signal Battalion |
Larsson, Oscar
Albin (Albin Oscar Larsen) |
US Navy |
Lindqvist,
Albert Johannes |
US Army |
Lundin, Carl
Arvid |
US Army |
Lundin, Ernst
Alfred (Ernest A. Lundin) |
US Army |
Lönnberg, Aron (Lundberg, Aron) |
US Army / 111th Infantry Regiment |
Nilsson, Albert
Axel Bernhard (Albert Bernad Nelson) |
US Army |
Nilsson,
Axel Oscar (Axel O Nelson) |
US Army / Artillery 12 Am Tn (12
ammunitionståget) |
Nilsson, Niklas Teodor Albin (Albin N. Nelson) |
USMC / 44 Company, 3 Provinsional
Regiment, Second Brigade |
Nilsson, Oskar
Adolf (Nelson, Oscar A) |
US Army / 72nd Company Transporta Tion
Corps |
Norrby, Henrik
Rudolf (Henry R. Norby) |
US Army / 312th Engineers Regiment |
Norrby, Hilbert
Olof Emanuel (Lindhe, Herbert Oliver) |
US Army |
Norrby, Ture Gustaf Verner (Lindhe, Edward W. "Eddie") |
US Army |
Nygren, John Helge Hagbert (Nygren, John H.) |
US Merchant Marine |
Nyren, Johan Petter Rickard Nyström |
US Army / 132 Na Co. 14 Go. Div. T.C. |
Olofsson,
Olof Efraim Gottfred (Olson, Olof Efraim Gottfred) |
US Army / 30th Infantry Regiment Depot
Brigade 76 |
Olsson,
Henry Jakob Ragnar (Olsen, Henry J.) |
US Army / 50th Engineer Regiment |
Olsson,
Hjalmar Petter Julius |
US Army |
Olsson,
Otto Patrik Constantin (Olson, Otto P. C.) |
US Army / 5th Engineers Regiment |
Olsson,
Wilhelm Arthur Anselm (Olson, Arthur W.) |
US Army / 317th MG Battalion |
Pettersson,
Adolf Henrik Nikolaus (Peterson, Adolph Henry) |
US Navy / Lieutenant Commander US Navy
Reserv |
Pettersson, Arthur
Anton Wilhelm (Peterson, Arthur W.) |
US Army / 116th Engineers Regiment |
Pettersson,
Emil (Emil Peterson) |
US Army US Army / Mastersergeant
(Stamanställd) |
Pettersson,
Gustaf |
US Army / 4th Engineers Regiment |
Pettersson,
Helge Conrad Severin (Peterson, Helge
C.) |
US Army |
Pettersson,
Henning Gustaf Axel (Henning A Peterson) |
US Army / 165th Company Transportation
Corps |
Pettersson, Hilmer
Vilhelm Bernhard (Elmer W. Peterson) |
US Army / 164 Depot Brigade |
Pettersson,
Johannes Viktor |
US Army |
Pettersson,
Olof Niclas |
US Army Transportservice (USNRF) |
Rondahl,
Karl Johan (Randall, Carl J.) |
US Army / 601th Engineer Regiment |
Rundby,
Lars Ivar Hilding |
US Navy |
Sigrén, Hjalmar Axel Helge |
US Army |
Steigman,
Benjamin Morris |
US Army / Det. MD USA General Hospital
39 |
Ström, Gunnar Anton Edvard |
US Army |
Svensson,
Fritz Henry (Swanson, Fred Henry) |
US Army / 73 Infantry Regiment 12th
Division |
Wahlbäck,
John Hugo (Wahlbeck, John H.) |
US Army |
Wall, Alfrida (Frida) Gustafva Johansson |
US Army / Sjuksköterska i Frankrike |
Wallin,
Johan Fredrik (Wallin, Fredd) |
US Army / 302th Engineers Regiment |
Widin,
Axel Frans Oskar (Vidin, Alex) |
US Navy / USS Tjisondari |
Vigström,
Karl Gustaf (Wigstrom, Charles) |
US Army / 601th Engineers Regiment |
Öberg,
August Emanuel (Gus E Oberg) |
US Army |
Östman, Carl Edvard
|
US Navy |
Andersson,
Gustaf |
Australienska Armén /
9th Light Horse Regiment |
Friberg,
Carl Ernst |
Australienska Armén /
46th Battalion |
Johansson,
Jacob Otto Fredrik |
Australienska Armén /
Tunnelling company (tunnelbyggare vid fronten) |
Lundgren,
Julius Anselm |
Australienska Armén / 38th Battalion |
Norman,
Carl (Charles) |
Australienska Armén /
5th Brigade 2nd Reinforcement Field Artillery |
Nyman,
Gunnar |
Australienska Armén |
Pettersson,
Lars Hjalmar Maximilian |
Australienska Örlogsflottan |
Smith-Lindqvist,
Carl Peter Leopold
|
Australienska Armén / 5th Australian
Cyclist Company |
Stengård,
Olof Anton (Stengord, Olof Anton) |
Australienska Armén / 4th Pioneer
Battalion |
Ahlgren, Karl Johan August (Charles Ahlgren) |
Kanadensiska
Armén /
191st (South Alberta)
Battalion |
Ericksson, Thomas |
Kanadensiska
Armén / 113th Battalion Lethbridge Highlanders |
Jakobsson, Sigurd Edvin (Stone,
Edwin Sigurd) |
Kanadensiska
Armén /
31st Canadian Infantry Battalion |
Kron, Anton Oscar (Krone, Anton Oscar Krone) |
Kanadensiska
Armén / 103rd Battalion |
Sandsjö, Anders Arvid Natanael |
Kanadensiska Armén /
244th (Kitchener's Own) Battalion |
Steble, Philiph |
Kanadensiska
Armén / 197th (Vikings of
Canada) Battalion |
Schill,
Meinhart |
Tyska
Armén |
Höglund,
Willy |
Tyska
Armén / Grenadier-Regiment zu Pferde n:o 3 Freiherr
von Derfflinger |
Stålhandske,
Knut Gustaf |
Tyska
Armén / I/Reserv artilleriregemente nr: 9 Schleswig-Holsteinisches |
Berlin,
Ernst Herbert Wilhelm |
Tyska
Örlogsflottan / UB 114 (Unterseeboot 114) |
Matchkus,
Martin (Tysk medborgare) |
Tyska
Örlogsflottan / Olika u-båtar |
Palm,
Ingrid |
Vid ett krigslasarett i Bremen |
Lönnberg, Ivan |
Främlingslegionen / Franska
armén
/ Flygvapnet |
Poignant,
Axel Jonas Alfred |
British army / 10th Battalion West Yorkshire Regiment |
Krusell, Olof Viktor (Russel, Victor) |
British Merchant Marine /
S/S Vesuvio (Torpederad) |
Jönsson, Olof Herman |
Norge Handelsflottan /
S/S Linwood (Försvunnen) |
Norberg, Karl Gustaf |
Norge Handelsflottan /
A/S Bonanza
(Försvunnen) |
Wahlberg, Sven Gustaf Magnus |
Norge Handelsflottan /
D/S Norhaug (Minsprängd) |
Brodin, Carl Otto Leonard |
Österrikisk tjänst. Läkare vid Isonzofronten |
Lind,
Maria Elisabeth |
Sjuksköterska vid Reservespital nr 15 i Wien Österrike |
Waclaw,
Alois |
Österrikiska Armén / 15 cm
haubitsbatteri till italienska fronten |
Mutas,
Johannes |
Ryska Armén |
Hoas-Simonsson,
Gustaf |
Ryska Armén |
Annas
Mattiasson, Andreas |
Ryska Armén |
Sigalit-Kristiansson, Andreas |
Ryska Armén |
Buskas, Andreas
Yrjasson |
Ryska Armén |
|
|
|
|
Finska
inbördeskriget 1918 |
|
Finska inbördeskriget pågick januari till maj 1918. De vita har
kallat det frihetskriget eller det röda upproret, medan de röda föredragit
klasskriget, brödrakriget, eller finska revolutionen. Inbördeskriget
utkämpades mellan de "röda" socialdemokraterna och
kommunisterna och den "vita" konservativt ledda finländska
senaten. De röda erhöll visst stöd från den nyinrättade
bolsjevikiska regimen i Ryssland, medan de vita fick stöd från
Tyskland och i begränsad utsträckning av Sverige. Kriget slutade med
seger för den vita sidan. Sammantaget dog omkring 37 000 personer
i samband med kriget. Av dessa var det drygt 20 000 från den röda
sidan som arkebuserades eller avled i de fångläger som upprättades av
den vita sidan.
Svenska brigaden var det rikssvenska frivilligförband som ingick i
de vitas stridsstyrka under finska inbördeskriget. Initiativet
till en självständig svensk frikårs uppsättande togs av den i
januari 1918 i Stockholm bildade föreningen Finlands vänner. I
överensstämmelse med det tänkta målet; uppsättandet av "en brigad om
tre bataljoner militäriskt utbildade svenska frivilliga", kallades
truppen redan från början Svenska brigaden. Ett stort antal
yrkesofficerare; underofficerare och underbefäl anslöt sig, varför
Svenska Brigaden i jämförelse med de finska i det närmaste helt
outbildade skyddskårerna betraktades som ett elitförband. Dess
förste chef var Hjalmar Frisell, kapten vid Upplands
artilleriregementes reserv. |
 |
 |
Alyhr
(Alyre), Tage Ragnar
|
2:a Finska dragonregementet |
Bengtsson, Bengt
Sixten |
Svenska brigaden. Kulsprutekompaniet |
Broberg, Erik Gustaf Leonard |
|
Ebertz
- Nilsson, Karl Martin
|
Svenska brigaden. 2. Kompaniet |
Gröndahl,
Karl
Gustaf
|
Svenska brigaden. 1. Kompaniet |
Grönstrand,
Gösta
|
Svenska brigaden |
Hansén, Arne Malkom Ivar |
Svenska brigaden. 2. Kompaniet |
Heijkenskjöld,
Detlof Wolfgang Heijke |
Finska regeringstrupperna / Överste Martin Wetzers stab |
Håkansson,
Anton Bertrand |
Svenska brigaden |
Klintenberg - Klint, Karl Johan
Julius |
Svenska brigaden. 1. Kompaniet |
Naumann,
Georg Anders Henrik |
Finskt förband |
Sandell,
Gottfred
Melker
|
Svenska brigaden. 1. Kompaniet |
Segerdahl, Albin Ernst Konrad |
Svenska brigaden |
Westergren,
Fritz Albin
|
Svenska brigaden. Spaningsavdelning |
Wickström,
Nils
|
Svenska brigaden. 1. Kompaniet / 3. Kompaniet |
Zachrisson, William Bernhard |
Svenska brigaden |
|
|
|
|
Arkangelsoperationen 1919 |
|
Efter ryska revolutionen 1917 blev Archangelsk för en tid bas för
den brittiska interventionen norrifrån och var under en tid säte
för en kontrarevolutionär regering. I augusti 1918 besatte en
brittisk-amerikansk expeditionskår staden. En "regering för det
nordliga distriktet" skapades under ledning av Nikolaj
Tjajkovskij, men den verklige ledaren var den engelske generalen
William Edmund Ironside. Denna regering blev emellertid snart
avlöst av en de facto militärdiktatur under den ryske generalen
Jevgenij Miller, under vars styre många arbetare avrättades
eller sattes i fångläger. De kontrarevolutionära arméerna trädde
i förbindelse med Aleksandr Koltjak i Sibirien och började så
småningom rycka söderut. Under loppet av 1919 blev emellertid
Koltjak besegrad och i England uppstod starka reaktioner bland
arbetarna mot interventionen i ryska inbördeskriget. I september
1919 tvingades britterna lämna Archangelsk. De vita trupperna
kunde sedan hålla staden fram till 21 februari 1920 då röda
armén intog den. (Wi) |
 |
 |
Poignant,
Axel Jonas Alfred |
British army |
|
|
|
|
Estniska
frihetskriget 1919 |
|
Estniska frihetskriget är det krig som Estland, i efterdyningarna av
första världskriget och oktoberrevolutionen i Ryssland, förde 28
november 1918–3 januari 1920 mot den sovjetryska Röda armén, och
1919 i Lettland mot Landeswehr och den så kallade Järndivisionen, i
syfte att skydda och säkra republiken Estland.
Svenska kåren i
Estland var en på frivillighetens grund uppsatt militärkår som
kom att omfatta omkring 300 man. Chef var överstelöjtnanten,
förre fänriken i Västmanlands trängkårs reserv, senare majoren i
Finlands vita armés trängtrupper Carl Axel Mothander. Svenska
kåren sattes in i Estlands frihetskrig i strider mot den
sovjetiska Röda armén och estniska röda förband.
|
 |
 |
Alyhr
(Alyre), Tage Ragnar |
Svenska kåren |
Grönstrand,
Gösta
|
Svenska kåren |
Ebertz
- Nilsson, Karl Martin |
Svenska kåren |
Jakobsson,
Hjalmar Johannes
|
Svenska kåren |
|
|
|
|
|
I freden i Versailles 28
juni 1919 sektion IV beslöts att delar av den preussiska Rhenprovinsen och det
Bayerska Pfalz skulle bli ett Mandat under Nationernas förbunds (NF) kontroll
med fransk förvaltning i 15 år. Sedan skulle en folkomröstningen hållas om
området skulle tillhöra Frankrike, Tyskland eller kvarstå som Mandat under NF.
Inför folkomröstningen bedrevs
omfattande propaganda från båda sidor, speciellt intensivt från tyskt håll efter
maktövertagandet av de "bruna". År 1935 hölls folkomröstningen ledd
av en neutral kommission. Valet övervakades av en internationell styrka, där
även ett svenskt kompani deltog. Den svenska Saarbataljonen bestod av en stab och två
gevärskompanier, totalt 261 man. Svenskarna förlades i Kreis Merzig,
med stab i Merzig och ett kompani i Beckingen.
Som resultat av
folkomröstningen återlämnades Saargebiet till Tyskland den 1 mars
1935 och underställdes då en Reichskommisar. Under andra världskriget
besatte de allierade den vänstra Saarstranden under 1944 och den 21
mars 1945 hela Saar. I juli 1945 avlöste franska styrkor de
amerikanska och Saar blev en del av den franska ockupationszonen. År 1947 fick Saar en
självständig regering och en folkomröstning resulterade i en
ekonomisk union med Frankrike. År 1954 slöt Västtyskland
och Frankrike ett avtal som skapade ett sjävstyrande Saar
territorium under en neutral kommissionär. Men 1955 röstade man igen
och resultat blev 67,7% för en anslutning till Västtyskland. Detta
resulterade i att Saarland blev ett förbundsland i Tyskland 1957 och
helt ekonomiskt integrerat 1959. |
 |
 |
Andersson,
Nils Gustav Vilhelm |
|
Ekedahl,
Gösta Karl Manfred |
|
Enström,
Bernt Sigurd Torsten |
|
Heyner,
Sigfrid Hans Gustav |
|
Rondahl,
Åke Karl Arvid |
|
Westberg,
Karl Gustaf Joachim |
|
Westberg,
Karl Gustaf Sigurd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Spanska
inbördeskriget 1936-39 |
|
Spanska inbördeskriget som pågick 1936-1939 när Francisco Franco
ledde en militärkupp mot andra republiken och den sittande
parlamentariska regeringen. Rebellsidan utgjordes av konservativa,
nationalistiska och fascistiska krafter, vilka bland annat ville återinföra
monarkin. De utgjorde tillsammans en högerkoalition, där även
katolska kyrkan och den övre borgarklassen ingick. Andra spanska
republiken utgjordes av den spanska arbetarklassen; kommunister,
socialister och syndikalister. Även liberaler anslöt sig till den
republikanska sidan. |
 |
 |
Johansson,
Jarl Erik Emil |
Georg Branting kompaniet |
Lyberg, Gunnar Arne |
Internationella brigaderna |
NN
|
Internationella brigaderna |
Pettersson,
Enok Hugo |
Abraham Lincoln brigade |
Wernström,
Sven Verner |
Edgar André Bataillon |
|
|
|
|
Finska Vinterkriget och Fortsättningskriget
1939-44 |
|
Vinterkriget
(Talvisota). Utkämpades sedan Sovjetunionen den 30 november
1939, tre månader in i andra världskriget, anfallit Finland.
Efter hårt och envist motstånd tvingades Finland den 13 mars
1940 gå med på fred och göra stora landavträdelser. Namnet på
kriget kommer av att det utkämpades under vintern.
Fortsättningskriget (Jatkosota)
utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen mellan den 25
juni 1941 och den 19 september 1944 under andra världskriget.
Vapenvilan inleddes den 4 september klockan 07.00 för finländsk
del, och Sovjetunionen avslutade krigsaktionerna ett dygn
senare, den 5 september.
Många svenskar deltog
som frivilliga soldater på den finska sidan. |
 |
 |
Se
särskild sida |
Gotländska krigsfrivilliga i Finland 1939-44 |
|
|
|
|
Andra
Världskriget 1939-45 |
|
Andra
världskriget var en global väpnad konflikt som
varade från 1939 till 1945 och involverade större
delen av världens nationer som organiserade sig i
två militära allianser, de allierade och
axelmakterna. Krigets start anses generellt att vara
den 1 september 1939 med Tysklands invasion av Polen
som följdes av krigsförklaringar mot Tyskland av
Storbritannien, Frankrike och samväldet. Flera
länder var dock vid detta läge redan i krig som
Italien och Etiopien i det andra
italiensk-abessinska kriget och Japan och Kina i det
andra sino-japanska kriget. Kriget blev dock globalt
först efter invasionen av Polen. Många av de
nationer som initialt inte hade varit involverade i
kriget anslöt sig eller drogs in i kriget i dess
senare skede, som efter Tysklands invasion av
Sovjetunionen i juni 1941 eller efter Japans angrepp
mot den amerikanska flottbasen Pearl Harbor i
december 1941. Medan första världskriget i huvudsak
utspelade sig i Europa var andra världskriget
verkligen ett globalt krig där få delar av världen
lämnades opåverkade. Kriget kantades av markanta
angrepp mot civilbefolkningen så som förintelsen och
den först användningen av atombomben. Över ca. 60
miljoner människor dödades i andra världskriget,
vilket gör kriget till den dödligaste konflikten i
mänsklighetens historia. Kriget slutade 1945 i en
allierad seger. Tyskland kapitulerade den 8 maj 1945
efter att sovjetiska styrkor intagit Berlin medan
Japans kapitulation den 2 september 1945 följande
atombombningen av Hiroshima och Nagasaki markerade
slutet på kriget |
 |
 |
Andersson,
Karl Gustaf Leonard (Gus Anderson) |
US Army |
Bengtsson, Sture Åke (Sure Ake Benson) |
US Army |
Broander,
Oskar Axel Bernhard |
US Army |
Carlström, Carl
Anton |
US Army |
Dahlin,
Carl Hugo Emanuel (Harry C Dahlin) |
US Army Transport service |
Dyplin,
Harry Folke Ossian |
US Army |
Ekström, Sven Gunnar |
Cost Artillery Corps / Army Mine Planter Service |
Espegren,
Axel Viktor Emil |
US Coast Guard |
Gahnström,
Karl Sigfrid Arnold (Gahnstrom, Arnold C.) |
US Army |
Grönlund,
John Öving Wallis (Irving, Wallace John) |
US Navy |
Holm, Carl Johannes (Se Stenström) |
US Army / US Seventh Army |
Holmqvist, Karl Erik Gösta |
US Army |
Hultgren, Karl Gustaf Sten |
US Army |
Hägg,
Enar Oscar (Haige, Enar Oscar) |
US Coast Guard |
Hägg,
Henry Rudolf (Haige, Henry R.) |
US Army |
Jarl, Börje Birger |
US Army |
Johansson, Erik
Charles Valentin (Johanson, Eric C. W.) |
US Army |
Kristiansson, Claes Henry |
USMC / South pacific battles |
Kämpe, Thore Alfred Arne |
US Army |
Larsson, Olof Mathias |
US Army / Bty. C 392 Anti Aircraft
Arty. Auto Wpns, Bn. CAC |
Lindström,
Einar Bertil Olof |
US Army |
Lindström,
Urban Ragnar (Lindstrom, Urban R.) |
US Navy / USS Herbert (169) och USS
Card (CVE-11) |
Lundberg,
Magnus Karl Emil (Lundberg, Mack) |
US Navy / USS Wiseman (DE-667) |
Münt,
Vello |
US Army |
Nilsson, Ernst
Emanuel (Nelson, Ernest E.) |
US Army / Fältpräst |
Nilsson, Karl
Johan Emil |
US Navy |
Nordahl,
Stig Börje |
USAAF (United States Army Airforces) |
Nygren, John Helge Hagbert (Nygren, John H.) |
US Merchant Marine /
S/S
Anniston Victory |
Nyman,
Gustaf Enar (Gustave E. Newman) |
US Army / 542 Reg, Engineers |
Nyström,
Fredrik Ingeman (Frederick I. Nystrom) |
US Merchant Marine / S/S Admiral Y S Williams |
Pettersson,
Clas Oskar Conrad |
US Merchant Marine |
Pettersson,
Emil (Emil Peterson) |
US Army / Engr Section Hq WBS USFET,
APO 513 (Även i WW1) |
Rixson, Georg |
US Coast Guard |
Rondahl,
Olof Edvard Bernhard (Randall, Edward O.
B.) |
US Army / 1109th Military Police
Company |
Segerqvist, Alf Arne |
US Merchant Marine /
S/S Raceland (Bombad) |
Siltberg, Josef Arnold Efraim |
US Navy / Tjänstgjorde i Stilla havet |
Stenström,
Karl Gösta (Holm, Carl Johannes) |
US Army / US Seventh Army |
Svensson, Karl Gustaf Emanuel |
US Army |
Wahlberg, Hans Wilhelm Martin |
US Army / Air Force, Aviation Cadets |
Wallin,
Gustaf Hjalmar |
US Army |
Wallin,
Herbert Reinhold Torbjörn |
USAAF / 486th Bomb Group |
Wessman,
Helge Ernst Sigurd (Wessman, Helge E.) |
USAAF / 506th Bomber Squadron 44th Bomber Group |
Westerberg, Einar Georg |
US Army / Engineers |
Pettersson,
Johan Bror Helge |
Australienska Armén /
2/19 Australian Infantry Battalion |
Cederlund,
Hans Valfrid |
Kanadensiska
Armén |
Österdahl,
John Niklas Edvin |
Kanadensiska
Armén |
Herman
- Kristiansson, Johannes |
Sovjetiska
Armén / Tyska
armén (Wehrmacht) |
Corswant
von, Joachim-Hans |
Tyska
armén (Wehrmacht) |
Jahn, Johann
"Hans" |
Tyska
armén (Wehrmacht) |
Lindemann,
Günter
|
Tyska
armén (Wehrmacht) |
Malmas
- Jacobsson, Emil |
Tyska
armén (Wehrmacht) |
Itzigehl,
Günter
Ernst Erich Kurt |
Tyska
armén (Wehrmacht) |
Brunner, Leopold |
Tyska
armén (Wehrmacht) |
Kopf,
René Karl Paul |
Tyska
armén (Wehrmacht) |
Herman
- Kristiansson, Gustav |
Tyska
armén (Wehrmacht) |
Lorenz, Ernst Herman
Gotthold |
Tyska
armén (Wehrmacht) |
Andreeff,
Georg |
Tyska
armén (Wehrmacht) |
Ochsner,
Friedrich Karl Theodor |
Tyska
armén (Wehrmacht) |
Pfenningbauer, Rudolf |
Tyska
armén (Wehrmacht) |
Kornblom
- Gärdare, Anders |
Tyska
Waffen-SS / SS
Freiwilligen-Panzergrenadier-Division Nordland |
Ihlefeldt-Johansson,
Per Olov |
Tyska
Waffen-SS / SS-Panzer-Division
Wiking |
Fagerström,
Knut Wilgot |
Tyska
Waffen-SS / SS
Freiwilligen-Panzergrenadier-Division Nordland |
Sundin, Harald Martin |
Tyska
Waffen-SS / SS
Freiwilligen-Panzergrenadier-Division Nordland |
Wikström,
Bo Erik Helmer |
Tyska
Waffen-SS /
SS-Pansargrenadjärregementen Germania |
Olofsson,
Oskar
Egoth |
Tyska
Waffen-SS / SS-Panzer-Division
Wiking |
Norberg
- Simonsson, Gustav |
Tyska
Sicherheitsdienst (SD) |
Thiery, Erich Richard |
Tyskland övrigt |
Wolleh, Lothar |
Tyskland övrigt |
Kronvall, Erik Bertil Folke |
Tyskland övrigt / Radio Königsberg |
Linge,
Fjalar |
Lettiska SS-förband |
Pettersson, John |
British Merchant Marine /
S/S Leighton |
Hansén,
Aage Erhard |
British Navy |
Nyberg,
Alfred Henning |
British Intelligence Corps |
Ingelse,
Tom |
Holländska
pioniärtrupperna på Java / Satt i japanskt
fångläger |
Muttoni,
Luigi Romeo |
Italienska motståndsrörelsen |
Franzén,
Henry August |
Finska armén |
Holmgren,
Nils Fredrik "Fred" |
Ambulanstjänst i Finland 1939-44 |
Hansén,
Aage Erhard |
Danska
motståndsrörelsen |
Olsson,
Bernhard Gustaf Oskar |
Norska
motståndsrörelsen |
Jansson, Folke |
Norska
Handelsflottan |
Hansén,
Roy Wendel Allan Edmund |
Norska
Handelsflottan / S/S
Brask (Torpederad) /
Norska
Örlogsflottan |
Jakobsson, Willy Herbert |
Norska
Handelsflottan / S/S
Brask (Torpederad) |
Pettersson, Oskar Erik Vilhelm |
Norska
Handelsflottan / M/T John P Pedersen (Torpederad) |
Fohlström, Egon |
Norska
Handelsflottan /
M/T Barbro (Torpederad) |
 |
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kriget utspelades i Vietnam, Laos och Kambodja från 1 november 1955 till
Saigons fall den 30 april 1975. Detta krig följde Indokinakriget och utkämpades
mellan å ena sidan den sydvietnamesiska befrielserörelsen FNL och Nordvietnam,
och å andra sidan Sydvietnams regering och USA med stöd av en del andra
antikommunistiska nationer. Kriget slutade med nordvietnamesisk seger och
Vietnams förening under ledning av kommunistiska Vietnams Arbetarparti från
Nordvietnam. |
 |
 |
Nilsson,
Bernt "Bison" Åke Erland |
(Utrikeskorrespondent) |
Mattson,
Anders Harry |
101. Airborne |
 |
 |
|
|
|
|
|